Fakta
- Ett blodprov kan ibland räcka för att konstatera om en person har leukemi.
- Cytostatika är det främsta behandligen mot leukemi.
- Av barn med akut lymfatisk leukemi botas i dag mer än 85 procent.
Hitta rätt direkt
- Vad är leukemi?
- Symtom på leukemi
- Olika former av leukemi
- Hur upptäcker man leukemi?
- Hur behandlas leukemi?
- Stamcellstransplantation vid leukemi
- Hur vanligt är leukemi?
- Hur ser prognosen ut för leukemi?
- Orsaker till leukemi
- Rehabilitering vid leukemi
- Vart kan jag vända mig?
- Fråga Cancerlinjen om blodcancer
- Artiklar leukemi
Leukemi är en typ av blodcancer. Det finns flera former av leukemi med olika prognos och behandling. Man kan dela in leukemi i två huvudgrupper: akut och kronisk leukemi. De kan i sin tur delas in i lymfatisk och myeloisk typ.
Granskad av: Martin Höglund, överläkare hematologisektionen, Akademiska Sjukhuset
Vad är leukemi?
Leukemi kommer från ett grekiskt ord som betyder vitt blod. Namnet förklaras genom att blodet hos den som är sjuk innehåller onormalt många vita blodkroppar. När man har leukemi är det alltså de vita blodkropparna som är drabbade av cancer.
De symtom man drabbas av vid leukemi orsakas framför allt av brist på normala blodkroppar. Orsaken är oftast att det bildats så många leukemiceller att den normala blodbildningen i benmärgen trängts undan och inte kan fungera.
Symtom på leukemi
De vanligaste symtomet på leukemi är återkommande infektioner. Det är också vanligt att känna sig trött och gå ner i vikt utan att man vill. Många svettas på natten och har ont i skelettet. Blåmärken beror oftast inte på leukemi, men kan vara ett symtom.
Vanliga symtom vid leukemi är
- halsinfektioner eller andra infektioner som håller i sig länge
- trötthet
- viktnedgång utan känd anledning
- svettningar nattetid
- smärta i skelettet
- blåmärken eller punktformiga blödningar i huden
- svullna lymfkörtlar eller förstorad mjälte.
Akut leukemi
Akut leukemi kan börja med ganska diffusa symtom. Brist på röda blodkroppar ger blodbrist och trötthet. Brist på mogna vita blodkroppar kan ge halsinfektioner som håller i sig länge eller andra infektioner.
För få blodplättar (trombocyter) gör istället att man blöder lättare. Det kan visa sig som blåmärken eller punktformiga blödningar i huden eller genom blödningar i slemhinnor.
Andra symtom kan vara feber, att man går ner i vikt utan anledning, att man får svettningar nattetid och smärta i skelettet. De beror förmodligen på den snabba omsättningen av leukemiceller, det vill säga att många nya celler bildas samtidigt som många gamla dör.
Mjälten blir ibland förstorad liksom ibland även levern och lymfkörtlarna när man har leukemi.
Kronisk leukemi
Vid kronisk leukemi brukar symtomen vara lindrigare. Äldre personer med kronisk leukemi kan ibland klara sig helt utan symtom i många år.
Kronisk leukemi upptäcks ofta av en slump när ett blodprov som har tagits av ett annat skäl visar sig innehålla för många vita blodkroppar.
Mer allmänna symtom som trötthet, svettningar och att man går ner i vikt förekommer också vid kronisk leukemi. Ibland kan också den normala blodbildningen vara nedsatt.
Svullna lymfkörtlar eller förstorad mjälte kan ibland vara symtom på kronisk leukemi.
Olika former av leukemi
Man kan dela in leukemi i två huvudgrupper: akut och kronisk leukemi. De kan i sin tur delas in i lymfatisk och myeloisk typ.
Indelningen utgår från vilka blodceller som är drabbade av sjukdomen och i vilket stadium av sin utveckling de blir sjuka.
Vid akuta leukemier blir cellerna sjuka tidigt i sin utveckling. Vid kronisk leukemi blir cellerna sjuka i ett mer moget skede.
Det finns dock en del fall av leukemi som inte passar in i den här indelningen.
