48 forskare får sin forskartjänst finansierad av oss för att föra cancerforskningen framåt på en rad olika områden. Nu gör vi det även möjligt för forskare att göra internationell forskarkarriär och vi fortsätter att satsa på vårdvetenskaplig forskning för ett långt och bra liv med cancer.
Cancerfondens forskningsnämnd har fattat beslut om att finansiera 48 forskartjänster för sammanlagt 114 miljoner kronor.
Forskarna som får anslag befinner sig på olika nivåer inom sin karriär och de verkar inom en rad specialområden. Flera av tjänsterna gör det möjligt för forskarna att kombinera klinisk verksamhet med forskning.
Cancerforskningen är global och för första gången gör vi en satsning på internationella postdoktortjänster där unga svenska forskare får chansen att åka utomlands och bedriva forskning i framstående forskarmiljöer i upp till tre år.
En av dem som får en sådan internationell postdoktortjänst är Maria Creignou, överläkare i hematologi vid Karolinska universitetssjukhuset och cancerforskare vid Karolinska Institutet. Hon forskar om cancer som uppstår som en biverkan av tidigare cancerbehandling.
Både cytostatika och strålbehandling av en cancersjukdom som bröstcancer eller prostatacancer kan tyvärr leda till att en ny blodcancer uppstår, även om risken är liten.
Fem till tio år efter det, när den första cancern är botad kan den andra cancern i blodet dyka upp.
– Jag möter de här patienterna och det är förstås alltid jättetråkigt. De har ofta gått igenom en väldigt jobbig tid med den första cancern. Fem till tio år efter det, när den första cancern är botad kan den andra cancern i blodet dyka upp.
– Jag brinner för att hjälpa de här patienterna, går det att förebygga blodcancern? Går det att göra något för att undvika det här – det är det min forskning handlar om, säger Maria Creignou.
Nu kör hon igång ett projekt som kombinerar både expertis och biobanker vid Karolinska Institutet i Sverige och vid Institut Gustave Roussy i Paris. I biobankerna finns celler och blod sparat från tidigare patienter.
Genom att analysera ärrbildning i DNA och hur den påverkas av bland annat doser och typer av behandling för den första cancern kan det gå att hitta mönster som kan skilja ut olika personers risk för en andra cancer.
Därmed kan det bli möjligt att skräddarsy behandlingar som minskar riskerna.
Jag ska jobba hårt för att resultaten ska kunna hjälpa patienter i hela världen.
– Det här anslaget från Cancerfonden är helt avgörande för att kunna bedriva forskningen på ett optimalt sätt. Jag startar ett nära samarbete med Paris och kommer att kunna arbeta tillsammans med en av de bästa experterna i världen inom området. Jag ska jobba hårt för att resultaten ska kunna hjälpa patienter i hela världen.
Fem av forskarna som nu får sin tjänst finansierad är specialiserade inom vårdvetenskaplig forskning, en del av en storsatsning från Cancerfonden sedan några år tillbaka.
Vårdforskning handlar om att höja patienters livskvalitet både under och efter behandling.
– Är det sant? Åh, vad glad jag blir, jag börjar nästa gråta, för det är så viktigt att forska om det här! Tack så hemskt mycket, säger specialistsjuksköterskan Linda Åkeflo vid Göteborgs universitet när hon får reda på att hon beviljas en forskartjänst i den här kategorin.
Det hon forskar om är att förbättra den sexuella hälsan hos kvinnor som fått strålbehandling mot lilla bäckenet på grund av cancer. Mellan 50 och 80 procent av patienterna får biverkningar av strålbehandlingen som kallas vaginal stenos.
Det är ett tillstånd som ger nedsatt elasticitet i slidan, kortare och stelare vagina och till och med att slidans väggar läker ihop helt eller delvis.
– Det påverkar livskvaliteten och det kan ge både smärta och svårigheter att genomföra gynundersökningar och att ha vaginalt sex.
Sjukgymnastik där den drabbade får träna med vaginalstav flera gånger i veckan i två till tre år förbättrar symtomen. Men frågan är om problemen kan förebyggas om sjukgymnastiken påbörjas redan innan strålbehandlingen med så kallad prehabilitering.
Det kommer Linda Åkeflo att undersöka i sin forskning.
Det här är problem som många patienter tycker att det är svårt att själva lyfta med sjukvårdspersonal
Projektet handlar också om kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp, då cancerbehandlingen och rehabiliteringen kan vara särskilt utmanande för dem.
Linda Åkeflo hoppas att hennes forskning ska bidra till att sätta sexuell hälsa på kartan i cancervården i större utsträckning.
– Det här är problem som många patienter tycker att det är svårt att själva lyfta med sjukvårdspersonal så vi i sjukvården behöver bli bättre på att informera om detta.
Tobias Nordström, urolog och cancerforskare vid Danderyds Sjukhus och Karolinska Institutet forskar om hur upptäckt och diagnos av prostatacancer kan göras säkrare. Han får en av forskartjänsterna inom kategorin Senior Clinical Investigator Award.
– Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män, och tidig upptäckt är avgörande för framgångsrik behandling. Nuvarande testmetoder, som PSA-test, har begränsningar och kan leda till överdiagnostik och onödiga behandlingar. Det behövs mer träffsäkra metoder, säger Tobias Nordström.
Här berättar han om forskningen:
De 114 miljonerna fördelas på 48 forskare över sju svenska universitet.
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.