Fakta
- Magsäckscancer är ovanlig före 50 års ålder.
- De flesta, cirka 75 procent, är över 65 år när de får sin diagnos.
- Det är vanligare att män får magsäckscancer än kvinnor.
Magsäckscancer
Hitta rätt direkt
Magsäckscancer (ventrikelcancer) börjar oftast i körtelvävnaden. Symtomen kommer smygande och cancern kan därför vara svår att upptäcka tidigt. Magsäckscancer är vanligare hos män än hos kvinnor.
Granskad av: Peter Nygren, professor, överläkare i onkologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är magsäckscancer?
Magsäckscancer är cancer som sitter i magsäcken och som oftast börjar i körtelvävnaden, i en körtelcell som delar sig ohämmat och efter en tid, kanske flera år, bildar en tumör.
Det finns flera olika former av tumörer som kan bildas i magsäcken.
Den här texten handlar om den absolut vanligaste formen av magsäckscancer, den som börjar i körtelvävnaden och kallas för adenocarcinom.
Symtom på magsäckscancer
Vanliga symtom vid magsäckscancer är
- smärta i mitten av magens översta del, maggropen
- en känsla av obehag i magen
- uppkörd och orolig mage
- att tappa vikt snabbt
- känna motvilja mot viss mat, särskilt kött
- svårt att svälja eller lätt att kräkas
- blödningar och blodbrist.
Magsäckscancer har ett smygande förlopp och ger i början sällan kraftiga eller typiska symtom. Därför kan den vara svår att upptäcka.
Smärta och obehagskänsla i magen
Smärta i maggropen, obehagskänsla och uppkördhet – samma symtom som vid magkatarr eller magsår – kan vara de första tecknen på att något är fel och det som får en person att söka läkare.
För andra kan det märkas som en plötslig viktnedgång.
Motvilja mot viss mat
Obehagskänslorna vid magsäckscancer kommer ofta efter en måltid och kan efterhand som cancertumören växer övergå i motvilja mot viss mat, särskilt kött.
Svårt att svälja
Magmunnen är den öppning som finns mellan matstrupen till magsäcken samt från magsäcken till tolvfingertarmen.
När tumören sitter i övre eller nedre magmunnen ger den sig ofta till känna tidigare, eftersom den då kan hindra maten från att passera.
Man kan få svårt att svälja (övre magmunnen) eller lätt att kräkas (nedre magmunnen).
Blodbrist
En tumör i magsäcken är ofta i form av ett sår som kan blöda. Därför kan en konstaterad blodbrist vara det som leder fram till utredning och diagnos av sjukdomen.
Blödningar
Sårbildning i tumören kan ge smärta eller blödningar.
Vid stora blödningar kan blodiga kräkningar och svart avföring förekomma. Men det är vanligare med mindre blödningar, som bara kan upptäckas med avföringsprov eller genom lågt blodvärde, att man har blodbrist, anemi.
Alarmsymtom
Vid mer svår sjukdom finns symtom som att ha tappat aptiten, viktminskning, illamående och kräkningar. Ibland kan man få svullen buk eller kännbar, hård tumör inuti buken. De här symtomen eller blödning kallas alarmsymtom.
När ska jag söka läkare?
- Om du har haft besvär i två veckor: Om du är medelålders eller äldre och har nya besvär som ont i magen, uppkördhet och obehagskänsla bör du söka läkare, även om risken för cancer är mycket liten. Samma sak gäller om du oförklarligt går ner i vikt.
- Om du har haft symtom i upp till ett år: Även besvär under lång tid kan bero på en cancer som går att bota, så det är bra att uppsöka läkare för att få det undersökt.
Här får du råd inför läkarbesöken
Hur upptäcks magsäckscancer?
Det finns flera olika undersökningar du kan behöva gå igenom om läkaren misstänker cancer i magsäcken. Den första undersökningen som görs är en gastroskopi.
Gastroskopi
Gastroskopi är den bästa undersökningsmetoden vid misstanke om magsäckscancer.
