Operation av lymfödem

Vad är lymfödem?

Lymfödem innebär att en kroppsdel blir svullen på grund av dåligt avflöde av lymfvätska. Det kan uppstå var som helst på kroppen men förkommer vanligast i armar eller ben.

Lymfsystemet

Lymfsystemet är en del av kroppens immunförsvar. Det består av lymfkörtlar, mjälten, brässen och lymfkärl, samt lymfatisk vävnad som finns bland annat i halsmandlarna och i tarmslemhinnan.

Tillsammans med blodsystemet upprätthåller lymfsystemet kroppens vätskebalans genom att transportera bort överflödig vätska från olika vävnader i kroppen. Denna vätska kallas lymfvätska.

Lymfkärlen transporterar vätskan genom lymfkörtlarna. Dessa körtlar finns utspridda i kroppen, men samlas ofta i grupper där de ligger som pärlor på ett halsband.

Sådana lymfkörtelstationer har vi i armhålorna, i ljumskarna, på halsen och nacken, bakom bröstbenet och längst med de stora blodkärlen i magen.

I lymfkörtlarna finns lymfocyter, en typ av vita blodkroppar, och plasmaceller som bildar våra antikroppar. Lymfkörtlarna renar lymfvätskan från bakterier och andra skadliga mikroorganismer.

Mjälten deltar på likande sätt i vårt immunförsvar och brässen är viktig för utvecklingen av barns immunförsvar. Efter puberteten minskar den i storlek och aktivitet.

De små lymfkapillärerna ute i kroppens vävnader samlas sedan till större lymfkärl. I höjd med nyckelbenen tömmer sig de större lymfkärlen i en ven och lymfvätskan blandas med blodet.

Primära och sekundära lymfödem

Primärt lymfödem beror på för få lymfkärl eller att lymfsystemet inte fungerar som det ska. Primära lymfödem är ovanliga och kan vara ärftligt eller bero på en mutation i gener och kan debutera alltifrån födseln eller senare och ses oftast i tonåren hos flickor i samband med tillväxtspurten.

Sekundära lymfödem kan bero på flera olika orsaker:

Behandlingsutlösta efter operation där man tagit bort lymfkörtlar eller efter strålbehandling.

• Trauma med stora mjukdelsskador.
• Cancer som lymfom, cancer med lymfkörtelmetastaser eller tryck från stora tumörer.
• Infektioner som till exempel erysipelas, rosfeber.
• Livsstilsutlösa som vid inaktivitet och fetma.
• Venösa sjukdomar efter till exempel en blodpropp i ett ben eller i en arm.

Lymfödem kan uppstå var som helst på kroppen beroende på var lymfsystemet har skadats. Lymfödemet stimulerar till nybildning av fettväv på grund av lokal kronisk inflammation och börjar tidigt.

Symtom vid lymfödem

De första symtomen på lymfödem är att

• huden blir tjockare och en spänning i huden där ödemet håller på att bildas
• en svullnad börjar synas och du kan uppleva en tyngdkänsla och att det spänner i området
• kläder, smycken eller annat som sitter åt mot svullnaden kan lämna märken och avtryck
• om lymfödemet blir större kan det påverka din kraft och rörlighet i det drabbade området.

Hur upptäcks lymfödem?

Lymfödem som orsakas av cancer eller cancerbehandling undersöks ofta av en lymfterapeut eller av din onkolog. Det man brukar gå igenom är:

• Anamnes eller sjukdomshistoria där man tittar på bakgrund, sjukdom, behandlingar och förlopp.
• Inspektion där man tittar på lokalisation och utbredning, eventuella hudförändringar, färgförändringar och sidoskillnader.
• Palpation, det vill säga att man klämmer och känner på både frisk och svullen vävnad för att känna skillnad i konsistens. 
• Mätmetoder där storleken på lymfödemet i till exempel ett ben eller arm mäts och jämförs med det friska benet eller armen.

Sekundära lymfödem med en uppenbar orsak är sällan svåra att diagnostisera och de röntgenundersökningar man kan behöva ta hjälp av vid primära lymfödem är sällan nödvändiga att göra.

Hur behandlar man lymfödem?

Konservativ behandling

Syftet med konservativ behandling är att avlägsna den överflödiga vätskan. Det gör man främst med hjälp av rådgivning, egenvård och kompression.

Rådgivning

Rådgivningen kan innehålla information om hur lymfsystemet fungerar. Du kan också få råd kring din kompressionsbehandling samt vikten av fysisk aktivitet och kostråd. Man vet att övervikt och fysisk inaktivitet förvärrar lymfödem.

Kompression

Kompression av lymfsystemet gör att bildningen av lymfa minskar och återflödet lokalt minskar.  Detta kan man uppnå med hjälp av bandage eller kompressionsstrumpor, som vid behov kan sys in i takt med att svullnaden minskar.

Det vetenskapliga underlaget för att manuellt lymfdränage, en speciell typ av massagem har någon effekt saknas.

Egenvård

Utöver att följa de råd du har fått kring kost, fysisk aktivitet och kompression kan du också vara noggrann med att vårda din hud.

Risken för sprickor i huden, där infektioner kan uppstå, minskar om du håller huden ren, torr och mjuk. Vid tecken på hudinfektioner ska du kontakta din läkare.

Kirurgisk behandling

Om du fortsättningsvis har en besvärande volymskillnad består denna volym av fettvävnad och påverkas inte av fortsatt konservativ behandling. Då kan man överväga kirurgisk behandling i form av fettsugning.

Detta kan göras på både arm- och benlymfödem. Efter operationen får du fortsätta med kontinuerlig kompression. Livskvaliteten efter en sådan operation förbättras påtagligt.

Prognos

Lymfödem är kroniskt. Med tidig diagnos och rätt behandling kan dock både volym och dina upplevda symtom hållas på en acceptabel nivå. För att uppnå detta krävs regelbunden uppföljning av sjukvården och att du klarar av din egenvård.

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.