Läs mer om de olika formerna:
Akut myeloisk leukemi
Akut myeloisk leukemi, AML, drabbar främst benmärgen och påverkar den normala blodbildningen. AML delas i sin tur in i flera olika undergrupper.
Akut myeloisk leukemi är den vanligaste typen av akut leukemi och drabbar varje år ungefär 400 personer i Sverige.
Sjukdomen förekommer i alla åldrar men är vanligare hos äldre personer. Medianålder för att insjukna är 71 år.
Symtom på akut myeloisk leukemi
- Många har bara symtom som trötthet och lätt sjukdomskänsla.
- Andra symotom kan vara blödningar, infektioner och anemi, blodbrist.
Om du har en misstänkt AML ska du genast få en remiss till en hematologisk klinik.
Om man drabbas av AML och är under cirka 80 år är en kombinationsbehandling med olika cytostatika det vanligaste och målet är att helt få bort sjukdomen.
För personer som är under cirka 70 år kan en stamcellstransplantation bli aktuell för att minska risken för återfall.
Akut lymfatisk leukemi
Akut lymfatisk leukemi, ALL, uppstår på grund av genetiska förändringar i blodbildande stamceller. ALL delas in i fler olika undergrupper.
Akut lymfatisk leukemi är en ovanlig cancerform som drabbar runt 100 personer per år i Sverige.
Samtidigt är det den vanligaste cancerformen bland barn. Medianåldern för att insjukna bland barn är fem års ålder och för vuxna 51 år.
Symtom på akut lymfatisk leukemi
- Symtomen är ofta ospecifika till en början, som trötthet, sjukdomskänsla och kanske feber.
- Förstorade lymfkörtlar och en förstorad lever samtidigt som man har en förstorad mjälte är vanligt.
- Ibland kan de första symtomen vara sjukdomen med blödning eller en infektion.
- Skelettsmärtor, ledsmärtor och symtom från centrala nervsystemet kan också förekomma.
Om man drabbas av AML består behandlingen av en kombination av läkemedel. Det är bland annat cytostatika som ges efter noga uträknade protokoll. När läkaren väljer protokoll görs det med hänsyn till typ av ALL, ålder och riskfaktorer.
Kronisk myeloisk leukemi
Kronisk myeloisk leukemi, KML, uppstår i benmärgen. Det ger en ökning av röda- och vita blodkroppar samt blodplättar. Hur långt cellerna har hunnit i i sin utveckling från stamcell till färdig blodkropp kan variera.
Hos leukemicellerna vid KML ses något som kallas Philadelphiakromosomen. Det betyder att kromosom nummer 9 har flyttat över en del av sitt genetiska material till kromosom nummer 22. Resultatet blir en ökad cellväxt och minskad celldöd.
Varje år får omkring 100 personer KML i Sverige.
Medianåldern för att insjukna är knappt 60 år och mindre än tio procent av patienterna är under 20 år när de får sin diagnos.
Symtom på kronisk myeloisk leukemi
- Symtomen är ofta ospecifika och kan vara trötthet, svettningar och att man går ner i vikt.
- En del kan få skelettsmärtor och en förstorad mjälte som kan ge en känsla av fyllnad i buken.
Om man drabbas av KML består behandlingen av dagliga tabletter med tyrosinkinashämmare. Sedan behandlingen infördes har överlevnaden ökat dramatiskt och börjar nu närma sig den för jämnåriga personer utan blodsjukdom.
Kronisk lymfatisk leukemi
Kronisk lymfatisk leukemi, KLL, är en blodcancersjukdom som orsakas av att B-lymfocyter, som utvecklats till cancerceller, ansamlas i till exempel blodet.
Sjukdomens förlopp kan variera från att vara mycket stillsamt med inga symtom alls till att vara mer aggressivt och behöva behandlas.
Ungefär 500 fall diagnostiseras i Sverige varje år.
KLL klassificeras av WHO som ett lymfom.
Hur upptäcker man leukemi?
Ibland kan det räcka med ett blodprov för att se om någon har leukemi. Men för att fastställa vilken typ av leukemi det är, krävs nästan alltid ett benmärgsprov.
Benmärgsprov
När ett benmärgsprov ska tas får man lokalbedövning. Sedan sticks en nål in i bäckenbenet eller ibland i bröstbenet och en del av den rödaktiga benmärgsvätskan sugs ut.
