Fakta
- Diagnosen MDS ställs genom benmärgsprov.
- Den enda botande behandlingen vid MDS är stamcellstransplantation
- Prognosen vid MDS varierar mycket från person till person.
Myelodysplastiskt syndrom (MDS)
Hitta rätt direkt
Myelodysplastiskt syndrom (MDS) kännetecknas av störningar av blodcellernas mognad i blodet och i benmärgen. Det är inte klarlagt att sjukdomen är ärftlig men orsaken till MDS är olika genetiska förändringar på tidig stamcellsnivå.
Granskad av: Jan Samuelsson, docent, överläkare, hematologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping
Sjukdomen drabbar framför allt äldre personer. För en del typer av MDS finns det en betydande risk att sjukdomen kan övergå till en akut myeloisk leukemi (AML).
Symtom på MDS
Symtom på Myelodysplastiskt syndrom kan vara
- trötthet
- andfåddhet
- yrsel
- bakterieinfektioner och feber
- små blödningar i hud och slemhinnor
Vid kronisk blodbrist, anemi, som man inte hittar någon förklaring till kan man misstänka MDS. Det gäller framför allt hos äldre personer, särskilt om även vita blodkroppar och/eller blodplättarna ligger under gränsvärdet. Man måste ha uteslutit att inte brist på vitamin B12 och folsyra orsakar anemin.
Hur upptäcks MDS?
Diagnosen ställs genom benmärgsprov. Utredningen kompletteras med kromosomanalys av benmärgen. Ofta görs även en så kallad gensekvensering av blodprov. Dels för att ställa rätt diagnos och dels för att få information om prognosen.
Gensekvensering innebär att man läser av den exakta ordningen av byggstenarna i en DNA- molekyl.
Vid tidiga fall av MDS kan det vara svårt att få en säker diagnos och man kan behöva göra benmärgsprov vid flera tillfällen innan man hittar sjukdomen.
Hur behandlas MDS?
Det primära syftet med behandling av MDS är att lindra symtom och förbättra livskvalitet. Transfusioner av röda blodkroppar och/eller trombocyter förekommer ofta.
Man kan också ge injektioner med tillväxtfaktorer för röda- och vita blodkroppar som EPO och G-CSF. Högriskpatienter behandlas ofta med azacitidin. Det är ett cytostatika som ges som injektioner under huden.
Den enda botande behandlingen vid MDS är stamcellstransplantation. Personer med MDS som är under 70 år och inte har andra sjukdomar utreds alltid om de kan stamcellstransplanteras.
Många personer är dock för gamla eller har andra sjukdomar som gör att de inte klarar en transplantation.
Prognos
Prognosen vid MDS varierar mycket från person till person. En del har en stillsam sjukdom som de kan leva med under många år. Andra har en mer allvarlig sjukdom som inom kort tid utvecklas till leukemi.
Vart kan jag vända mig?
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Läs om blodcancer i lugn och ro
Få vår broschyr om blodcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
E-post
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Läs om blodcancer i lugn och ro
Få vår broschyr om blodcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
E-post
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Efter cancerbeskedet
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Praktiska råd efter cancerbeskedet
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
Kontaktsjuksköterska
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.
Vad gör en kontaktsjuksköterska?
Stöd till närstående
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
För dig som är närstående till någon med cancer
Källor:
Kunskapsbanken, RCC
Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.
Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum
Cancerfondens expertråd
Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.
Internetmedicin.se
Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd.
Till forskarna som söker svar
Artiklar om blodcancer
Hittade du informationen du sökte?
Om cancer
Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
