Fakta
- Det vanligaste symtomet på spottkörtelcancer är att man känner en knöl.
- Cancerformen är lika vanlig hos kvinnor som hos män
- Operation är det första behandlingsvalet vid spottkörtelcancer
Spottkörtelcancer uppstår i spottkörtlarna. Antingen i någon av de små spottkörtlarna i läppar, gom, tunga och kinder. Eller i någon av de tre par stora spottkörtlarna: öronspottkörteln, spottkörteln under tungan eller spottkörteln under käken.
Granskad av: Eva Munck af Rosenschöld Wikland, överläkare, professor, Karolinska Institutet
Det absolut vanligaste är att spottkörtelcancern sitter i öronspottkörteln, över 75 procent av fallen, följt av cancer i spottkörteln under käken. Cancer i spottkörteln under tungan räknas ihop med övrig spottkörtelcancer.
Spottkörtelcancer utgör cirka åtta procent av huvud-halscancerfallen. Ungefär 100 nya fall diagnostiseras varje år.
Cancerformen är lika vanlig hos kvinnor som hos män och medianåldern för insjuknande är 65 år, men den förekommer även hos unga personer.
Tidigare strålbehandling mot huvud-halsregionen ökar risken för spottkörtelcancer. Man har i studier inte kunnat se att användning av mobiltelefon skulle öka risken.
Elakartade tumörer i spottkörteln är en grupp som skiljer sig mycket från varandra och som kan vara svåra att diagnostisera. Det förekommer mer är 20 olika undergrupper där graden av allvar kan variera.
Utredningen startar med en undersökning av en öron-näsa-halsläkare. Läkaren tittar på tumörens storlek, om den är rörlig eller fixerad mot hud och underlag och om det finns någon påverkan på nerver. Lymfkörtlarna i området kontrolleras.
För att ställa diagnos behövs ett vävnadsprov, biopsi, tas. Det görs genom att man sticker i tumören med en fin nål och suger upp celler som skickas för analys.
Utredning med datortomografi över huvud, hals och bröstkorg ingår alltid i utredningen av spottkörtelcancer. Det görs också alltid en magnetkameraundersökning av själva tumörområdet.
Ibland kompletterar man med att också göra en PET-CT.
Om man bedömer att tumören kan tas bort med god marginal är operation det första behandlingsvalet vid spottkörtelcancer.
Beroende på tumörens utbredning opereras delar av- eller hela spottkörteln bort. Man försöker spara nerverna i så stor utsträckning som det är möjligt. Vid större tumörer kan även närliggande mjukvävnad och ben behöva tas bort.
Tumören opereras bort med god marginal Även närliggande lymfkörtlar på halsen tas bort. Vid större tumörer kan även närliggande mjukvävnad och ben behöva tas bort.
När tumören opereras bort tar man också med munbottenslemhinnan med en marginal på en centimeter. Efter det opereras också närliggande lymfkörtlar på halsen bort.
Strålbehandling ges efter operation beroende på vilken typ av spottkörtelcancer du har. Om marginalen vid operationen blev liten kan strålbehandling också övervägas. Cancertumörer i spottkörteln under käken strålbehandlas oftast efter operation.
I stort sett alla tumörer i spottkörteln under käken strålbehandlas efter operation.
Cytostatika ges främst i lindrande, palliativt, syfte.
Det finns stora skillnader i överlevnad beroende på i vilken typ av skottkörtelcancer det är och i vilket stadium diagnosen ställs. Hög ålder, stor tumör och påverkan på nerver ger sämre prognos.
Den relativa femårsöverlevnaden för all spottkörtelcancer ligger på 75 procent.
Redan när du fått besked om att du har spottkörtelcancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.
Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.
Läs mer om cancerrehabilitering
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.
Vad gör en kontaktsjuksköterska?
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
För dig som är närstående till någon med cancer
Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.
Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum
Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.
Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.