Först sprayar vårdpersonal din hals med ett lokalbedövningsmedel och sedan för läkaren ner ett gastroskop i magsäcken via munnen, svalget och matstrupen.
Gastroskopet är en mjuk slang, knappt lillfingertjock, som innehåller fiberoptik eller en minikamera. Genom gastroskopet kan läkaren studera matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen.
Via gastroskopet tas biopsier, det vill säga små vävnadsbitar, från misstänkta områden i magsäcken.
Vävnaden granskas i mikroskop av patolog som avgör om det är cancer eller inte. Många små, godartade tumörer och i sällsynta fall också de minsta magsäckscancertumörerna kan opereras bort genom gastroskopet.
Till följd av utvecklingen inom gastroskopi har magsäcksröntgen i stort sett försvunnit som undersökningsalternativ och används bara i enstaka fall som komplement till gastroskopi.
Datortomografi, skiktröntgen
Datortomografi, skiktröntgen, görs om gastroskopin har visat att det är en cancer.
Vid datortomografi får du ligga på en brits i en cirkelformad öppning i apparaten. Ett röntgenrör tar många bilder av hela kroppen i olika vinklar.
De sätts sedan ihop i en dator till en serie bilder, där kroppen delas in i skivor. I varje skiva ser man hur kroppens organ, med eventuella tumörer, ser ut.
Med hjälp av datortomografi går det att se om cancern är spridd och i så fall hur spridningen utanför magsäcken ser ut. Det är avgörande för val av behandling.
Laparoskopi
Ibland görs laparoskopi, titthålsundersökning, efter gastroskopi och datortomografi.
Vid laparoskopi sövs du och läkaren gör sedan ett litet hål i bukväggen och för in ett laparoskop, en smal stavformad kikare, i bukhålan.
Läkaren kan då få upplysningar om sjukdomens eventuella spridning utanför själva magsäcken vilket gör att behandlingen kan planeras bättre.
Ibland kan läkaren välja att operera på en gång vid undersökningstillfället. Man kan man också planera in en operation via laparoskopi.
Hur behandlas magsäckscancer?
Cancer i magsäcken botas framför allt med operation. Men, det finns andra behandlingar att få som kan komplettera operationen eller som ges om det inte går att opereras.
Eftersom inget fall av cancer är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
När läkaren i samråd med dig bestämmer en behandlingsplan tar man hänsyn till både själva cancersjukdomen men också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.
Operation
Den viktigaste behandlingen för att bota magsäckscancer är operation.
För att kunna bota sjukdomen med operation måste cancern upptäckas innan den har spridit sig som metastaser (dottertumörer) alltför långt ifrån modertumören.
Metastaser i de närmaste lymfkörtlarna kan dock tas bort vid operation. Hur stort ingreppet blir beror på var tumören sitter, hur avancerad cancern är och hur du beräknas tåla operationen.
Ofta görs ingreppet genom att man skär upp bukväggen ovanför naveln för att komma åt magsäcken. Efter operationen behöver de flesta stanna drygt en vecka eller mer på sjukhus.
Tumör i nedre delen
Vid de flesta tumörer som sitter i den nedre tredjedelen av magsäcken tas de nedre två tredjedelarna av magsäcken bort.
Den övre tredjedelen som lämnas kvar sys ihop med tunntarmen. Även en del lymfkörtlar opereras bort, eftersom erfarenheten visar att cancern kan sprida sig till dem.
Tumör högt upp i magsäcken
Om cancern är svår att avgränsa eller om den sitter högt upp i magsäcken, opererar kirurgen ofta bort hela magsäcken. Även då opereras lymfkörtlar bort.
Att ta bort de här lymfkörtlarna kräver stor kirurgisk erfarenhet, därför koncentreras operation av magsäckscancer alltmer till vissa kliniker.
Tumör som har upptäckts tidigt
I enstaka fall av mycket tidig cancer nöjer man sig med att skära bort själva tumören med god marginal.
