Non-Hodgkins lymfom

Olika former av Non-Hodgkins lymfom

Vanliga varianterna av Non-Hodgkins lymfom är

• Burkitt lymfom
• Diffust storcelligt B-cellslymfom
• CNS-lymfom
• Mantelcellslymfom
• Follikulärt lymfom
• Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)
• Marginazonslymfom
• Hårcellsleukemi

Exempel på andra former av Non-Hodgkins lymfom är olika former av marginalzonslymfom, Waldenströms sjukdom och småcelligt lymfocytiskt lymfom.

De kan ha en del likheter när det gäller utredning och behandling, men om du önskar särskild information om ett visst Non-Hodgkins lymfom så prata med din läkare.

Aggressiva Non-Hodgkins lymfom

Vissa lymfom, de aggressiva, är ofta snabbväxande och kräver snabbt insatt behandling.

Burkitt lymfom

Burkitt lymfom är ett B-cellslymfom som är mycket aggressivt. Tumörerna kan fördubbla sin storlek på 24-48 timmar.

Det finns tre olika former av Burkitt lymfom. Den endemiska, den immundefektassocierade och den sporadiska.

Den endemiska formen förekommer runt ekvatorn och drabbar barn i förskoleåldern. Den har koppling till infektioner med EBV (Epstein Barrvirus som kan ge körtelfeber) och malaria.

Den immundefektassocierade ses främst hos personer med HIV.

I Sverige förekommer framför allt den sporadiska formen. Även i den sporadiska formen hittar man i 25-30 procent av fallen EBV.

Varje år insjuknar omkring 15-20 vuxna personer i Sverige, varav 75 procent är män. Medianåldern är under 50 år och därmed skiljer sig sjukdomen sig från de flesta andra lymfom.

Diffust storcelligt B-cellslymfom

Diffust storcelligt B-cellslymfom (DLCBCL) är ett aggressivt lymfom. Namnet kommer från att cellerna är stora, växer diffust och kommer ursprungligen från B-lymfocyten. 

Varje år insjuknar 500-600 personer i Sverige. Majoriteten av de som drabbas är över 60 år och medianåldern för insjuknande ligger på 70 år.

Faktorer som ökar risken för att drabbas är autoimmuna inflammatoriska sjukdomar som reumatism, viss ärftlighet och övervikt. Man har inte sett att rökning eller kemikalier ökar risken.

CNS-lymfom

Ett lymfom kan antingen starta i centrala nervsystemet eller sprida sig dit. 

Vid Burkitt lymfom ges alltid CNS-profylax och vid andra aggressiva lymfom ges det utifrån olika riskfaktorer.

Indolenta Non-Hodgkins lymfom

De indolenta lymfomen växer ofta långsamt och har ett mer stillsamt sjukdomsförlopp och ger ibland inte några symtom alls.

Mantelcellslymfom

Ungefär sju procent av lymfomen i Sverige utgörs av mantelcellslymfom. Det innebär att det årligen insjuknar runt 100 personer i sjukdomen.

Namnet kommer från att man ser en elakartad förändring av de B-lymfocyter som ligger som en ”mantel” runt de områden där celltillväxten sker i de angripna lymfkörtlarna.

Medelåldern för de som drabbas av sjukdomen ligger på 68 år.

Ett mantelcellslymfom kan vara både indolent eller relativt aggressivt. 

Till skillnad från de andra formerna av lymfom finns det inga identifierade riskfaktorer för att insjukna.

Follikulärt lymfom

Follikulärt lymfom är den vanligaste formen av indolenta lymfom. I Sverige insjuknar omkring 250 personer varje år.

Anledningen till namnet follikulärt lymfom är att man i mikroskopet ser att tumörcellerna bildar runda formationer, folliklar.

Medianåldern för insjuknande i Sverige är 65 år, men man kan insjukna i alla åldrar.

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

Kronisk lymfatisk leukemi är ett lymfom som ofta förkortas KLL. Sjukdomen utgår från mogna B-lymfocyter och i blodet ser man ofta en ökad mängd lymfocyter.

I Sverige drabbas omkring 550-600 personer per år och medianålder för insjuknande är 72 år.

Orsaken till sjukdomen är okänd, men man kan se en viss ärftlighet.

Sjukdomens förlopp kan variera från att vara mycket stillsamt med inga symtom alls till att vara mer aggressivt och behöva behandlas.

Prognos och överlevnad beror på ålder, kön, behov av behandling och andra eventuella sjukdomar. Kvinnor har generellt bättre prognos än män. Varför det är så vet man inte.

Läs mer om kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

Hårcellsleukemi

Hårcellsleukemi är en ovanlig sjukdom i B-lymfocyterna och räknas som ett indolent lymfom.

I Sverige insjuknar varje år 25-30 personer varav de flesta är män. Namnet kommer från att cellerna i mikroskop har hårlika utskott.

Med modern behandling lever patienterna lika länge som många andra.

Marginalzonslymfom

Marginalzonslymfom (MZL) är en grupp av lymfom som börjar i de B-lymfocyter som finns i en särskild del av lymfkörtlarna som kallas marginalzonen. 

Marginalzoner finns i lymfvävnader som mjälten, lymfvävnad nära slemhinnor och lymfkörtlar i buken.

Det finns tre olika former av marginalzonslymfom

• Extranodalt marginalzonslymfom (MALT) som uppstår i lymfvävnad utanför lymfkörtlarna, ofta i slemhinnor
• Nodalt marginalzonslymfom (NMZL) som börjar i lymfkörtlar och står för ungefär 10 procent av marginalzonslymfomen
• Spleniskt marginalzonslymfom (SMZL) som utvecklas i mjälten

Marginalzonslymfom har vanligtvis ett långsamt sjukdomsförlopp, men kan i en del fall omvandlas till en mer aggressiv form av lymfom, diffust storcelligt B-cellslymfom.

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.