Fakta
- Omkring 95 procent av all skivepitelcancer kan botas med operation.
- Vid utbredd skivepitelcancer kan strålbehandling vara ett alternativ.
- Symtom på skivepitelcancer kan vara en fjällig och skrovlig fläck
Skivepitelcancer i huden är en typ av hudcancer och vanligast att få i ansiktet, på hjässan, öron och underläpp. Andra typiska områden är arm och handryggar och över bröstet eller underbenens framsidor. Skivepitelcancer drabbar oftast människor i de äldsta åldersgrupperna.
Granskad av: Jan Lapins, överläkare och docent vid Karolinska universitetssjukhuset
Skivepitelcancer i huden är en form av hudcancer. Ett fel har uppstått i någon av skivepitelets celler som gör att den börjar dela sig okontrollerat.
Skivepitel är en typ av cell som utgör det yttersta lagret av vår hud. Cellerna finns också i slemhinnor i olika delar av kroppen, som munnen och luftvägarna.
Cellerna är platta och har en tunn, skivliknande form. Skivepitel är en viktig del av kroppens försvarssystem och hindrar skadliga ämnen och mikroorganismer från att komma in i kroppen. På så sätt skyddar skivepitelcellerna mot sjukdom och skador.
Skivepitelcancer i huden är något vanligare bland män än bland kvinnor. Sjukdomen är den hudcancerform som ökar mest. År 2021 drabbades över 10 000 personer i Sverige.
Vanliga symtom på skivepitelcancer i huden är
Det första som görs är att läkaren undersöker din hudförändring. Vana läkare kan ofta se direkt om en hudförändring är symtom på skivepitelcancer.
Ibland undersöks förändringen med ett dermatoskop.
Vid misstanke om skivepitelcancer tas en biopsi för att säkerställa diagnosen. Det betyder att man tar ett vävnadsprov från huden.
Se hur en hudundersökning med går till och några av de vanligaste behandlingarna vid hudförändringar.
Förändringen kan också förväxlas med andra hudcancerformer som malignt melanom eller basalcellscancer, men även med eksem eller andra hudsjukdomar.
Symtomen behöver inte bero på cancer.
Läs mer om godartade hudförändringar
Skivepitelcancer kan ses som tjockfjälliga fläckar eller fjälliga skorpor i ansiktet, på hjässan, öron och underläpp. Andra områden där det kan förekomma är armar, handryggar och över bröstet eller underbenens framsidor.
Få vår broschyr om hudcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Få vår broschyr om hudcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Det finns ett par hudförändringar som ännu inte är skivepitelcancer, men kan bli det om de inte behandlas:
Aktinisk keratos kan ses som en ljusröd eller rödbrun fläck på huden med otydliga kanter och skrovlig yta. Den kan vara allt ifrån några millimeter till någon centimeter stor och sitter ofta i ansiktet på hjässan (hos tunnhåriga män) eller på händerna och underarmarnas ovansidor samt i urringningen.
Efter många år kan förändringen övergå till en invasiv skivepitelcancer. Det betyder att den kan växa ner djupare i huden.
Det här är ett förstadium till cancer som finns på hudens yta. Den kan ses som en rodnad fläck som kan vara sårig och fjälla. Om den inte behandlas kan den utvecklas till cancer.
Ibland påminner hudfläcken om en eksemfläck. Det vanligaste är att den uppstår på hud som har varit i solen, men den kan sitta var som helst på kroppen.
Syftet med behandlingen är att förhindra att förstadiet utvecklas till invasiv skivepitelcancer som kan sprida sig.
Små och ytliga förstadier kan ofta åtgärdas med ett ytligt ingrepp, som skrapning, bränning eller frysbehandling. Innan skrapning och bränning ges lokalbedövning.
Bränning sker med ett instrument med elström och vid frysning används flytande kväve som sprutas på tumören.
Det kan ta upp till fyra veckor för såret att läka efter de här behandlingarna.
PDT innebär att tumören smörjs in med en salva som gör cancercellerna ljuskänsliga och att du sedan behandlas med ett speciellt ljus i åtta till tio minuter.
Behandlingen behöver upprepas efter en till två veckor. Efter varje behandling blir hudområdet rött och sårigt.
Såren läker oftast efter tio till fjorton dagar. Behandlingen kan göra ont, men du kan få hjälp med att lindra smärtan.
Om cancern är ytlig kan man använda en salva som stimulerar immunförsvaret att stöta bort cancercellerna eller direkt förstöra dem. Behandlingen pågår i cirka sex veckor.
De sår som uppstår läker vanligen efter tio till fjorton dagar efter att behandlingen är avslutad.
