Flera cytostatika har som biverkning att de kan skada ytliga nerver. Den här typen av nervskador kallas perifera neuropatier. Vanliga symtom på neuropatier är stickningar och domningar i händer och fötter.
De vanligaste symtomen är
Det vanligaste är att händer och fötter drabbas av neuropatier, vilket kan påverka livskvaliteten och vardagsfunktioner.
Finmotoriken i händerna kan försämras så att det till exempel blir svårt att knäppa knappar. Påverkan på fötterna kan leda till att det blir svårare att gå och hålla balansen.
Symtomen börjar oftast under cytostatikabehandlingen och kan bli värre upp till sex månader efter att behandlingen avslutats.
Cirka 30 procent har kvar besvär ett år eller längre efter avslutad behandling.
Symtomen kan vara olika svåra och hålla i sig olika länge. Vissa får många symtom, medan andra har få eller inga alls.
Det är svårt att behandla neuropatier. Vid allvarliga besvär kan cytostatikabehandlingen behöva bytas ut eller dosen ändras.
Duloxetin är ett läkemedel som kan lindra smärtan genom att påverka signalsubstanser i hjärnan. Duloxetin används också mot ångest och depression.
Vanliga biverkningar är illamående, muntorrhet, yrsel, minskad aptit och förstoppning. Det finns andra läkemedel att prova, men de har ofta begränsad effekt.
TENS står för Transkutan Elektrisk Nervstimulering och är en metod för smärtlindring. Behandlingen är mild och har få eller inga biverkningar.
Vid TENS placeras elektroder nära området som gör ont. En liten TENS-enhet skickar sedan elektriska impulser genom elektroderna.
De här impulserna kan blockera smärtsignalerna från att nå hjärnan, vilket minskar smärtan. De kan också öka produktionen av kroppens egna smärtlindrande ämnen, som endorfiner.
Det finns enstaka studier som visar att fysisk aktivitet under cytostatikabehandling kan minska risken för nervskador.
Här är några tips på saker du kan göra som underlättar när du lever med neuropatier:
Det finns vissa faktorer som ökar risken för att få neuropatier. Om du redan har nervskador eller har haft dem tidigare ökar risken. Även genetiska faktorer och obesitas kan påverka.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.