Central venkateter (CVK)

Vad är en central venkateter (CVK)?

En central venkateter (CVK) är en tunn slang i plast eller silikon som sticks in i en stor central ven. Den sätts ofta in via huden på halsen, under nyckelbenet eller ibland ljumsken.

Den centrala venkatetern förs in genom blodkärlet tills spetsen ligger nära hjärtat oftast i en ven som kallas övre hålvenen (vena cava superior). 

Behandlingar som kan ges via venkatetern är till exempel cytostatika, antibiotika, opioider, vätska eller blod om du är uttorkad eller har blodbrist, anemi. 

En CVK kan också användas till att ge näringsdropp direkt in i blodet och för att ta blodprover ur. 

Mandräng

Inuti katetern ligger till en början en styv ledare gjord av rostfritt stål eller hård plast, en mandräng.

Den gör att katetern är stadig när den ska föras in i blodkärlet. När den centrala venkatetern sitter på plats dras mandrängen ut ur katetern.

Avstängningsventil

Katetern har en eller flera kanaler (lumen) som gör det möjligt att ge olika typer av behandling samtidigt.

Den centrala venkatetern har en avstängningsventil eller on/off-knapp. När katetern inte används finns det flera anledningar till att den ska vara avstängd.

• En anledning är för att det inte ska kunna backa in blod i katetern som sedan kan stelna och bilda blodproppar.
• En annan är att man hindrar luft från att sugas in i katetern.
• En avstängd kateter minskar också risken för att det ska komma in bakterier i blodet.

Varför används en central venkateter?

En CVK används till exempel när det finns behov av långvariga behandlingar eller blodprovstagningar.

Katetern används även när flera läkemedel behöver kunna ges med dropp samtidigt eller när det finns dåligt med ytliga blodkärl att sticka i.

En CVK används också när man behöver ge läkemedel som kan irritera blodkärlens väggar.

När man ger den typen av läkemedel i mindre vener kan det leda till inflammation, smärta eller skador på blodkärlet.

Många cellgifter kan ge allvarliga skador i vävnaden runt blodkärlet, om kärlet skulle spricka. Då är det säkrare att ge dem i en större, mer hållbar ven.

Hur sätts en CVK in?

Om katetern ska sitta en kortare stund sticker man ofta direkt in i blodkärlet. Det kallas för stick-CVK.

Katetrar som ska användas under en längre tid sätts in så att en bit av slangen ligger under huden innan den går in i blodkärlet, en så kallad tunnelerad CVK.

Det är den vanligaste typen när man får den i samband med cancerbehandling.

För att se till att katetern hamnar rätt sätter man ofta in den med hjälp av ultraljud eller röntgen.

Annars gör man en kontrollröntgen efteråt. Ingreppet tar vanligtvis mellan 30 och 60 minuter.

En CVK sätts in av en läkare eller specialutbildad sjuksköterska. Själva ingreppet görs sterilt och med lokalbedövning.

Skötsel och vård av din CVK

Det är viktigt att hålla din CVK ren för att minska risken för infektion. Skötseln av din CVK görs av sjukvårdspersonal.

Förbandet över insticksstället kommer bytas minst en gång i veckan och en sjuksköterska kontrollerar då huden runt katetern för att titta efter rodnad eller svullnad som kan vara ett tecken på infektion.

Det är viktigt att du kontaktar vården om du ser att insticksstället är rött eller svullet, om det gör ont, känns varmt eller om det kommer ut vätska runt slangen.

Det går bra att duscha med en CVK så länge huden är hel och förbandet vid insticksstället är tätt.

Risker och komplikationer

Som med alla medicinska ingrepp finns det risker kopplade till CVK. 

En komplikation är infektioner där bakterier kommer in via slangen till blodet eller infektion runt insticksstället. 

Ibland blir det stopp i katetern. För att förebygga stopp är det viktigt att vårdpersonalen spolar igenom katetern med koksaltlösning så fort den har använts.

Det är extra viktigt om du har fått blodtransfusion eller när man har tagit blodprover.

Det händer också att det efter en tid inte går att få ut blodprover ur katetern. Då brukar man röntga för att se att den fortfarande ligger rätt.

Gör den det kan man fortsätta att ge läkemedel i den och man får då ta blodproverna från ett annat blodkärl.

I sällsynta fall kan man i samband med att katetern sätts in eller tas bort råka sticka hål på lungsäcken, så kallad pneumothorax.

Det finns också en risk för att det kan sugas in luft i blodet via katetern, men risken är mycket låg om vården sköter den centrala venkatetern enligt de riktlinjer som finns.

Hur länge kan man ha en CVK?

Hur lång tid en CVK kan sitta beror på vilken typ det är. Den som sticks in direkt i blodkärlet kan sitta i 1-2 veckor, ibland längre om den fungerar bra.

En tunnelerad CVK kan sitta kvar så länge som den behövs och fungerar bra. Den kan sitta på plats allt från några veckor till ett par år. 

Hur tas en CVK bort?

När en CVK inte längre behövs tas den bort av sjukvårdspersonal. Att ta bort den är oftast lätt.

Den tunnelerade katetern har en liten mjuk manschett (ring) på ett ställe runt slangen.

Det gör att den är lite fastväxt i vävnaden under huden och är till för att slangen inte ska kunna åka ut av sig själv.

Innan manschetten försiktigt lossas får du lokalbedövning, sedan dras katetern ut ur blodkärlet.

Om du har den typen av CVK som sitter direkt in i blodkärlet tar man bara bort eventuella stygn som den kan sitta fast med och drar ut katetern.

Insticksstället görs noggrant rent och ska kontrolleras tills såret är läkt.