Förändringen skärs bort efter att du har blivit lokalbedövad. Oftast kan såret sys ihop direkt, men om det inte går kan man behöva göra en hudtransplantation.
Du får åka hem samma dag som operationen utförs och såret läker inom ett par veckor. Efter en hudtransplantation kan det ta ytterligare någon vecka innan såret är läkt.
En invasiv skivepitelcancer betyder att cancern växer djupare ner i huden. Den ser oftast ut som en välavgränsad knuta med hårda hudfjäll på ytan.
Ibland blir cancern sårig med skorpor. Den kan ha samma färg som huden eller vara svagt röd.
En invasiv skivepitelcancer kan sprida sig och måste därför opereras bort.
Vid misstanke om spridning opereras närmaste lymfkörtlarna bort och det kan bli aktuellt med datortomografi, skiktröntgen, av andra organ.
Vid en operation skärs hudförändringen bort efter att du har blivit lokalbedövad. Om såret inte går att sy ihop direkt, vilket det oftast gör, kan man behöva göra en hudtransplantation.
Du får åka hem samma dag och såret läker inom ett par veckor. Efter en hudtransplantation kan det ta ytterligare någon vecka innan såret är läkt.
Vid utbredd skivepitelcancer där operationen blir mycket omfattande, eller när man inte lyckats ta bort hela tumören under operationen, kan strålbehandling vara ett alternativ. Strålningen ges då i mindre doser under vardagarna i flera veckor.
Stråldosen varierar beroende på tumörens storlek, hur stort strålfältet är och hur viktigt det är att det ska se snyggt ut efteråt.
Även faktorer hos den som ska behandlas påverkar stråldosen, till exempel om det är transplanterad hud som ska strålas eller om det finns broskvävnad i närheten av strålområdet. Då väljs en lägre dos.
Det är ovanligt att skivepitelcancer sprider sig till andra organ men det händer.
Då ansvarar en onkolog för behandlingen och inte en hudläkare som vid annan skivepitelcancer.
Immunterapi kan användas som behandling vid spridd eller lokalt avancerad skivepitelcancer när operation som botar eller strålning inte fungerar.
Det görs i de här fallen med en antikropp mot PD-1 ("Programmed cell Death 1"). Antikroppen släpper på bromsen till det egna immunförsvaret och gör att kroppens egna T-lymfocyter (en typ av vita blodkroppar) lättare kan attackera cancercellerna.
Det kan också bli aktuellt med cytostatikabehandling för att lindra symtom. Cytostatika kan ha god effekt hos personer med ett gott allmäntillstånd.
När cytostatika sätts in måste man hela tiden väga eventuella biverkningar mot vilken nytta behandlingen gör.
Om metastasen sitter i huden sprutas ibland cytostatika lokalt in i den samtidigt som man med hjälp av nålar och en apparat skapar ett elektromagnetiskt fält i tumören. Behandlingen kallas elektrokemoterapi (ECT).
Det elektriska fältet gör att cytostatikan samlas inne i cancercellerna och har på så sätt en celldödande effekt. Behandlingen motverkar också att nya blodkärl runt tumören bildas och aktiverar immunförsvaret.
Palliativ strålbehandling kan lindra symtom från metastaser lokalt. Det kan vara symtom som smärta, blödning och sår. Behandlingen kan ges som en engångsdos, men ofta pågår den i 10-12 dagar.
De flesta blir botade av behandlingen men det finns en viss risk att skivepitelcancern kommer tillbaka och kräver ytterligare behandling, eller att den sprids till lymfkörtlar.
Risken är större om cancern sitter kring öron eller läpp och vid större tumörer.
Omkring 95 procent av all skivepitelcancer kan botas med operation.
Om du behöver gå på efterkontroller varierar beroende på typ av cancertumör, var den satt och vilken behandling du fick. Vid kontrollerna undersöker läkaren ärret, lymfkörtlarna och övrig hud.
Det är alltid bra om du själv tittar på din hud och söker vård igen om du upptäcker nya hudförändringar.
Redan när du får besked om att du har skivepitelcancer i huden bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.
Kontaktsjuksköterskan har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Boka tid hos vårdcentralen om du upptäcker en ny hudfläck eller en fläck som blivit större och kanske även har ändrat färg eller form. Hudfläckar som kliar eller är såriga ska också undersökas av läkare.
Vanliga frågor och svar om födelsemärken
Podden Glöd: Jag insåg att det här kan ju bli väldigt stort – med cancerforskaren Göran Jönsson
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.
Vad gör en kontaktsjuksköterska?
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
För dig som är närstående till någon med cancer
Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.
Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum
Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.
Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.