Både blod och benmärg undersöks i mikroskop, men också med andra metoder som ger mer detaljerad information om de sjuka cellerna. Läkaren behöver informationen för att kunna utforma behandlingen på bästa sätt.
Lumbalpunktion
Ibland sprider sig leukemin till det centrala nervsystemet. Om läkaren misstänker att det har skett görs en så kallad lumbalpunktion för att få ut ett prov på den vätska som omger ryggmärgen och hjärnan.
Vid lumbalpunktion får man först lokalbedövning, sen sticker läkaren in en nål i nedre delen av ryggraden. Lite vätska sugs ut och skickas för undersökning.
Läs om blodcancer i lugn och ro
Få vår broschyr om blodcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
E-post
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Läs om blodcancer i lugn och ro
Få vår broschyr om blodcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
E-post
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Hur behandlas leukemi?
Under de senaste 20–30 åren har stora framsteg gjorts i behandlingen av leukemi. Behandlingen skiljer sig åt mellan de olika typerna av sjukdomen.
Den väljs också med hänsyn till sjukdomsbilden hos varje enskild patient.
Cytostatika vanligaste behandlingen mot leukemi
Cytostatika är det främsta medlet mot leukemi. Cytostatika är cellhämmande läkemedel som främst angriper celler som håller på att dela sig och stoppar celldelningen.
Olika cytostatika stör cellernas delning på olika sätt.
Eftersom också friska celler delar sig kan de också påverkas av cytostatika. Det kan resultera i biverkningar som illamående, trötthet och håravfall. Numera finns mycket bra läkemedel som lindrar illamåendet.
Läs mer om fatigue (trötthet vid cancer)
Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.
Ska du genomgå cytostatikabehandling? I den här filmen får du se hur behandlingen kan gå till.
Kombinationsbehandlingar
På senare år har också flera nya typer av läkemedel börjat prövas i behandlingen av leukemi. De här nya (icke-cytostatiska) läkemedlen kan ibland också kombineras med cytostatika. Eller har till och med ersatt cytostatika.
Ibland kombineras cytostatika med strålbehandling. När cancercellerna utsätts för radioaktiv strålning kan de inte längre föröka sig och dör så småningom ut.
Strålbehandling kan dock ge en del biverkningar som beror på att även friska celler skadas. Vanliga biverkningar är trötthet, hudirritationer, diarré och håravfall på de bestrålade delarna av kroppen.
Cytostatikabehandling, och sjukdomen i sig, kan leda till komplikationer som blodbrist och infektioner och därför är en viktig del av behandlingen också att förhindra komplikationer.
Så behandlas de olika formerna av leukemi:
Behandling akut leukemi
Den behandling som syftar till att bota akut leukemi brukar delas in i tre faser.
Första fasen
Den första fasen kallas induktionsbehandling. Då ges kurer med två eller flera cytostatika under tre-sju dagar. Målet för induktionsbehandlingen är att alla tecken på sjukdom ska undanröjas, en så kallad remission.
Andra fasen
Den andra fasen kallas konsolidering. Vid AML ges då två eller flera cytostatika i 2-3 intensiva kurer med cirka en månads mellanrum. Vid ALL ges något mindre intensiva kurer med flera olika cytostatika plus kortison i upp till 1 års tid.
Tredje fasen
Efter konsolidering ges i en del fall underhållsbehandling. Behandlingen kan pågå i upp till två år. Då brukar mildare typer av cytostatika användas.
En sista fas i behandlingen kan hos en del vara stamcellstransplantation.
Biverkningar
Både leukemin i sig och cytostatikabehandlingen medför ökad risk för
- infektioner
- blodbrist
- blödningar.
Därför är en viktig del av behandlingen att motverka dessa biverkningar.
Det betyder att så fort någon visar tecken på en infektion sätter man i första hand in medel mot bakterier, men ibland även mot svamp och/eller virus.
Vid blodbrist och blödningar ges transfusioner av röda blodkroppar respektive blodplättar.
Behandling kronisk lymfatisk leukemi (KLL)
Eftersom många med kronisk lymfatisk leukemi inte besväras av några symtom när sjukdomen upptäcks, brukar man avvakta med behandling. Men om den som är sjuk har tydliga symtom redan när diagnosen ställs, inleds behandlingen genast.
