Fakta
- Det vanligaste symtomet på cancer i sköldkörteln är en knöl på halsen.
- Omkring 5 procent av befolkningen i Sverige har knölar i sköldkörteln, men bara ett fåtal är cancer.
- En orsak till sköldkörtelcancer är joniserande strålning.
Sköldkörtelcancer
Hitta rätt direkt
- Vad är sköldkörtelcancer?
- Symtom på sköldkörtelcancer
- Olika typer av sköldkörtelcancer
- Hur upptäcker man sköldkörtelcancer?
- Hur behandlas sköldkörtelcancer?
- Livslång hormonersättning
- Hur ser prognosen ut för sköldkörtelcancer?
- Orsaker till sköldkörtelcancer
- Rehabilitering vid sköldkörtelcancer
- Vart kan jag vända mig
- Artiklar om sköldkörtelcancer
Sköldkörtelcancer drabbar alla åldrar men är ovanlig hos barn. Kvinnor drabbas oftare än män. Det vanligaste symtomet på sköldkörtelcancer är en knöl som i de flesta fall syns utanpå halsen.
Granskad av: Jan Zedenius, professor i kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset
Vad är sköldkörtelcancer?
Sköldkörtelcancer kan utvecklas när det uppstått något fel i cellerna i sköldkörteln. Sköldkörteln sitter på framsidan av halsen, precis nedanför struphuvudet.
Sköldkörtelns funktion är att producera sköldkörtelhormoner som reglerar ämnesomsättningen och påverkar en rad olika kroppsfunktioner.
Varje år upptäcks 600-700 nya fall av sköldkörtelcancer i Sverige. Minst två tredjedelar av patienterna är kvinnor.
Sköldkörtelcancer kallas på läkarspråk också för thyroideacancer..
Symtom på sköldkörtelcancer
Vanligaste symtomet på sköldkörtelcancer är en knöl på framsidan av halsen. Knölen kan ge en tryckkänsla i halsen och göra det svårt att svälja. Sitter knölen längre bak i halsen kan den orsaka heshet.
Vanliga symtom på sköldkörtelcancer är
- en knöl på halsens framsida
- heshet
- tryckkänsla i halsen
- svårt att svälja
- trötthet
- känna sig nedstämd.
Knöl på halsens framsida
Det vanligaste symtomet på cancer i sköldkörteln är att du får en knöl på halsens framsida. I många fall kan du se knölen utanpå halsen.
Heshet
Men ibland syns knölen inte – den kan sitta längre bak i halsen, vilket kan göra att du blir hes.
Tryckkänsla i halsen
Knölen behöver heller inte ge dig några besvär – men om den sitter långt ner kan symtomen vara att du få en tryckkänsla i halsen eller svårt att svälja.
I de flesta fall helt ofarligt
Oftast när patienter söker upp läkare har knölen funnits en ganska lång tid. Men chansen att bli frisk efter behandling är mycket god för de allra flesta.
Symtom som knöl på halsen, trötthet och nedstämdhet kan också vara tecken på andra sjukdomar som hypotyreos och hypertyreos. Det finns ingen koppling mellan som hypotyreos/hypertyreos och sköldkörtelcancer.
Du bör alltid låta en läkare undersöka om du har en knöl i sköldkörteln. I de flesta fall är det helt ofarligt. Omkring fem procent av befolkningen i Sverige har sådana knölar, men bara ett fåtal är symtom på cancer.
Olika typer av sköldkörtelcancer
Cancer i sköldkörteln brukar delas in i fyra olika huvudtyper: papillär, follikulär, medullär och anaplastisk.
Den vanligaste formen är papillär sköldkörtelcancer, som utgör cirka fyra femtedelar av alla fall.
Anaplastisk cancer är den allvarligaste formen och drabbar i regel patienter över 70 år. Denna form är den minst vanliga.
Indelningen bygger på utseendet hos cancercellerna och deras ursprung:
Papillär cancer
Ordet papillär är skapat från ordet papill som betyder vårta. Den papillära sköldkörtelcancern börjar i någon av de celler som tillverkar sköldkörtelhormon.
Follikulär cancer
Även follikulär cancer börjar i en hormonproducerande cell. Follikulär är bildat av ordet follikel som betyder liten säck, blåsa.
