Cytostatika, också kallat cellgifter, är läkemedel som används för att bota cancer, bromsa sjukdomens utveckling eller minska risken för återfall. Cytostatikabehandling angriper cancerceller men påverkar även friska celler, vilket kan ge biverkningar som håravfall, sänkta blodvärden och magbesvär.
Granskad av: Peter Nygren, professor, överläkare i onkologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Cytostatika, som också kallas cellgifter, är läkemedel som används för att behandla cancer. Cellgifterna dödar cancerceller eller hämmar deras förmåga att dela på sig och växa. Det görs genom att de påverkar cellernas arvsmassa (DNA) eller andra delar av cellen som behövs för att den ska kunna överleva.
Läkemedlen kan ges för att bota sjukdomen, minska risken för återfall, bromsa sjukdomens utveckling eller lindra symtom och förlänga livet.
Det finns många olika sorters cytostatika och ofta kombineras flera sorter för att behandlingen ska få så bra effekt som möjligt utan att biverkningarna blir för svåra.
Ibland är cytostatika den enda behandlingen som sätts in mot cancer, men ofta kombineras den med andra behandlingar, som operation, immunterapi, målinriktade läkemedel eller strålbehandling.
När cytostatika kombineras med strålbehandling kallas det radiokemoterapi.
När målet med behandlingen är att bota cancersjukdomen kallas det kurativ behandling. Om cancern inte går att bota kan cytostatika ges för att lindra symtom och förlänga livet. Då kallas det palliativ cytostatikabehandling.
Cytostatika som ges före en operation kallas neoadjuvant behandling. Syftet är då att minska tumörens storlek, minska risken för att cancern sprider sig eller se hur tumören svarar på behandlingen.
Cytostatika som ges efter en operation för att minska risken för att cancern kommer tillbaka kallas adjuvant behandling. Syftet är då att behandla eventuella cancerceller som finns kvar i kroppen.
Ska du genomgå cytostatikabehandling? Här får du se hur behandlingen kan gå till:
Det finns många olika sorters cytostatika och oftast ges behandlingen som dropp direkt i blodet. Ibland kan man ta läkemedlen som tabletter.
Läkemedlet sprids med blodet och kan nå hela kroppen. Därför kan cytostatika också påverka cancerceller som har spridit sig till andra delar av kroppen och bildat dottertumörer, så kallade metastaser.
För att en cytostatikabehandling ska ge så bra effekt som möjligt utan att biverkningarna blir för svåra brukar man kombinera flera olika sorters cytostatika. Vilka läkemedel som väljs beror på vilken cancersjukdom som behandlas.
Behandlingen följer ett så kallat behandlingsschema. Det visar hur mycket cytostatika som ska ges, vilket läkemedel som ska ges när och hur lång tid det ska gå mellan behandlingarna.
Varje behandlingsomgång kallas ofta för behandlingscykel eller kur. Oftast får den som är sjuk samma kur flera gånger med bestämda intervall.
Hur länge behandlingen ska pågå är olika beroende på vilken cancersjukdom man har, vad syftet är med behandlingen, hur bra den fungerar och vilka biverkningar personen får.
Varje kur dödar bara en del av cancercellerna. Därför behöver ofta behandlingscyklerna, kurerna, upprepas flera gånger för att få bort så många cancerceller som möjligt eller minska antalet mycket.
Mellan kurerna återhämtar sig de friska cellerna och reparerar skador i arvsmassan, medan cancercellerna ofta har svårare att göra det.
Cytostatika ges ofta direkt i blodet, så kallad intravenös behandling. Det kan ges med en spruta, en injektion, eller som dropp, så kallad infusion.
Läkemedlen kan ges via en tunn plastslang, en så kallad perifer venkateter, PVK, i ett blodkärl i armen.
Det kan också ges via en så kallad central infart i ett större blodkärl. Det finns olika centrala infarter:
Hur man ger cytostatikan beror bland annat på vilket läkemedel som används och hur länge behandlingen ska pågå.
Ibland ges cytostatika direkt i bukhålan, urinblåsan eller vätskan runt ryggmärgen för att läkemedlet ska kunna verka direkt i det område som behandlas.
Intranevös cytostatika ges oftast på en behandlingsavdelning eller dagvårdsavdelning på sjukhus. Oftast kan man åka hem samma dag.
