Immunterapi är ett sätt att få kroppens immunförsvar att angripa cancerceller. Immunförsvaret har dock ofta svårt att effektivt oskadliggöra cancercellerna.
Granskad av: Klas Kärre, professor i molekylär immunologi, Karolinska institutet
Immunterapi är ett sätt att få kroppens immunförsvar att angripa cancerceller. Att utnyttja kroppens immunförsvar mot cancerceller är ett område där utvecklingen gått framåt med stormsteg på senare år.
Ska du genomgå immunterapi? Här får du se hur olika varianter av behandlingen kan gå till:
Ett sätt att få fart på immunförsvaret mot cancer är att använda antikroppar.
Antikroppar är uppbyggda av proteiner och är en del av immunförsvaret. De kan också tillverkas utanför kroppen och ges i form av läkemedel.
Antikroppar binder till specifika molekyler på ytan av en cancercell och fungerar som markörer för var immunförsvarets T-celler (en slags vita blodkroppar) ska gå till attack.
Det finns redan en rad cancerläkemedel som är baserade på antikroppar och ännu fler är på väg.
Frågor och svar om immunterapi
De senaste åren har en ny typ av läkemedel tillkommit som kallas checkpointhämmare. Det är antikroppar som riktar in sig på speciella molekyler på T-cellerna.
De här molekylerna bromsar vanligtvis T-cellerna. Genom att blockera den här ”bromsen” med en antikropp blir cellerna mer aggressiva mot cancern.
Det finns olika typer av checkpointhämmare, som CTLA4-antikroppar, PD-1-antikroppar och PD-L1-antikroppar.
Den här typen av läkemedel ges som dropp och har redan haft stor betydelse för patienter med bland annat malignt melanom och lungcancer. De testas vid allt fler diagnoser.
På grund av hur checkpointhämmarna fungerar kan de ge biverkningar genom att de stimulerar immunförsvaret. Biverkningarna är ofta lindriga, men kan bli allvarliga och behöva behandlas.
De vanligaste biverkningarna du kan drabbas av är:
Behandlingen kan skilja sig åt beroende på hur svåra biverkningar någon får. Biverkningarna kan behandlas med kortison och/eller att man gör uppehåll i immunterapibehandlingen.
En annan metod är CAR-T, där man förstärker immuncellerna utanför kroppen. Det här testas bland annat på patienter med hudcancer.
Det finns ett antal läkemedel som bygger på den här mekanismen. Läkemedlen används till vissa former av blodcancer.
Innan du genomgår en CAR-T-behandling kommer du att få cytostatika under tre dagar. Den fjärde dagen får du dina CAR-T-celler via ett dropp.
När T-cellerna dödar cancercellerna bildas många cytokiner. Det kan leda till en ”cytokinstorm”, så kallad CRS (Cytokine Releasing Syndrom).
Ibland kan CRS upplevas som influensaliknande symtom, men hur allvarliga biverkningarna är kan variera från person till person.
Cytokinstormen kan stoppas med blockerande läkemedel.
Efter att du har skrivits ut från sjukhuset måste du ändå hålla dig i sjukhusets närhet under ungefär fyra veckor. Det kan innebära att du måste bo på ett patienthotell, om ditt hem ligger långt bort från vården.
Vaccin är också en form av immunterapi, som aktiverar immunförsvaret.
Vaccin fungerar enkelt uttryckt så att kroppen får en del av det ämne som orsakar en sjukdom – på så vis väcks immunförsvaret och skyddar oss mot smitta.
Cancer smittar inte, men vissa cancerformer kan orsakas av smittsamma virus, till exempel livmoderhalscancer. Därför vaccineras idag flickor och pojkar i skolåldern, vilket kommer att minska insjuknandet i den cancerformen.
Det finns också så kallade cancervacciner som ges som behandling när en cancer redan utvecklats.
Vaccination mot hepatit, som infekterar levern, skulle också kunna förebygga många fall av levercancer världen över. Men det finns också så kallade cancervacciner som ges som behandling när en cancer redan utvecklats.
Vaccinet kan innehålla en viss slags immunceller (dentritceller), proteiner eller DNA från tumörceller.
Virus är en orsak till flera cancerformer, till exempel är infektion med HPV (Humant Papillomvirus) nära kopplat till livmoderhalscancer och hepatit B till levercancer.
Men virus kan också användas som ett vapen mot cancer genom att på olika sätt stimulera immunförsvaret.
I Uppsala pågår till exempel en studie där vanliga förkylningsvirus specialdesignas att leta upp och infektera cancerceller. Där förökar sig virusen tills de spränger cancercellerna. Det leder också till att immunförsvaret aktiveras. I början av 2017 behandlades den första patienten i Uppsalastudien.
Forskning om kroppens eget försvar mot cancer har pågått och stöttats av Cancerfonden i årtionden.
Redan på 1960-talet visade cancerforskarna Georg och Eva Klein vid Karolinska institutet att tumörceller kan utlösa specifika immunreaktioner.
Även benmärgstransplantationer, som länge använts för att behandla leukemier, är en slags immunterapi.
De senaste åren har stora framsteg gjorts när det gäller att utnyttja kunskapen om immunsystemet för att utveckla nya cancerbehandlingar.
2013 utsågs immunterapi mot cancer till årets genombrott av tidskriften Science och 2018 belönades två forskare, James P. Allison och Tasuku Honjo, med Nobelpriset för sina insatser inom immunterapi.
I dag har flera effektiva immunterapeutiska behandlingar nått patienterna, och fler utforskas i studier världen över.
Cancerfonden finansierar en rad svenska forskningsprojekt om olika former av immunterapi. Flera av forskarna jobbar med olika varianter av CAR-T-celler och kroppens så kallade naturliga mördarceller, NK-celler.
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
