Metastaser bildas när cancerceller sprider sig från sin ursprungliga plats till andra delar av kroppen. De kallas även för dottertumörer, och den ursprungliga tumören för modertumör. Ofta är det förekomsten av metastaser som avgör hur allvarlig en cancersjukdom är.
Granskad av: Jan Zedenius, professor i kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset
Metastaser, dottertumörer, uppstår när cancerceller sprider sig från sin ursprungliga plats, modertumören/primärtumören, till andra delar av kroppen. Processen kallas metastasering och är en allvarlig del av cancer. Cancerceller som sprider sig och bildar metastaser är det som kan göra att man dör av sin cancersjukdom.
Omkring en tredjedel av alla som blir sjuka i cancer har metastaser som upptäcks i samband med diagnostiseringen av modertumören (som också kallas primärtumör), det vill säga den tumör som uppstått först.
Om metastaser inte kunde uppstå skulle de flesta kunna botas genom att den ursprungliga tumören opereras eller strålas bort. På senare år har det dock kommit ökade möjligheter att behandla också metastaser.
Läs mer och se illustrationer av metastaser
Metastaser kan bildas var som helst i kroppen, men det finns en del organ som drabbas oftare än andra.
Organ som oftare får metastaser är till exempel:
Det är vanligare att få metastaser i de här organen än modertumörer. Vi känner i dag inte till alla faktorer som spelar in när en cancer sprider sig och bildar metastaser.
Det som kan ha betydelse för att just de här organen drabbas oftare är att:
De flesta cancerformer kan ge metastaser. Vid leukemi och lymfom talar man inte om metastaser, eftersom cancercellerna redan från början av sjukdomen kan cirkulera i hela kroppen via blodet och lymfsystemet (och inte alltid bildar tumörer).
Faktorer som bland annat påverkar risken för metastaser är modertumörens storlek, vilken sorts cancer det är, dess läge och svårighetsgrad.
Det går inte att säkert förutsäga om en viss persons cancer kommer ge metastaser eller inte.
Vid de flesta cancerformer är den vanligaste platsen för metastaser i någon av de närliggande lymfkörtlarna. Det brukar kallas regional metastasering.
Regional metastasering medför oftast större risk för spridning till andra organ, så kallad fjärrmetastasering, än om det saknas regionala metastaser.
Men, fjärrmetastasering kan förekomma även om det inte finns regionala metastaser eftersom cancerceller också kan spridas via blodet.
En del cancerformer sätter oftast metastaser i ett bestämt annat organ.
Att cancerceller sprider sig till de lymfkörtlar som finns närmast den ursprungliga tumören är mycket vanligt, i stort sett alla cancerformer kan bilda metastaser i lymfkörtlarna om det inte upptäcks i tid. Ett exempel är när bröstcancer har spridit sig till lymfkörtlarna i armhålan på samma sida som bröstet med tumören i.
Eftersom lymfkärl, precis som blodkärl, finns i hela kroppen kan en cancer sprida sig också till lymfkörtlar längre bort. Det kallas för fjärrmetastasering.
Fördjupning metastaser i lymfkörtlar:
Metastaser i lymfkörtlarna ger inte alltid symtom. När symtom förekommer är det ofta svullna lymfkörtlar. Om det är lymfkörtlar som ligger nära huden brukar det därför vara lätt att se och känna svullnaden.
Ibland kan en svullen lymfkörtel blockera lymfvätskans cirkulation så att det blir en vätskeansamling i vävnaden omkring. Det kallas för lymfödem.
För att ta reda på om en cancersjukdom har spridit sig till lymfkörtlar som finns djupare inne i kroppen krävs undersökning med röntgen, ultraljud, datortomografi eller magnetkamera.
Positronemissionstomografi, så kallad PET, är en metod som också kan användas för att upptäcka metastaser.
Vid operation av modertumören är det vanligt att man också tar bort de närmaste lymfkörtlarna för att undersöka om de innehåller några cancerceller.
Det gäller till exempel vid bröstcancer, då lymfkörtlarna i armhålan ofta tas bort samtidigt som modertumören. Detsamma gäller vid cancer i tjock- och ändtarm då närliggande lymfkörtlar också oftast tas bort.
Det är vanligt med metastaser i lungorna, många cancersjukdomar kan sprida sig dit. En förklaring är att allt blod som kommer tillbaka till hjärtat från kroppen passerar lungorna för att hämta upp nytt syre.
Det gör att det är större risk att cancerceller som lossnat från modertumören fastnar i lungorna än att de fastnar i ett organ där bara en mindre mängd blod passerar.
Fördjupning metastaser i lungorna:
Metastaser i lungorna ger inte alltid symtom, åtminstone inte när de är små. I ett senare skede märks vanligtvis sjukdomstecken som:
De som får en cancersjukdom som man vet ofta ger metastaser i lungorna brukar få röntga lungorna som en del av den första undersökningen.