En del behandlingar behöver ges som dropp under flera dagar. Då kan man behöva stanna på sjukhuset.
Ibland går det också att få långvarig behandling hemma med hjälp av en bärbar cytostatikapump.
En del cytostatika finns att få som tabletter eller kapslar som man oftast tar hemma. De kan användas som enda behandling eller tillsammans med intravenös behandling.
Cytostatika kan göra att benmärgen bildar färre blodkroppar. Det kan leda till brist på vita eller röda blodkroppar och öka risken för infektioner eller blodbrist.
När det händer kan tillväxtfaktorer användas. Det är läkemedel som hjälper kroppen bilda vissa typer av blodkroppar.
Tillväxtfaktorer kan ingå som en del av vissa cytostatikabehandlingar eller ges vid behov för att förebygga eller behandla låga blodvärden. Läkemedlen kan göra det möjligt att genomföra en cytostatikabehandling enligt plan.
Det finns tillväxtfaktorer som hjälper kroppen skapa fler vita blodkroppar, framför allt neutrofila granulocyter. De är viktiga för kroppens immunförsvar. Behandling med sådana tillväxtfaktorer kan minska risken för allvarliga infektioner och feber när antalet vita blodkroppar är lågt.
Det finns också tillväxtfaktorer som hjälper kroppen bilda fler röda blodkroppar. De läkemedlen kan ibland användas för att behandla blodbrist som har orsakats av cytostatika. Vilken behandling som passar bäst beror bland annat på vad som orsakar blodbristen och typen av cancerbehandling.
Tillväxtfaktorer som hjälper kroppen bilda fler vita blodkroppar ges vanligtvis via sprutor under huden, ofta dagarna efter en cytostatikakur.
Läkemedel som hjälper kroppen bilda fler röda blodkroppar ges oftast också med sprutor.
Efter att ha fått instruktioner från vården kan den som är sjuk ofta ta sprutorna själv. Det går också att få hjälp av vårdpersonal.
En del cytostatika, som vissa så kallade taxaner, innehåller alkohol som kan påverka förmågan att köra bil. Ibland får man också läkemedel före behandlingen som ska förebygga allergiska reaktioner, men som kan göra att man blir dåsig. Då ska man inte köra bil.
Prata med vårdpersonalen om vad som gäller för din behandling och om du kan köra bil.
Få vår broschyr om cytostatikabehandling som praktisk pdf och läs när du har tid.
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Få vår broschyr om cytostatikabehandling som praktisk pdf och läs när du har tid.
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Det finns många olika biverkningar av cytostatika, men också mycket som kan göras för att förebygga och lindra dem.
Cytostatika påverkar inte bara cancerceller utan också friska celler som delar sig snabbt. Det gäller till exempel celler i benmärgen, hårrötterna och slemhinnorna. Det kan ge biverkningar som låga blodvärden, håravfall, besvär i mage och tarmar.
Friska celler har ofta lättare att återhämta sig än cancerceller. Därför brukar de här biverkningarna minska mellan behandlingarna och försvinna helt eller delvis när behandlingen är avslutad.
Det är viktigt att berätta för vårdpersonalen hur du mår under behandlingen och vilka besvär som uppstår. Då kan vården ge rätt stöd och lindra biverkningar, till exempel via läkemedel och råd om hur man kan hantera dem i vardagen.
Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar av cytostatika, men alla drabbas inte. Risken beror bland annat på vilken dos man får och vilken cytostatika som används.
Illamåendet kan komma direkt efter en behandling eller efter några dagar. Det finns effektiva läkemedel som kan förebygga och lindra besvären.
Berätta för vården om du mår illa trots att du får läkemedel mot illamående. Då kan själva behandlingen behöva anpassas.
En del cytostatika kan göra att man tappar håret. Det beror på att behandlingen påverkar celler som delar sig snabbt, bland annat de celler som bildar hår.
Håravfallet kan börja redan efter ett par veckor och kan innebära att håret blir tunnare eller att allt hår faller av. Även ögonbryn, ögonfransar och annat hår på kroppen kan påverkas.
Alla cytostatika orsakar inte håravfall. Hur mycket hår som faller av beror bland annat på vilken behandling som ges.
Det finns flera sätt att ta hand om håret och hårbotten under behandlingsperioden. Det är bra att vara försiktig genom att undvika hårfärgning, permanent och annat som sliter på håret.