Cytostatikabehandling
Cytostatikabehandling kan användas för att kontrollera sjukdomen och hålla patienten symtomfri. I en del fall kan högintensiv behandling bli aktuell med syfte att bota patienten. Då ingår också stamcellstransplantation.
Immunterapi
Immunologisk terapi med antikroppar används ofta som komplement till både cytostatika och en del av av de nya icke-cytostatiska läkemedlen.
De senaste åren har flera nya preparat tagit plats i rutinbehandlingen av KLL. Medlen ges i tablettform och ofta under en längre tid. De kan ibland kombineras med antikropps- eller cytostatikabehandling.
Strålbehandling
Strålbehandling av lymfkörtlarna kan ge god effekt för en del som inte har några allmänsymtom, men däremot kraftigt förstorade lymfkörtlar som ger besvär.
Behandling kronisk myeloisk leukemi (KML)
Behandlingen av kronisk myeloisk leukemi har genomgått stora förändringar under de senaste åren.
Tidigare behandlades sjukdomen ofta med cytostatika och efterföljande stamcellstransplantation, ofta med svåra biverkningar som följd.
Tyrosinkinasinhibitorer (TKI)
Nu finns en typ av behandling som kallas TKI (tyrosinkinasinhibitorer). Behandlingen riktar sig mot den kromosomförändring som orsakar kronisk myeloisk leukemi. Den gör i flertalet fall att man känner sig frisk och ger oftast mycket milda biverkningar.
De flesta patienterna kan arbeta och leva ett vanligt liv när de behandlas med TKI, som ges som tablett 1-2 gånger/dag.
Med mycket känsliga metoder kan man se att spåren av sjukdomen successivt minskar för varje år man behandlas.
Det finns nu studier som visar att man hos en mindre andel patienter kan ta bort TKI-behandlingen efter många års medicinering utan att sjukdomen kommer tillbaka.
Hos en mindre grupp patienter kan sjukdomen vara resistent eller utveckla resistens mot den inledande behandlingen och då brukar man byta till en annan TKI.
Bara i enstaka fall behöver man genomföra en stamcellstransplantation.
Personliga berättelser och forskning
Stamcellstransplantation vid leukemi
Vid en stamcellstransplantation tas benmärg eller blod med blodbildande stamceller antingen från en annan person, så kallad allogen transplantation eller från patienten själv, autolog transplantation.
Så här skiljer sig de olika formerna av transplantation:
Allogen transplantation
Vid allogen transplantation är givaren vanligen ett syskon eller en obesläktad givare med samma vävnadstyp.
Vid en allogen transplantation är det vanligast att man tar perifera, cirkulerande, blodstamceller och inte stamceller från givarens benmärg.
För att hitta en obesläktad givare finns nu stora internationella register dit frivilliga kan anmäla sig som donatorer, det vill säga givare.
Före transplantationen får patienten en tuff behandling med cytostatika och ibland även strålning. Målet är att bota sjukdomen genom att slå ut alla leukemiceller.
Men den här behandlingen slår inte bara ut de sjuka cellerna utan också den friska benmärgen. Det är därför som nya stamceller måste tillföras genom en transplantation.
Eftersom varje människa har ett unikt immunsystem får patienten med de nya stamcellerna också ett nytt immunsystem. Detta kan också framgångsrikt bekämpa eventuella kvarvarande leukemiceller.
Autolog transplantation
Även vid autolog transplantation är det vanligast att man tar så kallade perifera blodstamceller och inte benmärg från patienten.
Det gör man genom att stimulera benmärgen med ett hormonliknande läkemedel som gör att blodstamcellerna mobiliseras från benmärgen ut i blodet.
Efter några dagars behandling ökar antalet stamceller i blodet som då kan tas till vara med så kallade leukaeferes.
Det innebär att en speciell apparat plockar ut blodstamcellerna medan blodet i övrigt går tillbaka in i kroppen.
Som vid blodtransfusion
Både vid allogen och autolog transplantation ges stamcellerna till patienten på samma sätt som en blodtransfusion.
Vid allogen transplantation kan det ske genast efter att stamcellerna har tagits från givaren.
Vid autolog transplantation tas stamcellerna ut innan patienten genomgår den tuffa behandlingen.