God marginal innebär att även en del frisk vävnad runt tumören tas bort. Det görs för att det med så stor säkerhet som möjligt inte ska finnas några cancerceller kvar i området. Det kan ibland göras vid laparoskopi eller till och med vid gastroskopi.
Om tumören inte kan tas bort
Om tumören inte går att ta bort kan man ändå behöva göra olika typer av ingrepp, till exempel förbikopplingar mellan mage och tarm för att maten ska kunna passera och för att minska obehag.
Man kan också lägga in tunna slangar genom bukväggen till matsmältningskanalen för att tillföra näring den vägen.
Cytostatikabehandling
De som ska genomgå en botande operation för magsäckscancer får cytostatikabehandling både före och efter operationen, så kallad perioperativ behandling.
Innan behandlingen startar gör läkaren en bedömning av ditt allmänna hälsotillstånd för att avgöra om du kommer att klara av den. Man ger sedan fyra behandlingsomgångar före operationen och ytterligare fyra efter.
Under behandlingarna som ges innan operationen är det mycket viktigt att övervaka ditt allmäntillstånd och att du inte tappar för mycket i vikt eller får näringsbrist. Du kan behöva komplement med kosttillskott eller näringsdropp för att vara i så bra skick som möjligt inför operationen.
Om du av någon anledning inte har kunnat få behandling före operationen kan man ändå överväga att ge cytostatika efteråt, ensamt eller i kombination med strålbehandling.
Läkemedels- och strålbehandling vid spridd magsäckscancer
När magsäckscancern är svår att operera bort eller har spridit sig i kroppen finns det flera olika behandlingar att ge.
Cytostatika
Vid spridd magsäckscancer som inte går att bota provas ofta cytostatika med syftet att lindra symtom och förlänga livet.
Behandlingen kan vara påfrestande och kan normalt sett inte bota cancern.
Alla personer med magsäckscancer har inte nytta av cytostatika och ibland är allmäntillståndet för dåligt för att vården ska våga ge cytostatika.
Ofta behandlar man på prov en tid för att se om cancern påverkas.
Målinriktade läkemedel
Läkemedel som motverkar signalvägar i tumören och därmed hämmar dess tillväxt har visat sig ge en överlevnadsvinst. Signalvägar är som ett kommunikationssystem i cellen som hjälper cellen göra rätt saker, som att växa, dela sig och utvecklas.
De här läkemedlen kombineras med cytostatika eller ges som enda behandling när cytostatika inte längre har någon effekt.
Två läkemedelsmolekyler som används på det här sättet är trastuzumab och ramucirumab.
För att trastuzumab ska ha effekt måste cancercellerna ha rikligt med receptorer av en viss typ, HER2, som antikroppen kan binda sig till.
Immunterapi
Immunterapi med läkemedel som för kallas checkpointhämmare ges till dem som bedöms ha nytta av och tåla en sådan behandling.
Checkpointhämmare är antikroppar som fäster sig på speciella molekyler PD-1 och PDL-1 på T-cellerna. De här molekylerna bromsar vanligtvis T-cellerna. Genom att blockera den här ”bromsen” med en antikropp blir cellerna mer aggressiva mot cancern.
Strålbehandling
Strålbehandling kan ge en god lindring av symtom från både modertumören och dottertumörer.
Symtom som kan lindras är till exempel svårigheter att äta och svälja på grund av tumörväxt, blödning från tumören i magsäcken och smärta.
Personliga berättelser & forskning
Fler tumörer i magsäcken
Förutom den vanligaste formen av magsäckscancer som börjar i körtelvävnaden, adenocarcinom, kan det också finnas tumörer i
- lymfvävnad som liknar vävnaden i lymfkörtlarna, MALT-lymfom
- i lymfkörtlar, lymfom
- bindvävstumörer, bland annat GIST-tumörer
- tumörer i hormonbildande celler, carcinoider (NET).
De tumörerna är mer sällsynta och ofta mindre aggressiva än adenocarcinom, vanlig magsäckscancer. Därför är de oftast lättare att behandla.
