Fakta
- Vanliga symtom är långvarig, ensidig snuva, nästäppa eller blödning.
- Små, begränsade tumörer kan ofta opereras bort via endoskopi.
- Den relativa femårsöverlevnaden ligger på 52 procent.
Cancer i näshålan eller i någon av bihålorna är en ovanlig cancerform. Varje år insjuknar omkring 65 personer i Sverige. Mer än hälften av de cancerfallen handlar om cancer i näsan.
Näs- och bihålecancer är ett samlingsnamn för olika typer av cancer i näshålan och i bihålorna. Bihålor finns i pannbenet, överkäksbenet, kilbenet och silbenet.
I området kring näsa och bihålor finns flera olika typer av vävnader som en cancertumör kan börja växa i.
Den vanligaste cancerformen i näsa och bihålor är skivepitelcancer där cancern utgår från de epitelceller som sitter på insidan av näsa och bihålor och körtelcellscancer.
Symtomen vid cancer i näsan och bihålorna är ensidig snuva eller nästäppa under längre tid. Upprepade bihåleinflammationer och smärta i ena sidan av ansiktet med svullnad i kinden är andra symtom. Dubbelseende och utstående öga kan också vara tecken på cancer i näsan och bihålorna.
Vanliga symtom på cancer i näsan och bihålorna är
Symtomen vid cancer i näsa eller bihålor varierar beroende på var tumören sitter.
Misstänkt cancer i näsa och bihålor ska utredas av en öron-, näsa- och halsläkare. Redan vid första besöket görs en endoskopi där det tas ett vävnadsprov, biopsi.
Efter det görs alltid en skiktröntgen av huvud, hals och bröstkorg. Undersökningen görs med kontrast. Kontrasten sprutas in i blodet via en kateter i armen och gör att bilderna blir tydligare och lättare att tolka.
Undersökningen ger en bra bild av tumörens utbredning och eventuella dottertumörer, metastaser.
Ofta kompletteras skiktröntgen också med en magnetkameraundersökning.
Prov från lymfkörtlar på halsen kan också behöva tas. Det genomförs med hjälp av ultraljud. Ibland görs också en PET-CT.
Om det är en liten tumör där all cancer går att få bort kan operation som enda behandling diskuteras, men oftast kombineras operation med strålbehandling. Ibland adderas också cytostatikabehandling.
Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.
Små, begränsade tumörer kan ofta opereras bort med hjälp av endoskopi. Då blir det inga synliga snitt i ansiktet.
Vid en öppen operation kan käkkirurger, plastikkirurger och neurokirurger behöva delta. Det beror på hur tumören växer.
I de fall det behövs återställs också operationsområdet, så kallad rekonstruktion, i samband med operationen.
Varje år insjuknar cirka 65 personer i cancer i näsa eller bihålor. Sjukdomen är vanligare hos män än hos kvinnor. Medianåldern vid diagnos är 69 år.
Läs mer om huvud- och halscancer
Många har en avancerad cancer redan vid diagnos. Prognosen beror till stor del på vilken typ av cancer man har.
Den relativa femårsöverlevnaden för alla personer med näs-och bihålecancer ligger på 52 procent men vissa tumörtyper har en betydligt bättre prognos.
Cancer som utgår från vävnad i näsan har bättre prognos än om cancern börjar i någon av bihålorna, sannolikt beror det på att nästäppan gör att man söker vård tidigare.
Efter behandlingen kan du till en början behöva gå på täta efterkontroller och skölja igenom operationsområdet.
Under de första två åren kommer du att kontrolleras var tredje månad. År tre till fem går du på kontroll en gång i halvåret.
Vid kontrollen undersöker läkaren dig med ett endoskop och om det inte är möjligt får du röntgas.
Redan när du får besked om att du har cancer i näsa eller bihålor bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering så att du efter färdig behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.
Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.
Läs mer om cancerrehabilitering
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.
Vad gör en kontaktsjuksköterska?
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
För dig som är närstående till någon med cancer
Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.
Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum
Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.
Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.