Använd gärna milda hårprodukter och skydda hårbotten mot sol och kyla.
Om man tappar mycket hår kan en mjuk mössa, sjal eller peruk vara ett alternativ. Vården kan berätta om möjligheten att få peruk eller annan hårersättning. Fråga din kontaktsjuksköterska vad som gäller i just din region.
Vid en del behandlingar kan så kallad skalpkylning med en kylmössa minska håravfallet. Den kyler ner hårbotten under behandlingen. Metoden passar inte vid alla behandlingar så prata med vårdpersonalen om vad som gäller.
Håret börjar oftast växa tillbaka när behandlingen är avslutad. Till en början kan det ha en annan färg, struktur eller tjocklek än tidigare.
I benmärgen bildas hela tiden nya blodceller: röda och vita blodkroppar samt trombocyter, som också kallas blodplättar. Cytostatika kan tillfälligt minska produktionen av blodceller. Det kan leda till blodbrist, ökad risk för infektioner och blödningar.
De röda blodkropparna transporterar syre till kroppens alla organ och vävnader. I de röda blodkropparna finns hemoglobin, ett ämne som hjälper till med transporten. Om antalet röda blodkroppar och mängden hemoglobin minskar kan det leda till anemi, blodbrist.
Vanliga symtom är att bli trött, blek, andfådd och få yrsel. Hur stora besvären blir beror bland annat på hur lågt blodvärdet är och hur snabbt det har sjunkit.
Vid svår blodbrist kan man behöva få blod genom en blodtransfusion. Ibland kan man också få läkemedel som hjälper kroppen att bilda fler röda blodkroppar. Vilken behandling som passar beror bland annat på vad som orsakat blodbristen och vilken annan behandling man får.
De vita blodkropparna är en viktig del av kroppens immunförsvar och hjälper till att skydda mot infektioner. Cytostatika kan minska antalet vita blodkroppar, särskilt en sort som kallas neutrofila granulocyter. När de blir färre ökar risken för infektioner.
Risken för infektioner är ofta störst ungefär 7–14 dagar efter en cytostatikabehandling. Då är antalet neutrofila granulocyter ofta är som lägst, men tidpunkten kan variera beroende på vilken behandling man får.
Feber under cytostatikabehandling ska alltid tas på allvar. Om du får feber, frossa eller känner dig tydligt sjuk är det viktigt att kontakta den behandlande vårdenhet på en gång. Följ de instruktioner du får och vänta inte för att se om febern går över.
Feber i kombination med ett lågt antal neutrofila granulocyter kallas neutropen feber. Det kan snabbt kan bli allvarligt och behöver bedömas av vården.
Trombocyterna, blodplättarna, hjälper blodet att levra sig och stoppa blödningar. Om antalet blodplättar minskar kan det bli lättare att få blåmärken och blödningar, som näsblodm blödningar från tandköttet och små sår.
Om du har få blodplättar kan du behöva vara extra försiktig för att undvika skador. Använd gärna en mjuk tandborste och snyt dig försiktigt för att minska risken för blödningar.
Kontakta vården direkt vid blödningar som inte slutar, blod i urinen eller avföringen, om du kräks blod eller får andra tecken på en större blödning.
Mellan cytostatikabehandlingarna återhämtar sig benmärgen ofta så att blodvärdena stiger igen. Därför tas blodprover regelbundet, oftast inför varje ny behandling, för att kontrollera att blodvärdena är tillräckligt bra.
Om blodvärdena är för låga kan nästa behandling behöva skjutas upp eller dosen ändras. Ibland kan läkemedel hjälpa kroppen att bilda fler blodkroppar.
Hur mycket blodvärdena påverkas beror bland annat på vilken cytostatika som används, hur stor dosen är, cancersjukdomen och hur kroppen har reagerat på behandlingen tidigare.
Eftersom cytostatika påverkar både cancerceller och friska celler i kroppen kan göra att immunförsvaret försvagas och att man blir mer känslig för både virus och bakterier.
Ett försvagat immunförsvar kan öka risken för sepsis, som också kallas blodförgiftning. Sepsis är ett livshotande tillstånd där kroppens reaktion på en infektion skadar de egna organen. Om du får symtom som kan tyda på sepsis är det viktigt att söka vård direkt.
