Fakta
- Symtomen på tonsillcancer och annan cancer i mellansvalget är ofta diffusa.
- Antalet cancerfall i mellansvalget ökar vilket man tror är kopplat till HPV-infektion.
- Andra riskfaktorer förutom HPV-infektion är rökning och hög alkoholkonsumtion.
och annan cancer i mellansvalget.
och annan cancer i mellansvalget.
Tonsillcancer, tungbascancer och annan cancer i mellansvalget kallas även orofarynxcancer. Det är det näst vanligaste stället att få cancer på i huvud-hals-regionen.
Granskad av: Eva Munck af Rosenschöld Wikland, överläkare, professor, Karolinska Institutet
Till cancer i mellansvalget hör förutom tonsillcancer, tungbascancer, cancer i mjuka gommen, cancer i gombågen och cancer i gomspenen.
Tonsillcancer är den absolut vanligaste formen följt av tungbascancer, medan de andra formerna endast utgör en mindre andel.
Vanliga symtom på tonsillcancer
Symtomen på tonsillcancer och annan cancer i mellansvalget är ofta diffusa. Det är inte ovanligt att till en början tro att de beror på en långdragen halsinfektion.
År 2016 registrerades 429 nya fall av orofarynxcancer. Cancerformen är tre gånger vanligare hos män än hos kvinnor och medianåldern för insjuknande är 63 år.
Oftast handlar det om skivepitelcancer, men spottkörtelcancer och lymfoidcancer förekommer också.
Antalet cancerfall i mellansvalget ökar vilket man anser är kopplat till HPV-infektion.
Bland skivepitelcancern skiljer man på HPV-positiv, som utgör 70 procent, och HPV-negativ cancer.
Andra riskfaktorer förutom HPV-infektion är rökning och hög alkoholkonsumtion.
Utredningen kring tonsillcancer och annan cancer i mellansvalget görs av en öron-näsa-halsläkare.
I utredningen ingår oftast en undersökning i narkos, en endoskopi. Då går läkaren ner med en kameraförsedd slang och tittar i svalget samt tar vävnadsprov, biopsi. Läkaren gör också en bedömning av tumörens utbredning. Misstänkta lymfkörtelmetastaser punkteras med en tunn nål för analys av cellerna.
Datortomografi av huvud, hals och bröstkorg är standard och kompletteras ofta med en magnetkameraundersökning.
Botande strålbehandling är den huvudsakliga behandlingsformen vid cancer i mellansvalget. Ofta strålar man också mot lymfkörtlar på halsen. Både botande stråldos och förebyggande stråldos förekommer mot lymfkörtlarna.
Före strålbehandlingen ska din mun- och tandhälsa bedömas av en sjukhustandläkare eller käkkirurg. Ibland kan man behöva åtgärda dina tänder innan behandlingen kan påbörjas.
Vid mer avancerade stadier kan man överväga att under strålbehandlingen ge cytostatika som en veckodos. Oftast används då cisplatin.
Begränsade tumörer i gomvalv och gomspene kan opereras i första hand om man bedömer att det inte kommer påverka funktionen allt för mycket.
Kirurgi som första behandling vid tonsill- eller tungbascancer kan övervägas, men oftast har cancern redan hunnit sprida sig tll lymfkörtlar på halsen. Strålbehandling är då det första behandlingsalternativet.
Om man misstänker att det finns cancer kvar i lymfkörtlarna på halsen efter avslutad strålbehandling opereras körtlarna på halsen bort.
Prognosen för tonsillcancer räknas som god. Av de som fått botande behandling lever omkring 75 procent efter fem år.
Den goda prognosen tros ha koppling till att en ökande andel av de som insjuknar har en HPV-positiv cancer, vilken har bättre prognos än den som är HPV-negativ.
I och med att man sedan 2020 även erbjuder HPV-vaccin till pojkar via skolhälsovården kommer antal cancerfall med tiden att minska.
Redan när du fått besked om att du har tonsillcancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.
Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.
Vad gör en kontaktsjuksköterska?
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
För dig som är närstående till någon med cancer
Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.
Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum
Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.
Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.