Fakta
- Ungefär 45 procent av alla hjärntumörer är ett gliom.
- Ett vanligt symtom är epileptiska anfall
- Diagnosen ställs bland annat med magnetkamera
Gliom är den vanligaste formen av hjärntumör och drabbar omkring 500 personer om året i Sverige. Glioblastom är den mest aggressiva formen av gliom.
Granskad av: Roger Henriksson, professor och överläkare i onkologi, Umeå universitet
Gliom är den vanligaste formen av hjärntumör. Den utgår från de celler som ligger runt nervcellerna som kallas för gliaceller. Gliacellerna skapar en skyddande och passande miljö för nervcellerna.
Ungefär 45 procent av alla hjärntumörer är ett gliom.
De vanligaste första symtomen vid gliom är
Det kan också förekomma psykiska symtom som
Huvudvärk är också vanligt vid gliom, men den förekommer sällan som ensamt första symtom.
Läs mer om symtom på hjärntumör
Diagnosen ställs i första hand med hjälp av magnetkameraundersökning. Med PET-kamera går det ofta att se om tumören har låg eller hög grad.
För att kunna avgöra typen av hjärntumör och exakt vilken grad den har behövs ett vävnadsprov. Vävnadsprovet tas under en operationen.
Biopsi görs om den som är sjuk är så dålig att hen inte klarar av en operation. Det görs också biopsi om tumören ligger så illa till att en operation inte går att genomföra.
WHO graderar gliom enligt en fyrgradig skala:
Gliom grad 1 och 2 växer långsamt och är mer avgränsade från vävnaden runt omkring.
Gliom grad 3 är mer elakartad än de två lägre stadierna och växer på ett aggressivt sätt.
Glioblastom är ett gliom grad 4 som växer snabbast av alla gliom. Den växer också diffust in i vävnaden runt omkring tumören.
Gliom grad 2-4 är cancer. Grad 3 och 4 räknas som höggradig cancer.
Alla personer med ett gliom opereras om det allmänna hälsotillståndet tillåter det. Syftet med operationen är att få bort så mycket av tumören som möjligt utan att det blir allt för stor påverkan på funktioner som påverkar livskvaliteten.
Efter operationen, när vävnadsprovet är analyserat, diskuteras resten av behandlingsplanen på en så kallad multidisciplinär konferens (MDK).
Det innebär att flera specialister som till exempel kirurg, onkolog, radiolog och patolog tillsammans går igenom resultatet efter din operation och diskuterar vilken behandling som skulle bli den bästa för dig.
Om du ska få radiokemoterapi (strålbehandling och cytostatika) bör behandlingen starta cirka fyra veckor efter operationen.
Du behöver vanligtvis inte gå igenom mer behandling direkt efter operationen om du har låg risk för återfall. Strålbehandling och cytostatika sätts då bara in om du skulle bli försämrad.
För gliomdrabbade med grad 2 och högre risk för återfall erbjuds behandling efter operationen. Då får du gå igenom strålbehandling fem dagar per vecka i omkring sex veckor. Efter strålbehandlingen får du 4-6 kurer med cytostatika.
Behandlingen kan variera något hos personer med gliom grad 3 beroende på tumörens egenskaper. Den består ändå oftast av strålbehandling och cytostatika. I en del fall ges enbart cytostatika.
Vid gliom grad 4 ges strålbehandling fem dagar per vecka i sex veckor. Samtidigt ges cytostatika i tablettform. Tabletterna tas även på helgen. Efter denna initiala behandling ges ofta 4-6 kurer med samma tabletter under fem dagar var 4:e vecka.
Äldre personer över 65-70 år har god effekt av kortare strålbehandling. Den kan då pågå mellan en till tre veckor beroende på allmäntillstånd och tumörens egenskaper.
En behandling är tumor treating fields som ofta förkortas TTField (även ibland kallad Optune) och är en metod för att behandla glioblastom med elektriska fält.
Du får då en bärbar apparat med elektroder som fästs på huvudet. För att elektroderna ska fästa måste du raka bort håret på de ställen där elektroderna ska sitta.
Elektroderna ska vara kopplade till apparaten så stor del av dygnet som möjligt. Avbrott kan göras när du till exempel ska duscha.
De elektriska fälten hämmar tumörens celldelning. Behandlingen ges efter strålbehandling i maximalt två år.
Prata med din läkare om du vill veta om behandlingen skulle kunna vara ett alternativ för dig.
Läs mer om behandling av hjärntumör
Prognosen för personer med gliom kan se mycket olika ut. Faktorer som påverkar prognosen positivt är:
Gliom är en cancerform som tyvärr ofta kommer tillbaka med tiden. Det beror på att det vid operationen är mycket svårt att få bort alla cancerceller. Med tiden börjar de åter växa till en ny tumör.
Det kan ta lång tid för låggradiga gliom att komma tillbaka medan de med glioblastom har en sämre prognos.
Hjärntumörer kan vara godartade eller elakartade. Utöver de så kallade primära tumörerna finns det också hjärntumörer som är dottertumörer, metastaser, till cancer i andra delar av kroppen.
Du hittar mer information om undersökningar, behandlingar, orsaker och prognos på vår sida om hjärntumörer.
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Christer Betsholtz är forskare inom glioblastom, en väldigt svårbehandlad och dödlig hjärntumör. Han vill förstå blod-hjärnbarriären eftersom han tror att läkemedlen fastnar där på väg mot tumören.
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.
Vad gör en kontaktsjuksköterska?
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
För dig som är närstående till någon med cancer
Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.
Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum
Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.
Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.