Medullär cancer
Medulla är beteckningen på den inre, centrala delen av en del organ. Medullär cancer börjar växa i de sköldkörtelceller som tillverkar hormonet kalcitonin.
Anaplastisk cancer
Vid anaplastisk cancer har cellerna helt tappat förmågan att utvecklas till full mognad. De hakar upp sig i ett mycket omoget stadium och delar sig snabbt.
Hur upptäcker man sköldkörtelcancer?
Sköldkörtelcancer upptäcks oftast vid
- läkarundersökning
- ultraljud
- cellprov
- blodprov
Det kan krävas undersökningar i flera steg och med olika metoder för att säkert fastställa om en knöl i sköldkörteln är en cancer.
Läkarundersökningen kompletteras ofta med ultraljudsundersökning. Därefter tas cellprov med hjälp av en tunn nål som sticks in i den misstänkta knölen, så kallad biopsi.
Om cellprovet visar att det är papillär, medullär eller anaplastisk cancer är diagnosen klar.
Om det finns follikulära celler krävs ytterligare undersökning för att avgöra om det är en cancer eller en godartad knöl.
Då krävs en operation för att säkert avgöra om det är en cancer eller inte. Då tas en del av körteln ut och undersöks mer ingående.
Vid misstanke om annan sjukdom i sköldkörteln är det också rutin att ta ett blodprov för att undersöka om dess hormonproduktion är normal.
Här får du råd inför läkarbesöken
Hur behandlas sköldkörtelcancer?
Behandlingen av sjukdomen varierar mellan de olika formerna av cancer i sköldkörteln.
Den främsta metoden för follikulär, papillär och medullär cancer är kirurgi. Efter operationen kan man vanligtvis lämna sjukhuset efter ett dygn.
Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.
Anaplastisk cancer behandlas med en kombination av strålning, cytostatika och operation.
Follikulär och papillär cancer
Vid follikulär och papillär sköldkörtelcancer är det vanligaste att hela körteln opereras bort. I enstaka fall vid mycket små tumörer räcker det att ta bort ena loben. Om cancern har spridit sig till närbelägna lymfkörtlar tas också de bort.
- Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din cancerläkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
- När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.
Efter operationen brukar oftast en så kallad radiojodbehandling göras. Patienten får inta ett medel som innehåller en radioaktiv isotop av jod. Ett särskilt instrument används för att mäta om kroppen har tagit upp isotopen och i så fall var.
Under behandlingen är patienten oftast inneliggande på sjukhus under en till två dagar.
Syftet är dels att slå ut eventuell kvarlämnad normal sköldkörtelvävnad, dels att slå ut eventuella cancerceller som inte har kunnat tas bort. Detta underlättar kontroller i framtiden och minskar sannolikt också risken för återfall.
Patienter som bedöms ha en mycket låg risk för återfall får i regel inte någon radiojodbehandling.
Studier har visat att radiojodbehandling inte ökar risken för utveckling av annan cancer.
Om cancern vuxit över från sköldkörteln till omgivande organ kan extern (yttre) strålbehandling behövas. Strålningen brukar då ges en gång per dag fem dagar i veckan, vanligen under 5–6 veckor.
Cytostatika har inte visat sig ha någon god effekt vid papillär eller follikulär sköldkörtelcancer. Vid spridd cancer som inte kan botas på annat sätt övervägs ibland nya målinriktade läkemedel.
Medullär cancer
Vid medullär cancer i sköldkörteln är operation den främsta behandlingen. Vid denna cancerform tas alltid hela körteln bort. Även lymfkörtlar på halsen avlägsnas. Varken radiojod, strålbehandling eller cytostatika har visat sig ha någon påtaglig effekt vid medullär sköldkörtelcancer.
Vissa typer av nya målinriktade läkemedel kan övervägas vid spridd medullär cancer.
Anaplastisk cancer
Anaplastisk cancer i sköldkörteln brukar växa mycket fort och därför inleds strålbehandling så snart det finns en säker diagnos. Då ges så kallad hyperfraktionerad strålning, vilket innebär bestrålning två gånger per dag.