Metastaser i lungorna kan också komma senare i sjukdomsförloppet. Om du får symtom från lungorna görs en ny röntgenundersökning.
I en del fall kan lungmetastaser opereras.
Operation kan bli aktuellt om det bara finns några enstaka metastaser i en lunglob eller i en av lungorna.
Cytostatika och strålbehandling kan också användas som behandling vid lungmetastaser.
Levern är ett av de organ där metastaser ofta uppstår. Det är till exempel vanligt att bukspottkörtelcancer, magsäckscancer och tjocktarmscancer ger metastaser i levern.
Det beror på att blodet från magen och tarmarna fortsätter till levern.
Fördjupning metastaser i levern:
Exempel på symtom vid metastaser i levern är
Gulsoten beror på att det samlas onormalt mycket gallpigment i blodet. Det är för att tumörer i levern kan blockera gallvägarna och gallan kan då inte rinna ut i tarmen, som den ska. Då blir ögonvitorna och huden gula. Det kan också ge klåda i huden. Urinen blir ofta mörk medan avföringen blir ljus.
Olika metoder att ta bilder av kroppens inre som ultraljud, datortomograf och magnetkamera används för att undersöka om det finns metastaser i levern.
Men metastaser som är en halv centimeter eller mindre kan ofta inte upptäckas.
Spridning till levern från vissa cancersjukdomar kan ibland behandlas med operation.
Tekniker som gör att frisk levervävnad kan fås att växa till har gjort det möjligt att operera bort de drabbade delarna av levern.
Det bästa behandlingsresultatet ses när metastaserna är känsliga för cytostatikabehandling. Då får den som är sjuk ofta cytostatikabehandling innan operationstillfället.
Kombinationer av olika behandlingar till exempel operation, cytostatika och värmebehandling med exempelvis mikrovågor gör ibland att sjukdomen kan botas även vid större spridning.
Cytostatikabehandling ges också när det inte går att operera. Då används behandlingen för att bromsa upp sjukdomsutvecklingen, lindra symtom och genom det förbättra livskvaliteten, samt ge en längre överlevnad.
Cancerformer som ofta leder till metastaser i skelettet är prostatacancer, bröstcancer och lungcancer.
Fördjupning metastaser i skelettet:
De vanligaste symtomen vid metastaser i skelettet är
De höga kalkhalterna i blodet beror på att skelettet urkalkas. Det kan orsaka sjukdomskänsla, trötthet, förstoppning och stark törst.
Mycket höga kalkhalter kan leda till irritation, förvirring och ytterst medvetslöshet.
Urkalkningen leder till att benets normala uppbyggnad förstörs. Det ökar risken för att ett benbrott, fraktur, ska uppstå.
Det finns effektiva läkemedel mot höga kalkhalter i blodet och de läkemedlen kan också påverka själva metastaserna i rätt riktning.
En vanlig metod att undersöka om det finns metastaser i skelettet är skintigrafi. Då injiceras ett radioaktivt ämne in i blodet. Det radioaktiva ämnet koncentreras i metastaserna vilket gör att de kan avbildas med en speciell kamera.
Även datortomografi, magnetkamera och PET (positronemissionstomografi) kan användas för att upptäcka metastaser i skelettet.
Cytostatika, strålbehandling eller radioaktiva isotoper kan ges för att lindra smärta vid skelettmetastaser.
De kan behöva kompletteras med annan smärtbehandling med smärtstillande läkemedel.
Skelettdelar, till exempel kotor eller ett lårben, som urkalkas av en metastas kan ibland stärkas genom en operation då en metallplatta eller en skruv sätts in för att stabilisera benet.
Cancerformer som ofta ger metastaser i hjärnan är bröstcancer, lungcancer, njurcancer och malignt melanom.
Det är inte ovanligt att det finns metastaser i ett annat organ innan de upptäcks i hjärnan.
Fördjupning metastaser i hjärnan:
Symtomen vid metastaser i hjärnan kan vara
Symtomen orsakas av att trycket inne i hjärnan ökar när metastaser växer där. Skallbenet gör att metastaserna inte kan växa utåt.
Datortomografi och magnetkamera är vanliga metoder för att undersöka hjärnan för att upptäcka metastaser.
De behandlingar som kan användas mot metastaser i hjärnan är strålbehandling eller strålkniv (som koncentrerar strålarna till ett specifikt område), cytostatikabehandling samt läkemedel som minskar svullnaden och på så sätt sänker trycket i hjärnan.
I en del fall med enstaka metastaser i hjärnan kan operation bli aktuell.
Metastaser behandlas vanligtvis med liknande metoder som modertumören. Det innebär ofta operation om det är möjligt, strålbehandling, cytostatikabehandling, immunterapi och andra läkemedel.
Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.
Senare års framsteg inom de olika behandlingsmetoderna har gjort att man i dag mer aktivt försöker behandla metastaser, ofta i syfte att försöka bota även spridd cancer.
Eftersom inget fall av cancer är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tas hänsyn till både själva cancersjukdomen men också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.