MALT-lymfom skiljer sig från andra lymfom genom att orsakas av magsårsbakterien Helicobacter pylori. Det behandlas inte med cytostatika utan med antibiotika och magsyrehämmande läkemedel (protonpumpshämmare) som exempelvis omeprazol.
Det finns också godartade tumörer, polyper och adenom, i magsäcken.
Fler cancerdiagnoser i området kring magen
Tumörstadier vid magsäckscancer
Magsäckscancer delas in i olika stadier. De grundas på hur djupt tumören vuxit in i magsäcksväggen och hur spridd den är.
Indelningen används framför allt i vetenskapliga studier och kvalitetskontroller men är också viktig för att välja rätt behandling och vid kontrollrutiner.
Att äta efter magsäcksoperation
När hela eller en del av magsäcken har opererats bort får man besvär. Många av besvären går över eller minskar påtagligt under det första året efter operationen. Andra besvär kan bli bestående.
Men nästan alltid kan symtomen minskas av goda matvanor och ibland av mediciner.
Maten får mindre utrymme
Efter operationen får maten mindre utrymme i magsäcken. Det är därför bra att äta många små måltider som helst ska vara rika på energi.
Det enda man helt avråder från att äta är apelsiner och andra citrusfrukter. De sega hinnorna runt klyftorna är svåra att smälta efter operationen och rester av dem kan klumpa ihop sig och täppa till mage och tarm.
All annan mat är tillåten, men olika människor tål olika mat olika bra. Därför kan du behöva pröva dig fram.
Om du tuggar ordentligt och äter långsamt är det lättare för mage och tarm att smälta maten.
Maten passerar för snabbt till tarmen
Efter operationen passerar maten ibland för snabbt till tarmen.
Det kallas dumping och kan ge något eller några av följande besvär:
- hjärtklappning
- kallsvett
- matthet
- kramp i buken
- uppkördhet
- diarré.
Symtomen kommer ofta inom en halvtimme efter avslutad måltid. Besvären minskar ofta inom något år efter operationen.
De kan lindras genom att äta små portioner, minska sockermängden i maten och undvika att dricka i början av måltiden.
Vid svåra besvär kan man prova mediciner, till exempel den typ av blodtrycksmedicin som kallas betablockerare.
Halsbränna
Efter operationen kan man få halsbränna.
Om det bara är en del av magsäcken som tagits bort är det ofta magsyra som kommer bakvägen upp i matstrupen och då hjälper mediciner mot magsyra.
Om man har tagit bort hela magsäcken finns det ingen magsyra kvar. Då är det galla och tarminnehåll som irriterar. Då hjälper inte magsyremediciner, utan man får prova mediciner som binder galla eller som hjälper tarmen att transportera sitt innehåll snabbare i rätt riktning bort från matstrupen.
Diskutera med din läkare om hur du bäst löser sådana besvär.
Svårt att tåla mjölk och fett
Efter en magsäcksoperation kan man ibland få svårt att tåla mjölk. Besvär som kan uppstå är illamående, kräkningar och diarré.
Du får då pröva att dricka mindre mjölk. Ibland går till exempel produkter som filmjölk, yoghurt eller dofilus bättre.
Fett kan också ge besvär, som diarré. Om du drabbas av det kan du pröva att minska fetthalten i maten, äta små portioner och tugga ordentligt.
Tabletter med bukspottkörtelns matsmältningsenzymer kan också minska besvären.
Matråd efter magsäcksoperation
- Ät långsamt och tugga maten ordentligt.
- Ät flera små måltider varje dag i stället för tre stora.
- Ta små portioner av grönsaker. De gör dig snabbt mätt utan att ge så mycket energi.
- Drick inte så mycket under måltiderna utan mer mellan dem.
- Undvik söta drycker som saft, juice och läsk.
- Minska eventuellt något på fettet i maten. Om du har svårt att hålla vikten och inte får diarré av fett kan dock extra fett vara bra, eftersom det är kaloririkt.
- Om du får problem med att tåla mat eller att hålla vikten, be att få träffa en dietist som kan ge dig råd för att undvika viktnedgång och andra besvär.
