Subkutan venport (SVP)

Vad är en subkutan venport (SVP)?

En subkutan venport är en silikonslang som sticks in i en stor central ven, en typ av blodkärl.

Slangen sätts ofta in i ett blodkärl under nyckelbenet eller på halsen. Slangens spets ligger nära hjärtat. Ofta sätts den in i en ven som kallas för övre hålvenen (vena cava superior).

En del av slangen ligger inte i blodkärlet utan under huden på bröstkorgen i en dosa som opereras in.

Dosan kallas för port, eller ibland porthus, och är gjord av titan eller plast. Längst upp på dosan sitter ett membran, som ett lock, av silikon. 

När den subkutana venporten används sticker man med en speciell portnål i huden, genom membranet så att nålens spets hamnar i botten av dosan. 

Portnålen fästs med ett förband så att den inte kan hoppa ur dosan. Eftersom dosan sitter ihop med slangen som ligger i blodkärlet kan man sedan spruta in läkemedel eller ta blodprover.

Varför används en subkutan venport?

En subkutan venport sätts ofta in när någon behöver få behandling under en längre tid. Det kan vara vid en cancerbehandling eller vid en kronisk sjukdom som behandlas med injektioner eller dropp direkt in i blodet.

Vid cancerbehandlingar kan det vara bra att använda en SVP eftersom många cellgifter irriterar väggen i blodkärlen om man ger dem i små, ytliga blodådror.

Cellgifterna kan också skada vävnaden runt blodkärlet, om det skulle spricka. Då är det säkrare med en stor, central ven.

Vid kroniska sjukdomar där man regelbundet behöver ge läkemedel under många år kan det vara en fördel att sätta in en SVP. Då behöver inte de ytliga blodkärlen i armen eller på handen förstöras av återkommande stick.

Ibland sätts SVP in för att det inte längre finns någon annanstans att sticka.

Hur sätts en subkutan venport in?

Venporten sätts in av en läkare på en operationsavdelning. 

Inför operationen ska du fasta och duscha med ett speciellt medel som går att köpa på apoteket. Vårdpersonalen ger dig den information du behöver.

Området där porten ska sättas in tvättas med sprit och lokalbedövas. Sedan gör läkaren ett litet snitt i huden på bröstkorgen och petar in dosan under huden.

För att se till att slangen hamnar rätt sätter man ofta in den med hjälp av ultraljud eller röntgen. Annars gör man en kontrollröntgen efteråt. En del får lugnande läkemedel. 

Ingreppet tar för det mesta ungefär en timme.

Efter operationen

Vanligtvis får du åka hem ett par timmar efter operationen. Om du har fått lugnande läkemedel är det inte lämpligt att köra bil hem.

Efter operationen kan det vara svullet och ömt runt operationssåret. Om det gör ont brukar det hjälpa att ta något receptfritt, smärtstillande läkemedel.

Såret skyddas med ett vattentätt förband så att du kan duscha.

Ofta använder kirurgen tråd som gör att stygnen löser upp sig av sig själva. Annars får du  information om när du ska gå till vårdcentralen för att ta bort stygnen.

Skötsel och vård av din subkutan venport

En subkutan venport kräver ingen direkt skötsel eller vård när den inte används.

När den ska användas sticker en sjuksköterska in portnålen i dosan. Det ska göras sterilt så att det inte kommer in hudbakterier.

Om venporten används varje dag ska portnålen bytas efter 5-7 dagar.

Om porten inte ska användas dras nålen ut och ett litet plåster sätts över sticksåret som du kan ta bort när det har slutat blöda.

En fördel med en subutan venport är att det inte behövs något förband och att det inte hänger slangar på kroppen när den inte används, till skillnad från PICC-line och CVK.

Risker och komplikationer

Som med alla medicinska ingrepp kan det ske oönskade händelser med en subkutan venport. 

Den vanligaste komplikationen är att det kan bli stopp i venporten. För att förebygga stopp är det viktigt att vårdpersonalen spolar igenom venporten med koksaltlösning så fort den har använts.

Det är extra viktigt om du har fått blodtransfusion eller när man har tagit blodprover.

Efter en tid kan det bli så att det inte går att få ut blodprover ur venporten. Då brukar man röntga för att se att slangen fortfarande ligger rätt. Om den ligger rätt kan man fortsätta att ge läkemedel i venporten och man får då ta blodproverna från ett annat blodkärl.

I samband med att venporten opereras in kan man få infektion i såret eller en blödning, men det är inte vanligt.

Hur länge kan man ha en subkutan venport?

En subkutan venport kan man ha så länge den behövs och fungerar som den ska. 

Efter en cancerbehandling brukar man ta bort den när behandlingen är slut, allt ser stabilt ut och risken för att den ska behöva användas igen är låg.

Vid kroniska sjukdomar sitter den kvar så länge den fungerar, ofta flera år.

Membranet på dosan tål upp mot 2000 stick innan det finns risk att det ska bli förstört.

Hur tar man bort en subkutan venport?

För att ta bort en SVP krävs en ny operation där dosan tas bort och slangen dras ut ur blodkärlet.

Förberedelserna och eftervården är desamma som när venporten opererades in.