Anemi eller blodbrist kan vara ett symtom vid till exempel tjock- och ändtarmscancer, magsäckscancer eller olika blodcancersjukdomar. Behandling med cytostatika kan också ge blodbrist.
Granskad av: Patrik Andersson, överläkare, specialist i internmedicin och hematologi, Södersjukhuset
Anemi eller blodbrist betyder att man har färre röda blodkroppar i blodet än vad som är normalt. De röda blodkropparna innehåller ett protein, hemoglobin, som transporterar ut syre till alla kroppens celler. Symtomen vid anemi orsakas av att kroppens celler får mindre syre och även av att den totala mängden blod i kroppen blir mindre.
Symtom på anemi kan vara
Gulsot vid hemolys (dvs att blodkroppar går sönder) orsakas av att kroppen inte hinner ta hand om hemoglobinet som kommer från blodkropparna som går sönder.
Man kan få blodbrist av tre olika anledningar:
Ibland är anemi ett symtom som gör att din läkare kan misstänka en cancersjukdom. Det här kan ske till exempel vid tjock- och ändtarmscancer, då blödningar från tarmen gör att du får blodbrist.
Även många blodcancersjukdomar kan ge anemi. Då beror det på att din benmärg inte kan tillverka tillräckligt med röda blodkroppar. Tillverkningen hämmas för att den normala blodbildningen trycks undan av cancerceller i benmärgen.
En del personer med blodcancersjukdomen lymfom kan också få hemolys. Det betyder att kroppen bryter ner de röda blodkropparna i förtid.
Cancersjukdomar som har spridit sig till skelettet kan också trycka undan den normala blodbildningen. Benmärgen kan då innehålla till exempel bröst- eller prostatacancerceller som gör att den normala blodbildningen inte får den plats den behöver.
Cytostatika och en del andra cancerläkemedel har till uppgift att hämma tillväxten av nya celler. Läkemedlen påverkar ibland inte bara cancerceller utan alla snabbdelande celler, som till exempel blodceller. Det kan göra att du får blodbrist under din behandling.
Friska celler i din benmärg har dock mycket lättare att återhämta sig än vad de sjuka cancercellerna har. När behandlingen är klar kommer dina blodvärden bli normala efter någon månad. För en del kan det ta lite längre tid innan blodvärdet blir normalt igen.
Strålbehandling orsakar sällan anemi. Det är bara om stora delar av skelettet strålas som behandlingen kan ge blodbrist.
Vid en cancersjukdom känner läkaren ofta till vad din blodbrist beror på. Då görs ofta ingen direkt utredning av just blodbristen. Om du har ett lymfom tas prover för att se om kroppen själv har sönder dina röda blodkroppar, så kallad hemolys.
När läkaren misstänker att din cancersjukdom har vuxit in i benmärgen tas ett benmärgsprov. Det görs med hjälp av en nål och en spruta som man suger upp benmärg från bäckenbenet med. Innan undersökningen får du bedövning.
Om det inte finns någon klar orsak till blodbristen görs en så kallad anemiutredning. Då tas det blodprover för att mäta olika ämnen som du kan ha brist på och som gör att din kropp inte kan bilda tillräckligt med röda blodkroppar.
Vid misstanke om blödning är det viktigt att hitta var i kroppen det blöder.
Behandlingen av anemi beror på vad det är som orsakar blodbristen. Om du saknar något viktigt ämne för att kunna bilda blodkroppar kommer du att få det ämne som saknas. Det kan till exempel vara järntabletter eller B-vitamin.
Att behandla själva cancersjukdomen är det bästa sättet att bli av med anemi som orsakas av cancer.
Om du har blodbrist vid cancer eller av cancerbehandlingen och har symtom får du blodtransfusion. Det går inte att säga en exakt Hb-gräns för när behandling ska sättas in för det är så olika från person till person hur man påverkas av det låga blodvärdet.
Vanligtvis ges två påsar blod, som dropp, vid anemi. Innehållet i blodpåsen består av röda blodkroppar som ligger i en näringslösning. En påse blod brukar höja blodvärdet med ungefär 10 gram per liter.
Vid hemolys ges kortison i hög dos för att kroppen ska sluta ha sönder de röda blodkropparna. När blodvärdet har normaliserat sig trappas kortisonet långsamt ner.
Blodet bildas i benmärgen som finns inuti våra större ben som till exempel bröstbenet, bäckenbenet och lårbenen.
För att det ska kunna bildas röda blodkroppar behövs järn, folsyra och vitamin B-12 och bildningen regleras av ett protein, erytropoetin (EPO), som bildas i njurarna.
En normal röd blodkropp lever i ungefär 120 dagar. Den saknar cellkärna, är rund och platt. Den kan också ändra form så att den lätt slinker igenom även de finaste, små blodkärlen.
Mängden röda blodkroppar mäts med hjälp av blodprov och kallas för Hb (hemoglobin). Normalt ska kvinnor ligga runt 120-155 gram per liter blod medan män brukar ligga runt 130-170 gram per liter.
Det finns också andra blodprover som till exempel berättar om storleken på de röda blodkropparna (MCV), hur stor andel av blodkroppen som består av hemoglobin (MCH, MCHC) och hur många procent av hela blodet som består av just röda blodkroppar (EVF).
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.