Behandlingen pågår i cirka tre veckor. Samtidigt med strålningen får patienten ett cytostatikum i låg dos. Målet med behandlingen är att hejda cancerns tillväxt. Operation sker om möjligt 2–3 veckor efter avslutad strålbehandling.
Personliga berättelser & forskning
Livslång hormonersättning
När hela sköldkörteln opereras bort upphör tillverkningen av dess hormoner. Därför får patienten sköldkörtelhormon, tyroxin, i tablettform som tas dagligen livet ut.
En viktig effekt av denna hormonbehandling är också att insöndringen av det sköldkörtelstimulerande hormonet TSH från hypofysen minskar.
En lägre nivå i blodet av TSH har visat sig minska risken för återfall i papillär och follikulär cancer.
Hur ser prognosen ut för sköldkörtelcancer?
Bara den läkare som följt sin patient noga kan med någorlunda säkerhet uttala sig om vilken riktning sjukdomen kan ta.
Men de vanligaste formerna av cancer i sköldkörteln, papillär och follikulär, går oftast bra att behandla och de allra flesta patienterna botas.
Uppföljningen måste dock ibland vara lång, då återfall i framför allt papillär cancer förekommer även efter lång tid. Trots ett eventuellt återfall är prognosen mycket god; det är mycket få vars hälsa är direkt hotad.
Patienter med papillär eller follikulär cancer med mycket låg risk för återfall följs endast något år, övriga tio år eller mer.
Medullär sköldkörtelcancer har sämre prognos, men många kan botas eller leva med sin sjukdom under mycket lång tid. Anaplastisk sköldkörtelcancer är allvarligare och andelen som botas är låg.
Orsaker till sköldkörtelcancer
En orsak till cancer i sköldkörteln är joniserande strålning. Det har visat sig att de som överlevde atombombsfällningarna över de båda japanska städerna Hiroshima och Nagasaki i andra världskrigets slutskede löpte ökad risk för sjukdomen.
Desamma gällde barn som bodde i närheten av Tjernobyl när olyckan i kärnkraftverket inträffade där.
Även personer som har fått strålbehandling mot halsen för andra sjukdomar får oftare cancer i sköldkörteln. Däremot har undersökning av sköldkörteln med till exempel radioaktivt jod eller teknetium inte medfört ökad risk.
Rehabilitering vid sköldkörtelcancer
Redan när du fått besked om att du har sköldkörtelcancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.
Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.
Läs mer om cancerrehabilitering
Vart kan jag vända mig
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Efter cancerbeskedet
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Praktiska råd efter cancerbeskedet
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
Kontaktsjuksköterska
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.
Vad gör en kontaktsjuksköterska?
Stöd till närstående
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
För dig som är närstående till någon med cancer
Källor:
Kunskapsbanken, RCC
Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.
Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum
Cancerfondens expertråd
Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.
Internetmedicin.se
Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd.
Till forskarna som söker svar
Om sköldkörteln
Sköldkörteln sitter på luftstrupen, strax nedanför struphuvudet. Den består av två sidolober som sträcker sig uppåt och är fästa på vardera sidan av luftstrupen.
Körteln är uppbyggd av små så kallade folliklar som tillverkar de båda hormonerna trijodtyronin och tyroxin.
För att de ska bildas behövs jod som tas upp från blodet och som vi får i oss via mat och dryck. En stor del kommer från bordssalt som är berikat med jod.
De båda hormonerna släpps av körteln ut i blodet och påverkar cellerna så att ämnesomsättningen ökar. Det leder i sin tur till ökad förbränning av kolhydrater och fett samt till värmeutveckling.
Mellan folliklarna finns öar av celler, som har till uppgift att tillverka hormonet kalcitonin. Detta hormon påverkar kroppens omsättning av kalk.
På baksidan av sköldkörteln finns parvis de fyra bisköldkörtlarna. Bisköldkörtlarna tillverkar paratyreoideahormon (även kallat parathormon) som medverkar i styrningen av kroppens kalkbalans och kalkomsättningen i skelettet. Kalcium i rätt mängd behövs också för att nerver och muskler ska fungera normalt.
Artiklar om sköldkörtelcancer
Hittade du informationen du sökte?
Om cancer
Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