Olika behandlingsformer:
Det är vanligt att kunna ta bort metastaser i lymfkörtlar nära modertumören. Ofta görs det samtidigt som primärtumören opereras bort.
I vissa fall kan man operera metastaser som har uppstått på andra platser än i de närliggande lymfkörtlarna. Om man kan operera beror på vilket organ metastaserna finns i och om behandlingen kan utföras samtidigt som man kan bevara funktionen i organet. Det gör till exempel att metastaser i lungorna eller i levern ibland kan opereras.
Förutsättningen är att lung- respektive leverfunktionen inte blir för begränsad. Leverns förmåga att återbildas, regenerera, kan ibland tillåta behandling även av ett flertal, multipla, metastaser.
Operation kan också vara möjlig om det finns enstaka och väl avgränsade metastaser i hjärnan.
Det kan också göras operationer för att fixera och stabilisera skelettet vid skelettmetastaser som orsakar smärta eller riskerar att orsaka benbrott, frakturer.
Ibland görs mindre kirurgiska ingrepp i lindrande syfte. Det kan till exempel vara att lägga in ett plast- eller metallrör så att galla kan passera ut till tarmen om metastaserna orsakar stopp i gallvägarna.
Om modertumören behandlas med cytostatika i form av tabletter eller direkt i blodet sprids läkemedlet i hela kroppen. Därför har behandlingen samtidigt effekt på eventuella metastaser.
Det är alltså samma typer av cytostatikaläkemedel som används mot metastaser som mot den ursprungliga cancern.
Cytostatika kan i vissa fall bota en cancersjukdom även när det finns metastaser.
Läkemedlen kan också i många fall användas för att förlänga livet och lindra symtom som sjukdomen orsakar. Då ges det i lägre doser än när syftet är att bota. Anledningen är för att man hela tiden måste väga fördelar och effekt mot de biverkningar man kan få som kan försämra livskvaliteten.
Ofta pågår behandling för att förlänga livet och lindra under en längre tid och lägre doser behövs då för att kroppen ska orka med.
Cancercellerna kan bli resistenta mot läkemedlet efter en tid, så om det finns andra behandlingsalternativ kan man byta cytostatikaläkemedlet mot ett annat, eller pröva en annan typ av cancerläkemedel.
Strålbehandling används i en del fall av metastaser med målet att bota, men oftast för att lindra symtom.
Skelettmetastaser strålas ofta för att lindra den smärta som de orsakar. eller för att bromsa tillväxten.
Behandlingen gör att området kring metastasen till en början svullnar. Det kan göra att smärtan blir värre i början innan den blir bättre. Strålbehandling ska därför kombineras med läkemedel som motverkar svullnaden till exempel kortison.
En form av strålbehandling som ofta används mot enstaka metastaser i lungorna eller levern är så kallad stereotaktisk strålbehandling. Den innebär att strålningen riktas in mycket noggrant för att stråla själva tumören från många olika håll med hög dos och samtidigt skona vävnaden runt omkring.
En typ av strålbehandling som kan användas på metastaser i hjärnan är strålkniv. Det är en avancerad teknik som använder gammastrålar. Den riktar in sig på tumörerna med hög precision, samtidigt som den minimerar strålningen till omgivande frisk vävnad.
Strålkniv ger en hög dos strålning till tumören från olika vinklar samtidigt som den skapar en koncentrerad stråle som följer tumörens form och kontur.
Strålbehandling har utvecklats genom åren, och det har lett till ökad precision med minskad risk för sidoeffekter på frisk vävnad. Förfinade avbildningsmetoder bidrar till utvecklingen, men också mer sofistikerade metoder.
Ett exempel är protonstrålning som för vissa patienter förefaller ge god effekt men med färre sidoeffekter.
En av de saker som skiljer cancerceller från friska celler är att de kan dela sig okontrollerat.
Det finns också andra olikheter:
Det kan vara många tusentals cancerceller som följer med blodet eller lymfvätskan. De flesta sådana celler dör men en eller flera som överlever kan fastna i de allra minsta blodkärlen, kapillärerna, i ett annat organ i kroppen.
Om miljön där cellen fastnar tillåter att den överlever och börjar dela sig bildas en metastas där.
Om modertumören till exempel är en bröstcancer består alltså en metastas i lungan av bröstcancerceller, inte av lungcancerceller.
Det är viktigt att veta var modertumören sitter, inte minst för att kunna välja bästa möjliga behandling. I ett mikroskop går det vanligtvis att se skillnaden mellan cellerna i metastasen och cellerna i det organ där den växer.
Metastaser kan inte uppstå om det inte finns eller har funnits en cancer i någon annan del av kroppen, det vill säga om det inte finns eller har funnits en modertumör.
Men, det förekommer att man först hittar en eller flera metastaser och först därefter den ursprungliga cancern. I enstaka fall går det inte ens att få reda på var modertumören/primärtumören sitter. Då kallas det för cancer med okänd primärtumör, CUP.
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