- Vid utlandsresor bör du tänka på god mathygien. Undvik is, skala frukt och ät väl genomkokt och genomstekt mat.
Mathygien, vitamin B12 och infektioner
Efter operationen minskar mängden magsyra som bland annat dödar bakterier i maten. Det ökar risken för att få infektioner i magen, speciellt vid miljöombyten. God mathygien är därför viktig.
Tala med din läkare om vaccinationer och om att eventuellt få antibiotika som du kan ha med vid resor där enklare förhållanden råder.
Tänk också på att vara försiktig genom att äta genomkokt eller genomstekt mat, skala frukt innan du äter den och undvik is som kan vara tillverkad av orent vatten.
Om hela magsäcken har tagits bort försvinner kroppens förmåga att ta upp vitamin B12 ur maten. Det kan leda till blodbrist, anemi och symtom från nervsystemet.
Du får därför vanligtvis B12 som injektion ungefär var tredje månad eller som tablett varje dag.
Vid en del magsäcksoperationer tar man bort mjälten, som spelar roll i kroppens försvar mot infektioner. Efter en sådan operation kan man därför lättare få svåra infektioner.
I samband med operationen ges vaccin mot en sorts bakterier, pneumokocker. Vaccinationen bör göras om efter fem år.
Vid febersjukdom ska den som inte har någon mjälte snabbt söka läkare för att vid behov få antibiotika.
Hur vanlig är magsäckscancer?
Varje år diagnostiseras cirka 800 fall av magsäckscancer i Sverige.
Magsäckscancer har under många år minskat i Sverige. År 1960 var magsäckscancer den näst vanligaste cancersjukdomen. Nu utgör den inte mer än 1-2 procent av all cancer.
Förklaringen till minskningen anses vara ändrade matvanor och ändrad hantering av maten. Ökad användning av antibiotika och magsårsmediciner för att få bort bakterien Helicobacter pylori antas också bidra.
Orsaker till magsäckscancer
Att magsäckscancer har minskat under decennier anses bero på bättre matvanor, hygien och hantering av mat.
I stora studier har det visats att frekvensen av magsäckscancer varierar med förekomsten av kylskåp; ju vanligare med kylskåp, desto ovanligare med magsäckscancer.
Men, det är oklart om det finns särskilda livsmedel som kan öka risken att få sjukdomen. Det är troligt att kraftigt saltad mat ökar risken för magsäckscancer något.
Däremot har forskningen visat att vitamin C, som finns i grönsaker och frukt, troligen minskar risken för magsäckscancer. Detsamma gäller för karotenoider som är ett förstadium till vitamin A och finns bland annat i morötter och tomater.
Det är bättre att få i sig de vitaminerna via maten på ett balanserat sätt än att använda vitamintillskott.
Helicobacter pylori
De senaste åren har man förstått att människor som har bakterien Helicobacter pylori i magsäcksslemhinnan har ökad risk att utveckla cancer på lång sikt. Det är dock bara ett mycket litet antal av alla smittade som får cancer och bakterien kan enkelt tas bort med mediciner.
Livstidsrisken för att få magsäckscancer är i Sverige under två procent för män och under en procent för kvinnor. För de som har och närvaro av Helicobacter pylori i magsäcksslemhinnan ökar bara risken två till tre gånger.
Magsår
Sambandet mellan magsår och magsäckscancer har diskuterats mycket. Personer som har haft sår i tolvfingertarmen har snarast en lägre cancerrisk medan de med sår i själva magsäcken troligen har något ökad risk att få en tumör.
Personer som fått en del av magsäcken borttagen på grund av magsår har en ökad risk för tumörutveckling. Men, den ökade risken börjar inte förrän cirka 15 år efter operationen.
Perniciös anemi
De som har en typ av blodbrist som kallas perniciös anemi har en något ökad risk för magsäckscancer. Blodbristen brukar behandlas med vitamin B12.
Att regelbundet kontrollera personer som har perniciös anemi eller delvis borttagen magsäck, men inga besvär, för att förebygga magsäckscancer har hittills inte gett några vinster. Uppstår besvär ska man naturligtvis snabbt kontakta läkare.
