Hälsoångest (hypokondri)

Vad är hälsoångest (hypokondri)?

Hälsoångest (hypokondri) innebär att ha en överdriven rädsla för att drabbas av en allvarlig sjukdom. Oron för att vara sjuk tar mycket stor plats i livet och påverkar vardagen på ett negativt sätt.

Ofta räcker det att läsa om en sjukdom eller känna små förnimmelser från kroppen för att tankarna och rädslan för allvarlig sjukdom ska väckas.

Man tror att omkring en till fem procent av befolkningen i Sverige lider av svår hälsoångest.

Oro för cancer

Cancer är för många ett laddat ord som ofta för tankarna till allvarlig sjukdom och död. Det är därför vanligt att många vid något tillfälle tänker tanken: ”Kan det vara cancer?”. 

Symtom som varar under en kortare period (mindre än två veckor) eller som kommer och går med långa pauser emellan är sällan cancer.

Att avvakta ett par veckor vid mildare symtom för att se om de går över av sig själv är inte farligt. I det allra flesta fall är det något annat än cancer. 

Symtom på hälsoångest (hypokondri)

Vanliga symtom på hälsoångest (hypokondri) kan vara:

• Att känna en stark oro för att ha eller drabbas av allvarlig sjukdom.
• Även små kroppsliga tecken, som muskelryckningar, kan väcka oro för allvarlig sjukdom.
• Rädslan för att vara svårt sjuk står inte i proportion till varken symtomen eller hur vanligt det är att drabbas av just den sjukdomen man är rädd för att ha.
• Oron kan väckas av fysiska symtom, men också av att läsa eller höra om sjukdom eller död.
• Många med hälsoångest har sätt att hantera sin oro på. Det kan vara att hela tiden kontrollera kroppen, ofta söka läkare eller ringa till sjukvårdsupplysningen, kontakta olika hjälplinjer eller att hela tiden behöva få höra av sina närstående att de inte har någon farlig sjukdom.

Fysiska symtom på hälsoångest (hypokondri)

Vanliga fysiska symtom på hälsoångest (hypokondri) kan vara

• hjärtklappning, hjärtat slår hårt och fort
• andnöd, du andas snabbt och det kan kännas som om du inte får någon luft
• ont i magen
• tryck över bröstet
• torr i munnen
• yrsel och att du känner dig darrig och ostadig.

De kroppsliga symtomen vid hälsoångest är de samma som vid ångest av andra orsaker.

Vanliga beteenden

Många med hälsoångest hittar själva strategier för att hantera sin ångest. Det kan vara att googla på sina symtom eller olika sjukdomar, att ringa till sjukvårdsupplysningen eller olika hjälplinjer, som Cancerlinjen.

En del personer söker också ofta vård på sin vårdcentral. 

Ofta dämpas då ångesten för en stund för att sedan komma tillbaka med förnyad kraft. Det brukar leda till att de ångestlindrande åtgärderna upprepas med allt tätare intervall. 

Andra personer undviker att söka vård, även när de skulle behöva det, av rädsla för att få ett besked man inte vill ha.

Oavsett vilken av dessa strategier du själv använder för att dämpa din ångest är den sällan hållbar i längden.

Så kan livet påverkas

Att gå omkring med oro och ångest över sin hälsa kan leda till flera problem i livet.

Närstående får ofta lyssna och lugna när den som har hälsoångest ständigt behöver prata om sina symtom och få lugnande besked. Relationen kan då påverkas negativt.

Hälsoångest ger också ofta problem med koncentrationen. Det kan göra det svårare att utföra arbete eller studier som vanligt.

Hälsoångest kan också leda till att det blir svårare att söka vård. Om du ofta går på läkarbesök kostar det både pengar och energi samt tar tid. Kontakterna med vården kan också ge skuldkänslor och det kan bli ännu svårare att tolka de fysiska symtomen.

Att leva med hälsoångest under en längre period leder ofta till nedstämdhet. Det kan göra dig mer passiv och försämra livskvaliteten.

Vad kan jag göra själv?

Det finns saker du kan göra själv för att lindra din hälsoångest:

• Undvik beteenden du brukar få ångest av, det kan vara att googla symtom.
• Gör avslappningsövningar, det finns olika metoder att hitta på nätet.
• Fysisk aktivitet dämpar ångest och är bra för den psykiska hälsan.
• Försök att hitta saker som kan distrahera dig när tankar om sjukdom dyker upp. Det kan vara att läsa en bok, träffa vänner eller se en film.
• Prata med någon om dina känslor.
• Kunskap och utbildning kan hjälpa mot att dra förhastade slutsatser, men det är en balansgång. Ångesten kan bli värre av för mycket information.

Behandling av hälsoångest (hypokondri)

Om din hälsoångest påverkar din vardag i allt för hög grad behöver du söka hjälp. Behandling mot hälsoångest är KBT, kognitiv beteende terapi. Den går ut på att utsätta sig för det man är rädd för.

När du möter din rädsla utan att genast ta till någon av dina ångestdämpande beteenden, kan du lära dig att hantera och förhålla dig till situationer som upplevs skrämmande. Du lär dig också att hantera obehaget av dina fysiska symtom och tankar.

Behandlingen sker stegvis med guidning av en psykolog. Det kan vara i fysiska möten, men det finns också behandling som erbjuds via nätet.

Målet är att du ska få ett liv med bra livskvalitet och att din rädsla inte ska hindra dig i ditt dagliga liv.

Kontakta din vårdcentral för att få den hjälp du behöver.

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.