Fakta
- Ju tidigare en cancer upptäcks, desto större möjlighet är det att kunna sätta in en behandling.
- Därför är det bra att vara observant och söka vård om du upptäcker förändringar på din kropp.
Cancer utvecklas under lång tid. Det kan ta 20 år eller mer från den första sjuka cellen tills en tumör upptäcks. Därför dröjer det ofta länge innan man får några symtom.
Granskad av: Jan Zedenius, professor i kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset
Det här är symtom som kan – men inte behöver – vara tecken på cancer:
I den här filmen går vi igenom olika symtom som du bör hålla koll på. Om du känner igen något av de här symtomen kan det vara bra om en läkare tittar på det.
Knölar på kroppen kan man få i armhålor, ljumskar, testiklar, bröst och på halsen. Knölarna gör oftast inte ont och bör undersökas om de inte har en tydlig koppling till en infektion.
Exempel på en blödning utan känd orsak kan vara blodiga upphostningar, blod i urinen, blod i avföringen, blödningar mellan menstruationerna eller underlivsblödning hos äldre kvinnor som gått igenom klimakteriet.
Om du har en leverfläck eller ett födelsemärke ska du hålla koll på om det förändras och blir oregelbundet, ändrar färg, börjar växa, börjar blöda eller börjar klia.
Om du upptäcker ett sår som du inte vet var det kommer ifrån, eller om det är ett vätskande sår som inte läker.
Långvarig hosta och heshet som inte går över på ett par veckor och som inte har en klar koppling till en infektion eller förkylning. Gäller även om du hostar blod.
Förstoppning och diarré, främst hos äldre personer. Det kan till exempel handla om långvarig förstoppning, att vara lös i magen eller har diarré utan att du kan koppla det till något.
Ändrad avföring kan också betyda att avföringen är glansig och flyter i toaletten, att urinen är mörk och avföringen kittfärgad (gråvit). Eller att du har blod i avföringen.
Sväljningssvårigheter som innebär att du har svårt att svälja och som inte hänger ihop med en halsinfektion.
Vid urinträngningar kan det uppstå problem med att börja kissa, förtunnad urinstråle, att det tar längre tid att kissa, att det gör ont när du kissar och att vara kissnödig ofta. Problemen är inte kopplade till en urinvägsinfektion. Blod i urinen kan ses vid ett tillfälle och efter en tid kommer symtomet tillbaka. Urinen kan bli röd- eller brunfärgad. Det kan också innehålla klumpar.
Långvarig feber gäller framför allt om du har feber länge utan andra symtom och som du inte vet orsaken till.
Att ha försämrad aptit och viktnedgång kan handla om att ofrivilligt eller plötsligt tappa vikt utan att du vet varför.
Huvudvärk och oklara symtom från nervsystemet kan handla om långvarig smärta, känselrubbningar, fumlighet, psykiska besvär och personlighetsförändringar som man inte vet orsaken till.
Smärtan kan sitta långt inne i magen och ofta stråla ut i ryggen. Smärta på ryggsidan i höjd med högra skulderbladet. Smärtan kan vara både molande och huggande.
Vid cancer kan kroppens kamp mot sjukdomen och inflammationen som följer med det leda till utmattning. Spridd cancer ger alltid trötthet. Men vissa cancerformer påverkar kroppen mer än andra.
Anemi kan vara ett symtom vid till exempel tjock- och ändtarmscancer om det blöder från tarmen. Även blodcancersjukdomar kan ge anemi när den normala blodbildningen trycks undan av cancerceller i benmärgen. Behandling med cytostatika kan också ge blodbrist.
Synproblem kan vara symtom på cancer. När synnerven påverkas direkt av tumören eller när trycket inne i skallen ökar så försämras synen.
Synen kan bli oskarp, delar av synfältet kan försvinna och en del besväras av att de ser dubbelt. Tumörer på ögats yta eller inne i ögat kan ge liknande symtom.
"Ont i magen" är ett generellt uttryck som människor använder för att beskriva en obehagskänsla i den centrala delen av kroppen.
Det kan betyda hela området mellan bröstet och ljumskarna och inkludera olika organ, som magsäcken, tarmarna, levern och njurarna.
Cancercellerna håller ofta ihop och bildar en tumör som tar plats i det organ där tumören uppstått. Det kommer förr eller senare att kännas eller ses som en ”knöl”, till exempel i hjärnan eller lungan.
Till slut kommer knölen att störa organets funktion. Ofta, men inte alltid, stimuleras känselnerver i organet, vilket leder till smärta.
Cancern ger också ofta upphov till en inflammatorisk reaktion i kroppen, vilken kan leda till illamående, matleda, viktminskning, trötthet, feber, med mera.
Vissa tumörer bildar ämnen, till exempel hormoner, vilka kan påverka kroppsfunktioner på olika sätt.
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.