Blod i urinen och svårigheter att kissa

Vanliga problem med att kissa

Att ha problem att kissa är ganska vanligt och kan bero på olika saker.

Hos män kan det ibland vara svårt att komma igång med att kissa. Det bero ofta på att prostatakörteln kan vara förstorad (godartad) och skapa hinder för urinflödet. Hos kvinnor kan det bero på problem med musklerna eller nerverna i bäckenbotten.

Känsla av smärta eller obehag när man kissar kan vara tecken på urinvägsinfektion. Då är det bakterier som orsakar irritationen. Ibland kan problem med njurarna eller små stenar också orsaka smärta.

Om du upplever att du behöver gå på toaletten hela tiden kan det bero på en överaktiv blåsa. Det betyder att blåsans muskler drar ihop sig oftare än vanligt.

Om det finns blod i urinen bör det tas på allvar. Det kan vara ett tecken på något relativt enkelt som en infektion eller små stenar, men det kan också vara ett symtom på allvarligare problem som njursjukdom eller till och med cancer.

Problem med att kissa som kan var kopplat till cancer

Ett symtom på cancer i urinblåsan är blod i urinen, så kallad hematuri. I en del fall kan cancern orsaka smärta, speciellt om tumören växer på djupet i urinblåsan. Men det vanligaste är att blod i urinen förekommer utan att man har värk samtidigt.

Att behöva kissa ofta och att det svider när man kissar är ett annat vanligt symtom. Symtomen beror oftast på urinvägsinfektion.

Tumörer både i de nedre och de övre urinvägarna medför en ökad risk för urinvägsinfektion. Därför är det bra att utredas om man har återkommande urinvägsinfektioner.

Det vanligaste symtomet på prostatacancer är att ha svårt att komma igång att kissa och att vara kissnödig ofta. Blod i urinen kan också vara ett symtom på prostatacancer.

Blod i urinen är det vanligaste symtomet på njurcancer. Även om blodet bara syns vid något enstaka tillfälle bör du alltid kontakta din vårdcentral om du upptäcker blod i urinen.

Ett annat symtom är mörkare urin och ljusare avföring än vanligt. Det kan man få vid gulsot och det är vanligt vid bukspottkörtelcancer, levercancer och gallvägscancer.