De förvaras sedan frysta medan cytostatika- eller strålbehandlingen pågår. När behandlingen är avslutad tinas stamcellerna och ges tillbaka till patienten.
Fler kan transplanteras
Tidigare har stamcellstransplantation framför allt utförts på yngre patienter. För äldre patienter är riskerna med behandlingen oftast så stora att de inte kan uppväga eventuella fördelar.
På senare år har man dock börjat använda en mildare förbehandling vid allogen transplantation.
Syftet är att minska komplikationerna och göra det möjligt för fler patienter att kunna transplanteras. Tanken är att det nya immunsystemet från donatorn ska angripa sjukdomen.
Läs mer om stamcellstransplantation
Hur vanligt är leukemi?
Det upptäcks varje år cirka 700 nya fall av leukemi i Sverige. Leukemi är något vanligare bland män än bland kvinnor.
Kronisk leukemi drabbar framför allt äldre personer. Mer än hälften av patienterna är 60 år eller äldre. Akut leukemi förekommer i alla åldrar.
Hos barn svarar akut leukemi för drygt en fjärdedel av de cirka 300 cancerfall som varje år drabbar barn under 15 år.
Hur ser prognosen ut för leukemi?
Under de senaste 20–30 åren har stora framsteg gjorts i behandlingen av leukemi. Särskilt hos barn och unga.
Av barn med akut lymfatisk leukemi botas i dag mer än 85 procent. Bland vuxna är överlevnaden bättre bland unga än bland äldre.
Kronisk myeloisk leukemi
Vid kronisk myeloisk leukemi lever flertalet patienter ett normallångt liv även om små mängder av sjuka celler kan finnas kvar i kroppen och kräva fortsatt medicinering.
Kronisk lymfatisk leukemi
Vid kronisk lymfatisk leukemi kan många patienter leva länge utan att ha så besvärande symtom att livskvaliteten blir kraftigt försämrad.
Med de moderna behandlingarna har det blivit allt vanligare att sjukdomen kan gå i remission, tillbakagång. Men det är ännu inte alltid klarlagt om man kan bli helt botad.
Orsaker till leukemi
Orsakerna till leukemi är okända. Bland yttre faktorer misstänks joniserande strålning vara viktig både för akut leukemi och kronisk myeloisk leukemi.
Det bygger på att överlevande efter atombombsexplosionerna i Hiroshima och Nagasaki i slutskedet av andra världskriget oftare än andra fick dessa leukemiformer.
Däremot är kronisk lymfatisk leukemi inte vanligare bland atombombsoffren.
Därför tros denna leukemiform inte ha något samband med strålning. Däremot tros miljögifter och andra kemikalier kunna bidra till kronisk lymfatisk leukemi eftersom jordbrukare och gummiarbetare löper ökad risk för denna sjukdom.
Akut leukemi har även kunnat kopplas till långvarig exponering för lösningsmedlet bensen.
I mellan fem och sex procent av alla fall av akut leukemi uppstår sjukdomen på grund av tidigare behandling med cytostatika och/eller strålning.
I de allra flesta fall av leukemi kan man dock inte finna någon direkt orsak till sjukdomen. I enstaka fall kan ärftliga faktorer bidra till bidra till uppkomst av leukemi.
MPN och MDS
Några blodcancersjukdomar kan hos vissa utvecklas och övergå till leukemi. Läs mer här:
Mer läsning
Rehabilitering vid leukemi
Redan när du fått besked om att du har leukemi bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.
Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.
Läs mer om cancerrehabilitering
Vart kan jag vända mig?
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Blodcancerförbundet är en patientförening som har till uppgift att tillvarata och bevaka intressen för dem som drabbats av leukemi, lymfom, myelom, polycytemi och andra allvarliga sjukdomar som kännetecknas av okontrollerad tillväxt av celler i blod- och lymfsystemet.
Läs mer om Blodcancerförbundet
Efter cancerbeskedet
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Praktiska råd efter cancerbeskedet
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
Kontaktsjuksköterska
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.
Vad gör en kontaktsjuksköterska?
Stöd till närstående
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
För dig som är närstående till någon med cancer
Källor:
Kunskapsbanken, RCC
Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.
Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum
Cancerfondens expertråd
Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.
Internetmedicin.se
Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd.
