Subkutan venport (SVP)

Vad är en subkutan venport (SVP)?

En subkutan venport är en silikonslang som sticks in i en stor central ven. Slangen sätts ofta in i ett blodkärl under nyckelbenet eller på halsen. Slangens spets ligger nära hjärtat. Ofta i en ven som kallas för övre hålvenen.

Den del av slangen som inte ligger i blodkärlet sitter fast i en dosa som opereras in under huden på bröstkorgen.

Dosan kallas för port eller ibland porthus och är gjord av titan eller plast. Överst på dosan sitter ett membran, som ett lock, av silikon. 

När man behöver använda den subkutana venporten sticker man med en speciell portnål i huden, genom membranet så att nålens spets hamnar i botten av dosan. 

Portnålen fästs med ett förband så att den inte kan hoppa ut ur dosan. Eftersom dosan sitter ihop med slangen som ligger i blodkärlet kan man sedan spruta in läkemedel eller ta blodprover.

Varför används en subkutan venport?

En subkutan venport sätts ofta in när man behöver få behandling under en längre period. Det kan vara vid cancerbehandling eller vid en kronisk sjukdom som behandlas med injektioner eller dropp direkt in i blodet.

Vid cancerbehandlingar kan man sätta in en SVP eftersom många cellgifter irriterar väggen i blodkärlen om man ger dem i små, ytliga blodådror.

Cellgifterna kan också skada vävnaden runt blodkärlet, om det skulle spricka. Då är det säkrare med en stor, central ven.

Vid kroniska sjukdomar där man regelbundet behöver ge läkemedel under många år kan det vara en fördel att sätta in en SVP.

Då behöver inte de ytliga blodkärlen i armen eller på handen förstöras av återkommande stick. Ibland sätts SVP in för att det inte längre finns någon annanstans att sticka.

Hur sätts en subkutan venport in?

Venporten sätts in av en läkare på en operationsavdelning. 

Inför operationen ska du fasta och duscha med ett speciellt duschmedel som du kan köpa på apoteket. Vårdpersonalen kommer att ge dig den information du behöver.

Området där porten ska läggas in tvättas med sprit och lokalbedövas. Sedan gör läkaren ett litet snitt i huden på bröstkorgen och petar in dosan under huden.

För att se till att slangen hamnar rätt sätter man ofta in den med hjälp av ultraljud eller röntgen. Annars gör man en kontrollröntgen efteråt. Ingreppet tar vanligtvis omkring en timme.

Efter operationen

Vanligtvis får du åka hem efter ett par timmar. Om du har fått lugnande läkemedel är det inte lämpligt att köra bil hem.

Efter operationen kan du vara svullen och öm runt operationssåret. Om du har ont brukar det hjälpa att ta något receptfritt, smärtstillande läkemedel.

Såret kommer att skyddas med ett vattentätt förband som gör att du kan duscha.

Ofta använder kirurgen tråd som gör att stygnen löser upp sig av sig själv. Annars kommer du få instruktion om när du ska gå till din vårdcentral för att ta bort stygnen.

Skötsel och vård av din subkutan venport

En subkutan venport kräver ingen direkt skötsel eller vård när den inte används.

När den ska användas sticker en sjuksköterska in portnålen i dosan. Det ska göras sterilt så att det inte kommer in hudbakterier. Om venporten används dagligen ska portnålen bytas efter 5-7 dagar.

Om porten inte ska användas dras nålen ut och du får ett litet plåster över sticksåret som du kan ta bort när det slutat blöda.

En fördel med en subutan venport är att du inte behöver något förband och inte har slangar som hänger på kroppen när den inte används, till skillnad mot picc-line och CVK.

Risker och komplikationer

Som med alla medicinska ingrepp kan det ske oönskade händelser med en subkutan venport. 

Den vanligaste komplikationen är att det kan bli stopp i venporten. För att förebygga stopp är det viktigt att vårdpersonalen spolar igenom den med koksaltlösning så fort den har använts.

Det är extra viktigt om du har fått blodtransfusion eller när man har tagit blodprover.

Det händer också att det efter en tid inte går att få ut blodprover ur venporten. Då brukar man röntga för att se att slangen fortfarande ligger rätt. Gör den det kan man fortsätta att ge läkemedel i venporten och man får då ta blodproverna från ett annat blodkärl.

I samband med operationen kan man få infektion i såret eller en blödning, men det är inte vanligt.

Hur länge kan man ha en subkutan venport?

En subkutan venport kan man ha så länge den behövs och fungerar som den ska. 

Efter en cancerbehandling brukar man ta bort den när behandlingen är slut, allt ser stabilt ut och risken för att den ska behöva användas igen är låg.

Vid kroniska sjukdomar sitter den kvar så länge den fungerar, ofta flera år. Membranet på dosan tål upp mot 2000 stick innan det finns risk för att det ska bli förstört.

Hur tar man bort en subkutan venport?

För att ta bort en SVP krävs en ny operation där dosan tas bort och slangen dras ut ur blodkärlet.

Förberedelserna och eftervården är desamma som när venporten opererades in.