Att vara fysiskt aktiv när man har en cancersjukdom kan lindra biverkningar av behandlingar, förbättra livskvaliteten och i en del fall även minska risken för återfall.
Att leva med cancer kan förändra många delar av livet. Att röra på sig, anpassat efter de förutsättningar som finns, kan ge flera fördelar för den som är sjuk.
Att träna vid cancer kan bidra till förbättrad livskvalitet, bättre fysiskt och psykiskt välmående och i en del fall minska risken för återfall. Men det är viktigt att anpassa din träningen efter hur du mår och den behandling du genomgår.
Genom att röra på dig utifrån dina egna möjligheter kan du få en starkare kropp och bättre förutsättningar för att återhämta dig.
Träning kan leda till många positiva effekter:
En av de vanligaste biverkningarna vid cancerbehandling är extrem trötthet. Regelbunden fysisk aktivitet kan hjälpa till att motverka fatigue och öka energinivåerna.
Behandlingar som cellgifter och kortison kan påverka muskelmassa och bentäthet. Styrketräning kan bidra till att bevara och bygga upp muskelstyrkan.
Fysisk aktivitet kan stärka kroppens immunförsvar och förbättra förmågan att återhämta sig.
Träning har en positiv effekt på den mentala hälsan och kan lindra oro och depression.
En del behandlingar kan påverka hjärta och kärlen i kroppen och träning kan hjälpa till att motverka de här effekterna.
Fysisk aktivitet kan minska risken för återfall i en del cancerformer, som bröstcancer och tjocktarmscancer.
Cellgiftsbehandling kan orsaka trötthet, illamående och nedsatt immunförsvar. Lättare träning, som promenader och yoga, kan hjälpa till att hantera biverkningarna.
Styrketräning kan vara bra för att motverka muskelförlust, men bör anpassas efter dagsformen.
Strålbehandling kan ge hudirritation, smärta och trötthet. Lätt till måttlig träning kan hjälpa till att minska trötthet.
Det är viktigt att undvika träning som skaver mot det strålade området om huden är känslig.
Hormonbehandling kan orsaka viktuppgång, minskad muskelmassa och benskörhet. Styrketräning kan hjälpa till att bevara muskelmassa och skelettstyrka.
Operation kan innebära nedsatt rörlighet och smärta i det opererade området. Rehabiliteringsträning kan hjälpa till att återfå rörlighet och styrka.
Immunterapi och målinriktade behandlingar kan orsaka biverkningar som ledvärk och trötthet. Anpassad träning kan hjälpa till att hantera biverkningarna.
Det är viktigt att lyssna på kroppen och träna utifrån vad som känns möjligt. Kombinera gärna olika typer av träning.
En blandning av kondition, styrka och rörlighet ger bäst effekt.
Man kan träna precis som vanligt om man får lite stöd, säger Yvonne Wengström, professor på Karolinska institutet. I det här webbinariet förklarar hon varför vården bör rekommendera träning under en pågående cellgiftsbehandling.
Träning är inte en given del av cancerbehandling i dag, men ett intensivt lobbyarbete pågår för att det ska bli tillgängligt för alla i framtiden.
På det flesta sjukhus finns fysioterapeuter som kan hjälpa till med fysisk aktivitet under pågående behandling. Be om att få en remiss av din läkare eller kontaktsjuksköterska.
Dels kan det bero på att man är mindre fysiskt aktiv efter att behandlingen har satt igång. Men det kan också beror de på mediciner man får mot illamående, dessa kan i många fall öka aptiten.
Det är viktigt att utgå från dina egna förutsättningar och din dagsform. En början kan vara att dagligen ta kortare promenader utomhus och sakta men säkert sätta mål för att öka aktiviteten.
En fysioterapeut eller en personlig tränare kan hjälpa dig med enklare övningar som du kan göra hemma. Tröttheten kommer sakta att minska när du börja röra på dig.
Det finns många vetenskapliga bevis för att träning medför flera positiva effekter, men det är viktigt att diskutera med behandlande läkare om det är lämpligt för just dig.
Det är inte ovanligt att man har flera diagnoser och därför behöver ta ställning till vilken typ av träning som kan vara lämplig.
I de flesta träningsstudier för patienter med cancer har man av säkerhetsskäl valt att avstå från träning 48 timmer efter en cellgiftsbehandling.
Både vila och återhämtning är viktigt. Promenader i lugnare takt är att rekommendera under de kommande två dagarna efter en cellgiftsbehandling.
I OptiTrain-studien valde många deltagare att träna på förmiddagen innan cellgiftsbehandlingen, vilket av de flesta upplevdes som väldigt positivt.
De generella rekommendationerna varierar något mellan barn (6-17 år), vuxna (18-64 år) och äldre (>65år).
Dessutom varierar de mer sjukdomsspecifika rekommendationerna lite. Detta finns bra summerat på fyss.se (kapitel 1 för generella rekommendationer, och kapitel 2 för sjukdomsspecifika rekommendationer, bl.a. cancer).
Nej, inte över lag. En del sorters cytostatika kan påverka hjärtmuskeln negativt.
Doseringen är anpassad för att ge så lite skada som möjligt och man kan bara få en bestämd maxdos av just den sortens cellgift under sitt liv.
Det som gör att många cancersjuka tappar muskelmassa under sin behandling är för att det är vanligt att man tränar mindre och är mer stillasittande.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.