Fråga Cancerlinjen om blodcancer
Kan man se i ett blodprov om man har blodcancer?
Det går att via ett blodprov få en misstanke om blodcancer. Diagnosen kronisk lymfatisk leukemi (KLL) kan ställas via ett blodprov, men annars behövs ett vävnadsprov, biopsi, från benmärgen.
Hur vanligt är det att få leukemi i hjärnan?
Det är svårt att ge ett exakt svar. Om man inte behandlar- eller om behandlingen inte fungerar söker sig leukemiceller gärna till centrala nervsystemet. I behandlingen brukar det ingå att ge läkemedel som ska minska risken för spridning till hjärnan.
Är blåmärken/blödning under huden ett tecken på blodcancer?
Blåmärken som är en blödning under huden beror vanligtvis inte på blodcancer. Om antalet blodplättar är lågt kan du ha lättare att få blåmärken, men de vanligaste symtomen är näsblod, blod i urinen eller små blödningar i huden.
Vad är det för typ av hjärtproblem som kan orsakas av behandling mot ALL?
En del grupper av cytostatika kan påverka hjärtmuskelns funktion negativt. Det kan leda till att hjärtat inte orkar pumpa runt tillräckligt med blod och det kallas för hjärtsvikt.
Hjärtsvikt gör att kroppens celler inte får tillräckligt med syre och näring och ger symtom som trötthet och andfåddhet.
Vilka symtom har man vid blodcancer?
Symtomen kan variera beroende på vilken typ av blodcancer det handlar om. Vanliga symtom är trötthet, viktnedgång, och ibland återkommande infektioner.
Till forskarna som söker svar
Vad består blodet av?
En vuxen människa som väger 70 kilo har drygt fem liter blod. Knappt tre liter är en genomskinlig vätska som kallas plasma och drygt två liter är celler som kallas blodkroppar. Det finns tre typer av blodkroppar: vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar.
De två huvudgrupperna av vita blodkroppar är granulocyter och lymfocyter vilka ingår i immunförsvaret. Deras uppgift är att känna igen och ta kål på främmande ämnen och inkräktare i vår kropp som virus, bakterier och andra mikroorganismer. Immunförsvaret försöker också bekämpa sjuka kroppsceller, till exempel cancerceller.
För att döda virus, bakterier etcetera använder de vita blodkropparna många olika kemiska ämnen. Ofta är det dessa som orsakar de symtom – feber, trötthet med mera – som vi känner vid förkylningar och andra infektionssjukdomar.
De röda blodkropparna transporterar ut det syre som finns i luften vi andas in, till kroppens alla celler. Dessa behöver det för sin ämnesomsättning. Cellerna lämnar ifrån sig koldioxid som de röda blodkropparna fraktar till lungorna, där den försvinner med utandningen.
Blodplättarna, trombocyterna, är viktiga bland annat för blodets förmåga att levra sig så att vi inte förblöder av minsta lilla sår.
Artiklar leukemi
Från blodgivare till blodcancersjuk i AML
Bianca fick AML, akut myeloisk leukemi och 10% chans att överleva. "Mina döttrar fick veta att det var mycket möjligt att deras mamma skulle dö. Jag var själv beredd att dö men kunde inte försonas med tanken att behöva lämna mina barn.”
”Jag är så glad och tacksam nu när jag är frisk.”
Det finns bara en hake: Erik Grönwall är allvarligt sjuk och akut inlagd. Bara några dagar har gått sedan läkaren gav honom diagnosen akut lymfatisk leukemi.
”En dag hörde min donator plötsligt av sig”
När Charlotte Engelkes skulle berätta om sin benmärgstransplantation i föreställningen Transplantation överträffade verkligheten dikten.
Robert lever tack vare en donator i Tyskland
Halsflussen visade sig vara en form av leukemi. Robert Brink behövde en stamcellstransplantation. Nio år senare fick han möjlighet att tacka donatorn.
Vad är nytt i forskningen augusti 2022?
Några höjdpunkter från den senaste tidens vetenskapliga publikationer – med stöd från Cancerfonden.
Vill avslöja cancerns gömställe
Thoas Fioretos mål är att hitta nya, riktade läkemedel som förbättrar prognosen för vissa former av blodcancer.
Hittade du informationen du sökte?
Om cancer
Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
