Ögoncancer

Granskad av: Gustaf Stålhammar, docent och specialistläkare i klinisk patologi och ögonsjukdomar vi Karolinska institutet

Hur vanligt är ögoncancer?

Varje får flera hundra personer i Sverige cancer i ögat eller ögonlocken. Den vanligaste maligna (elakartade) tumören som uppstår inuti ögat hos vuxna är uvealt melanom

Knappt hälften av de 60-90 svenska patienter som årligen drabbas av uvealt melanom utvecklar med tiden dottertumörer. Dottertumörer av retinoblastom är sällsynta.

Cancer i eller på ögat är lika vanligt hos kvinnor som hos män och risken att drabbas ökar med åldern.

Dessutom drabbas en del av hudcancer som sätter sig på eller i ögat. Ungefär en tredjedel av befolkningen drabbas av basalcellscancer i huden någon gång i livet. En stor del av dem uppstår i ansiktet och ögonlocken. Oftast går de att behandla. Skivepitelcancer och melanom är mer ovanligt men kan också drabba ögat. 

Hos barn är retinoblastom den vanligaste formen som kan drabba ögat. Ungefär sex till åtta barn diagnostiseras med retinoblastom i Sverige varje år.

Symtom på ögoncancer

Vanliga symtom på ögoncancer är

• synstörningar
• en känsla av "gardin" i ögat
• ögat känns grumligt
• nytt märke som syns utanpå ögonlocket.

Vilka symtom en tumör ger upphov till beror på var i ögat eller ögonlocken den sitter. Tumörer inuti ögat kan ge synstörningar och en gardin i synfältet, medan tumörer på ögats yta eller i ögonlocken brukar synas i spegeln.

Om det finns en tumör på ögonlocket ser man det oftast själv i spegeln. Om tumören istället sitter i ögat kan man få suddig syn, som en ridå i synfältet eller grumliga fält som rör sig i synfältet.

De här symtomen är vanliga och beror i de flesta fall inte på att det finns en tumör i ögat.

Många som får ögoncancer har inga symtom. I de fallen upptäcks tumören istället när ögat undersöks av andra orsaker som vd en gråstarroperation eller när man provar ut nya glasögon hos optikern.

Olika former av ögoncancer

Det finns olika typer av cancer man kan få på ögonlock, huden och yttre ögat:

• Basalcellcancer
• Skivepitelcarcinom
• Malignt melanom
• Sebaceöst carcinom

Det finns olika former av cancer man kan drabbas av inne i ögat:

• Uvealt melanom (vuxna)
• Retinoblastom (barn)
• Dottertumörer från cancer i andra delar av kroppen

Hur upptäcker man ögoncancer?

När läkaren misstänker att någon har ögoncancer undersöks ögat med ett så kallat biomikroskop. Det är ett mikroskop som är speciellt framtaget för att undersöka ögat.  Ögat undersöks också med ultraljud och ibland magnetkamera och andra typer av röntgenundersökningar.

Om man ser avvikelser används också vidvinkelkameror för att kunna följa förändringar i avvikelserna. Ibland tas också vävnadsprov med hjälp av biopsi för djupare analys.

Hur behandlas ögoncancer?

Det finns flera behandlingsmetoder beroende på typ av tumör, tumörens läge, storlek och andra faktorer.

Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.

För mindre förändringar på ögats yta kan man operera bort själva tumören och ibland ge tilläggsbehandling med droppar eller strålbehandling.

För tumörer inuti ögat får ges antingen lokal strålbehandling (vanligt vid uvealt melanom) eller andra typer av lokal behandling såsom laser, frysbehandling, olika former av cytostatika (som injektioner, intraarteriell och systemisk cytostatika).

Om tumören är för stor för att behandla måste ögat opereras bort.

Strålbehandling

Strålbehandlingen görs ofta med hjälp av en strålplatta.

Ögonläkaren sätter in strålplattan vid en operation. Under operationen kommer du att vara sövd. Plattan sys fast utanpå ögat, så nära tumören som möjligt. Tumören ska krympa och sjunka ihop eller omvandlas till en ärrknöl av den strålning som kommer från plattan.

Det varierar hur lång tid plattan ska sitta på ögat. Det beror bland annat på tumörens storlek. En vanlig behandlingstid pågår mellan en och tio dagar.

Behandlingen är inte så smärtsam som man kan tro, men ögat kan skava och vara rött i väntan på att plattan ska tas ut.

Efter behandlingen kan ögat vara rött och irriterat. Du kan också få förändringar på synen. För att minska inflammationen i ögat får du ta ögondroppar när strålplattan har tagits bort.

Komplettera med laser

Strålbehandlingen behöver ibland kompletteras med laser. Laserbehandlingen kan antingen ges i samband med att strålplattan opereras dit eller vid ett senare tillfälle.

Operera bort ögat

Vanligen är det bara patienter med stora retinoblastom eller uveala melanom som behöver operera bort ögat.

En sådan operation brukar ta en till två timmar och du är sövd under hela ingreppet

När ögat är borttaget läggs ett implantat in i ögonhålan och även en tillfällig protes som kallas confomer. Conformern hjälper ögonhålan att läka. Den kan antingen vara genomskinlig med hål i eller vara målat så det ser ut som ett öga.

Direkt efter operationen täcks ögonlocket med ett förband.

Dagen efter tas förbandet bort och du får då oftast lämna sjukhuset. Du bör inte köra bil hem. Bilkörning ska undvikas i sex månader efter operationen.

Upp till tre veckor efter operationen är det vanligt att ögonlocket är svullet och missfärgat. Det avtar efter hand.

De första två veckorna brukar man behöva smörja ögat med tjocka droppar som du i så fall får recept på innan du skrivs ut från sjukhuset. Ögonlocket kan i början vara stängt, så det ser ut som om du blundar, men öppnas upp allt eftersom.

Innanför ögonlocket kommer vävnaden att vara rosa, som insidan av munnen.

Efter operationen kan du leva som vanligt. De första fyra veckorna ska du undvika att bada i badkar, bassäng och att bada bastu. Det går bra att tvätta ansiktet, duscha och tvätta ditt hår som vanligt.

Om du tiden efter operationen skulle få besvär med smärta, svullnad, feber eller att området runt ögat blir rött och mer svullet ska du kontakta vården.

Ögonprotes

Det kan vara svårt att vänja sig vid att ha en protes, men de flesta personer gör det med tiden och studier har visat att patienter som har tagit bort sitt öga inte tycker att de har sämre livskvalitet än de som behandlas på annat sätt.

Protesen provas ut ungefär fyra veckor efter operationen och finns i två olika former:

• Plastprotes – tar lite längre tid att få då det tar några veckor att tillverka den. Du behöver besöka protesteknikern vid flera tillfällen för att prova ut den. Den är tåligare och behöver inte bytas ut förrän efter fyra till fem år.
• Glasprotes – kan du få vid första besöket hos protesteknikern. Den är lättare än den i plast, men måste bytas ut efter två till tre år.

Oavsett sort kan ögonprotesen sitta kvar i flera månader. Sedan kan du behöva ta ut och tvätta den.