Njurbäckencancer (urotelial cancer)

Granskad av: Anders Ullén, specialistläkare, Karolinska universitetssjukhuset

Vad är njurbäckencancer?

Njurbäckencancer kan utvecklas när något har gått fel i celler i njurbäckenet eller urinvägarna. En genetisk förändring gör att cellerna börjar växa okontrollerat och efter en tid, kanske flera år, bildas en tumör.

Njurbäckencancer uppstår i det inre lagret av njurbäckenet. Det är den del av njuren där filtrerad urin samlas för att transporteras till urinledarna, som sen leder urinen vidare till urinblåsan.

Den vanligaste formen av njurbäckencancer kallas urotelial cancer. Den kan också uppstå i andra delar av urinvägarna som urinledarna, urinblåsan eller urinröret.

Symtom på cancer i njurbäckenet

Tidiga stadier av cancer i njurbäckenet ger sällan några symtom. Det gör det svårt att upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium.

Symtom som kommer senare kan vara

• synligt blod i urinen
• svåra smärtor i sidan, mellan revbenen och höftbenet, så kallad flanksmärta
• känna en knöl i flanken
• urinvägsinfektioner som återkommer
• nedsatt allmäntillstånd

Hur upptäcks cancer i njurbäckenet?

CT-urografi

Diagnosen njurbäckencancer ställs bland annat med hjälp av datortomografi över urinvägarna. Undersökningen kallas CT-urografi och görs med kontrastmedel.

Med hjälp av skiktröntgen kan man få mycket detaljerade bilder av njurar, urinledare och urinblåsa. 

Datortomografi (eller i en del fall magnetkamera) används för att bedöma hur mycket tumören har brett ut sig i området. Man ser då också om den har spridit sig och bildat dottertumörer, metastaser.

Undersökningen genomförs med kontrastmedel som sprutas in i en tunn plastslang som förs in i ett blodkärl i armen.

Innan undersökningen behöver du oftast dricka vatten på röntgenavdelningen för att urinblåsan ska fyllas och 15-20 minuter före undersökningen får du inte gå på toaletten.

Du får klä av dig på den del av kroppen som ska undersökas, men du kan få skyddande klädsel över dig om det känns obekvämt.

Under undersökningen får du ligga på en brits (ofta på magen) som sedan förs in i en cirkelformad öppning i röntgenapparaten. För att bilderna ska bli bra måste du ligga stilla.

Om du av någon anledning inte klarar av att ligga någorlunda stilla på mage eller rygg går undersökningen inte att genomföra.

En till två dagar efter undersökningen är det bra att dricka extra mycket vätska så att inte njurarna tar skada av kontrastmedlet.

Undersökningen tar vanligtvis 20-60 minuter. Svaret på vad röntgen visade får du av den läkare som har beställt undersökningen.

Det kan finnas lokala variationer i hur undersökningen går till så det är viktigt att du läser den information som du får från din röntgenavdelning.

Cytologisk undersökning

En annan undersökning som görs en så kallad cytologisk undersökning. Då tittar man på urinen i mikroskop och kan se om det finns blod och elakartade celler där.

Cystoskopi

Alla med misstänkt njurbäckencancer undersöks också med cystoskopi. Då förs ett tunt rör med en kamera i änden in i urinblåsan.

Undersökningen görs för att det vid njubäckencancer också är vanligt med cancer i urinblåsan och det kan upptäckas med hjälp av cytoskopi.

Läs mer om urinblåsecancer

Här får du råd inför läkarbesöken

Hur behandlas cancer i njurbäckenet?

Operation

Standardbehandling vid njurbäckencancer är operation. Då tas njure och urinledare bort bort ända ner till mynningen i urinblåsan. Man klarar sig bra med bara en njure och en urinledare.

I en del fall ges cytostatikabehandling innan operationen. I enklare fall kan tumören ibland brännas bort med hjälp av endoskopi.

Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.

Läkemedel

I enstaka fall gör en så kallad instillation. Då sprutas cytostatika eller BCG in lokalt i njurbäcken eller urinledare. BCG är en form av immunterapi och används för att aktivera och stärka immunsystemet.

Om sjukdomen har spridit sig i kroppen och bildat metastaser kan den oftast inte längre botas. Cytostatika kan då krympa njurbäckencancern och de spridda metastaserna vilket oftast leder till att symtomen lindras. 

Chansen att bota sjukdomen med cytostatikabehandling är mycket liten. Men för många  kan sjukdomen bromsas och man kan leva längre med god livskvalitet.

Det finns flera typer av cytostatika och kombinationer som kan prövas. Alla som har spridd njurbäckencancer bör bedömas om de klarar av behandling med cytostatika. 

Smärtlindring

Metastaser som ger smärtor kan förutom behandling med cytostatika också strålbehandlas och symtomen kan lindras med olika typer av smärtlindrande mediciner.

Behandlingen är individuell

Eftersom cancersjukdomen är olika för alla är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just dig.

När läkaren i samråd med dig bestämmer en behandlingsplan, tas inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också tidigare sjukdomar, din ålder och allmäna hälsotillstånd.

Hur vanligt är njurbäckencancer?

Varje år drabbas ungefär 200 personer av njurbäckencancer. Sjukdomen är något vanligare hos män än kvinnor. Ungefär 60 procent av dem som drabbas är män.

De flesta som insjuknar gör det i 70-80 års åldern. Det är ovanligt att drabbas före 50 års ålder.

Prognos

Prognosen för cancer i njurbäckenet och för cancer i urinblåsan är väldigt lika. Om sjukdomen upptäcks tidigt är femårsöverlevnaden cirka 70 procent. Det innebär att 70 procent av de som fått diagnosen i ett tidigt stadium lever fem år efter diagnosen.  

Efter det sjunker överlevnadsgraden beroende på hur avancerad sjukdomen är. För hela alla som drabbas av njurbäcken cancer är femårsöverlevnaden cirka 40 procent.

Orsaker till cancer i njurbäckenet

Tobaksrökning ökar risken att få cancer i njurbäcken och urinledare. Detsamma gäller för cancer i urinblåsan.

En rad yrkesrelaterade miljögifter kopplas också samman med risken att få njurbäckencancer.

Långvariga infektioner och stenbildning i njurbäckenet anses också bidra till en ökad risk.

Hos en liten grupp finns det en ärftlig orsak, Lynch syndrom, som ligger bakom sjukdomen.

Rehabilitering vid cancer i njurbäckenet

Redan när du fått besked om att du har cancer i njurbäckenet bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om cancerrehabilitering

Det här kan du göra själv

• Bäckenbottenträning kan minska eller bota besvär både vid urin- och avföringsinkontinens. 
• Blåsträning kan hjälpa dig om du ofta känner dig kissnödig men bara kissar små mängder (mindre än två deciliter).
• Om du läcker urin kan det vara bra att hålla koll på hur mycket du dricker och när på dygnet du dricker. Be om att få träffa en dietist om du behöver vägledning.

Läs mer om bäckencancerrehabilitering

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.