Mycket pekar på att rökning ökar risken för magsäckscancer något.
Ärftlig magsäckscancer
Var tionde magsäckscancer är ärftlig. Ett känt exempel är Napoleon Bonapartes familj där många fick sjukdomen.
En särskild ärftlighetsutredning görs om flera nära släktingar (föräldrar/syskon, eventuellt också kombinationen förälder + far/morförälder eller förälder + syskon till förälder) haft magsäckscancer.
Undersökningen kan innebära en rekommendation om att friska släktingar gastroskopikontrolleras med början i 30-års åldern och, vid behov, att de behandlas mot bakterien Helicobacter pylori.
Hur ser prognosen ut för magsäckscancer?
Chansen att bli botad från magsäckscancer beror som vid all cancer på i vilket stadium sjukdomen upptäcks.
Om man har en tumör som inte spridit sig och en operation är möjlig blir cirka 35 procent av de som har fått magsäckscancer botade.
Om cytostatika ges före och efter operation blir mellan 10 och 15 procent fler botade.
Eftersom cancerformen ofta upptäcks i ett sent stadium är det färre än 20 procent som lever fem år efter sin diagnos i Sverige.
Vid spridd sjukdom finns goda möjligheter att lindra symtom, förlänga livet och förbättra livskvaliteten med olika behandlingar.
Det finns inte någon allmän rutin för kontroller efter behandlingen utan de avgörs med hänsyn till tumörstadium och symtom.
Rehabilitering vid magsäckscancer
Redan när du fått besked om att du har magsäckscancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.
Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.
Läs mer om cancerrehabilitering
Vart kan jag vända mig?
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
RMT
Kontakta också Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka, RMT, som är en intresseorganisation för människor med funktionsnedsättningar i mage eller tarm.
Läs mer på www.magotarm.se
PALEMA
Du kan också vända dig till PALEMA, en patientorganisation för de som drabbats av cancer i bukspottkörteln, levern eller magen.
Läs mer på www.palema.org
Efter cancerbeskedet
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Praktiska råd efter cancerbeskedet
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
Kontaktsjuksköterska
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.
Vad gör en kontaktsjuksköterska?
Stöd till närstående
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
För dig som är närstående till någon med cancer
Källor:
Kunskapsbanken, RCC
Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.
Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum
Cancerfondens expertråd
Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.
Internetmedicin.se
Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd.
Till forskarna som söker svar
Om magsäcken
Där matstrupen övergår i magsäcken finns övre magmunnen. Den hindrar den sura magsaften från att komma upp i matstrupen och orsaka frätskador.
Magsäckens nedersta del är den nedre magmunnen. Med en ringformad muskel släpper den ut maten i tolvfingertarmen, som är tunntarmens översta del.
Magsäcksväggen består av flera olika lager vävnad. Det yttersta lagret är bukhinnan. Därefter kommer bindväv, ett muskellager, ett nytt bindvävsskikt och sedan en slemhinna som är magsäcksväggens innersta lager.
Magsäckens uppgifter
Slemhinnan har en stor mängd körtelceller. En del av dessa celler tillverkar saltsyra, som gör magsaften starkt sur och frätande.
Andra celler tillverkar ett slem som hindrar saltsyran från att fräta sönder slemhinnan. För mycket syra eller för lite slem kan bidra till magkatarr eller magsår.
Magsäckens viktigaste uppgift är att bearbeta maten så att den blir en tunnflytande välling. Det gör den genom att rytmiskt dra ihop sig.
Ringmuskeln i nedre magmunnen stängs och öppnas så att maten i små portioner rinner ner i tolvfingertarmen. Efter en måltid tar det ungefär fyra timmar för magsäcken att tömmas på sitt innehåll.
De flesta näringsämnen i maten tas upp av tunntarmen innan resten rinner in i tjocktarmen. Tjocktarmen suger upp vatten så att ”vällingen” från tunntarmen blir till avföring.
Hittade du informationen du sökte?
Om cancer
Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