Cytostatika kan påverka hela kroppen och leda till så kallad cancerrelaterad fatigue, som är en extrem trötthet som inte går att vila bort. Den kan uppstå både under och efter en cancerbehandling.
Det är viktigt att undersöka vad tröttheten beror på, eftersom den också kan ha andra orsaker som går att behandla, till exempel blodbrist eller sömnproblem.
Forskning visar att fysisk aktivitet är det som haft mest effekt vid fatigue och bidrar till att bevara muskelstyrka och kondition. Det är viktigt att anpassa aktiviteten efter hur du mår och vårdens råd.
En fysioterapeut kan hjälpa till att hitta en lämplig nivå för träning och fysisk aktivitet. En arbetsterapeut kan ge råd om hur man kan spara energi, ergonomi, att anpassa vardagen och använda hjälpmedel vid behov.
Idag finns det inga läkemedel som rekommenderas för att behandla fatigue.
Det är viktigt att berätta för vårdpersonalen hur tröttheten påverkar vardagen. En del som jobbar kan fortsätta arbeta heltid eller deltid under behandlingen, medan andra behöver vara helt sjukskrivna.
Vården kan ge råd och stöd utifrån varje persons behov.
Både cancersjukdomen och cytostatikabehandlingen kan påverka aptiten och vikten. Illamående, förändrad smak, trötthet och besvär i munnen kan göra det svårt att äta och leda till att man går ner i vikt.
En del tycker att det hjälper att äta något före eller under behandlingen och vissa går upp i vikt. Det kan bero på att kortison, som ofta ges mot illamående, kan öka aptiten. Vissa behandlingar kan också göra att kroppen samlar på sig vätska.
Det är viktigt att få i sig tillräckligt med mat och näring för att orka med behandlingen. Säg till vården både om du ofrivilligt går ner i vikt eller upp mycket i vikt så kan du få råd och hjälp.
Råd vid försämrad aptit och illamående
Det finns flera saker att testa för att göra det lättare att äta under behandlingen:
En dietist kan ge individuella råd om vad du kan äta och dricka för att få i dig tillräckligt med näring. Kontakta vården om du har svårt att äta eller dricka, kräks flera gånger eller fortsätter att gå ner i vikt.
Eftersom cytostatika påverkar celler som delar sig snabbt kan kroppens slemhinnor bli torra, sköra och inflammerade. Det kan också bildas sår eller blåsor.
Besvären kan bland annat uppstå i munnen, magen, tarmen och underlivet. I underlivet kan det också bli torrt och irriterat.
Vad kan lindra besvären?
Besvär från slemhinnorna kan ofta lindras med rätt behandling och produkter. Vårdpersonalen kan ge råd utifrån dina symtom och den cancerbehandlingen du får.
Det finns flera saker du själv kan göra:
Kontakta vården om du får stora besvär, sår som inte läker, blödningar eller svårt att äta och dricka. Om du får feber under cytostatikabehandlingen ska du alltid kontakta vården enligt de instruktioner du har fått.
En del cytostatika kan skada nerverna i händer och fötter. Det kallas neuropati och kan ge domningar, stickningar, smärta eller en brännande känsla. Det kan också leda till sämre känsel, svårt att uppfatta temperaturer och att det blir svårare att hålla balansen.
Besvären kan komma under behandlingen eller en tid efteråt. Ibland finns de kvar länge. Risken beror bland annat på vilken cytostatika som används och den sammanlagda dosen.
Berätta för vården om du får nya besvär eller om de besvär som finns blir värre. Ibland kan dosen behöva ändras för att minska risken för bestående nervskador.
Ladda ner broschyr om neuropati (Radiumhemmets forskningsfonder)
Cytostatika kan påverka sexlusten och sexlivet på olika sätt. Trötthet, illamående, oro och andra biverkningar kan göra att lusten minskar.
Behandlingen kan också påverka kroppens hormoner och könsorgan. Det kan ge besvär som torrhet i slidan, smärta vid samlag eller svårigheter att få erektion eller orgasm.
Det är vanligt att sexlivet förändras under en cancerbehandling. För en del försvinner besvären efter behandlingen, medan de kan finnas kvar längre för andra.
Det går oftast bra att ha sex under behandlingen om du vill och mår tillräckligt bra. Om samlag inte känns bra kan närhet genom kyssar, smekningar och annan beröring vara olika alternativ.
Cytostatika kan finnas kvar i sädesvätska och andra kroppsvätskor en tid efter behandlingen. Hur länge beror på vilka läkemedel du får. Därför rekomenderas att använda kondom vid samlag under behandlingen och en tid efteråt. Följ de råd du får från vården.
Berätta för vården om du får besvär med sexlivet. Det finns behandlingar och hjälpmedel som kan lindra problemen. Sexuell hälsa är en del av den allmänna hälsan även under och efter en cancerbehandling.
Cytostatika kan påverka möjligheten att få barn. Påverkan kan vara tillfällig eller bestående och beror bland annat på vilken cytostatika som används, dosen och åldern på den som behandlas. Hos kvinnor kan behandlingen påverka äggstockarna och mensen. Hos män kan den påverka produktionen av spermier.
Om behandlingen riskerar att påverka möjligheten att få barn är det viktigt att prata med vården innan behandlingen börjar. Det finns olika sätt att försöka bevara möjligheten att få barn i framtiden. Kvinnor kan till exempel frysa ner ägg eller befruktade ägg. I vissa fall går det också att frysa ner vävnad från äggstockarna. Män kan frysa ner spermier.
Vilka alternativ som finns beror bland annat på din ålder, cancersjukdomen och hur snabbt behandlingen behöver börja.
En fertilitetsmottagning kan hjälpa till att ta reda på vad som är möjligt. Metoderna kan öka chansen att få barn efter behandlingen, men ger ingen garanti för framtida graviditet.
Det är viktigt att undvika graviditet under cytostatikabehandlingen eftersom läkemedlen kan skada fostret. Prata med vården om hur länge du behöver undvika graviditet efter behandlingen.
Cytostatika kan även ge andra biverkningar. Vilka besvär du får och hur mycket de påverkar dig beror bland annat på vilken behandling du får och hur din kropp reagerar.
Berätta för vården om nya besvär eller om du mår dåligt av behandlingen. Det finns ofta hjälp att få för att lindra biverkningarna.
Rester av cytostatika kan finnas kvar i kroppens vätskor efter behandlingen, framför allt i urin, avföring och kräkningar. Små mängder kan också finnas i svett, saliv och andra kroppsvätskor. Hur länge resterna finns kvar beror på vilken cytostatika som används.
För att skydda personer i din närhet från att komma i kontakt med läkemedelsrester kan du behöva vara extra försiktig. Det kan handla om att sitta ner när du kissar, fälla ner toalettlocket innan du spolar och följa vårdens råd om spolning.
Om kroppsvätskor hamnar på kläder, sängkläder eller andra ytor bör de hanteras varsamt. Man kan behöva använda engångshandskar vid rengöring och tvätta händerna noggrant efteråt.
Närhet, som att kramas, pussas och umgås som vanligt går bra. Sådan närhet innebär normalt ingen risk för andra. Däremot rekommenderas kondom vid sex under en tid efter behandlingen, eftersom läkemedelsrester kan finnas i sädesvätska och slidsekret.
Hur länge du behöver vara extra försiktig beror på vilken cytostatika som används. Vårdpersonalen kan ge information om vad som gäller för just d
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Hur kunde en hel celltyp försvinna? Det var en fascinerande gåta som Edvard Smith skulle lösa.
Patienter med viss slags bröstcancer löper hög risk att tumörerna blir motståndskraftiga mot cytostatika. Med stöd av Cancerfonden tar Theodoros Foukakis reda på hur det går till.
Forskningen har dramatiskt förbättrat chansen att överleva cancer. Professor Klas Kärre om de avgörande framstegen.
Hittade du informationen du sökte?
Reviderad 21 juni 2023
Sidansvarig
Helena Torsler Andersson
Leg. sjuksköterska, sakkunnig onkologi Mejl: helena.torsler@cancerfonden.se
Den första tiden efter ett cancerbesked kan man ha svårt att koncentrera sig och uppleva overklighetskänslor.
Att gå igenom en cancersjukdom kan kännas mycket ensamt. En närstående som visar omtanke kan vara ett stort stöd.
Se vilken hjälp du kan få av sjukvården och vad du kan göra själv vid rehabilitering under eller efter cancer.
