Vanliga frågor om sol och UV-strålning

Hur farligt är det att bränna sig i solen? Och skyddar kläder mot UV-strålning? Dessa och flera andra frågor från våra besökare svarar Karin Corbishley på här. Hon är leg. sjuksköterska och sakkunnig inom onkologi på Cancerlinjen.

Porträtt Karin Corbishley

Frågor om solens UV-strålning

Hur fungerar UV-strålning genom glas/fönster?

Solens UVA-strålning går igenom glas, inte UVB. Man kan därför tänka på att smörja in sig med solkräm som innehåller UVA-skydd om man till exempel har sin arbetsplats vid ett soligt fönster.  

Är UV-strålning genom fönster farligt?

UV-strålning är inte mer eller mindre farligt genom glas. Det är UVA som går igenom glas, inte UVB. 

Skyddar kläder mot UV-strålning?

Ja, kläder är ett väldigt bra skydd eftersom de absorberar både UVA- och UVB-strålning. Lösa plagg skyddar bättre än åtsittande, mörka kläder fungerar bättre än ljusa och ju tjockare material, desto bättre skydd.

Varför är UV-strålning farlig?

UV-strålning från solen eller solarier kan orsaka skador i cellernas DNA och leda till hudcancer. Solen strålning kan också leda till solskador i huden, ökad pigmentering och att huden åldras i förtid.

Intervju: Vad är UV-index?

Är det farligt att sola?

Det kan vara farligt. Vi vet att solens strålning har en direkt koppling till risken att få hudcancer. Det är inte bra att bränna sig, särskilt i unga år eftersom barns hud är mer känslig än vuxnas.

Men det är också den samlade tiden man spenderar i solens strålning, alltså den totala strålningsmängden man utsätter sig för under en livstid, som har betydelse för risken.

Hur länge behöver jag sola för att få D-vitamin?

Svar: Under sommarhalvåret är solen den viktigaste källan till D-vitamin. En kort stund i solen räcker för att kroppen ska bilda tillräckligt. För ljushyade personer ger 10–15 minuter i solen på ansikte och bara armar en sommardag ofta tillräckligt med D-vitamin. I juni och juli kan det räcka med att vistas utomhus i kortärmad tröja och shorts i cirka 15 minuter, två till tre gånger i veckan.

Hur mycket D-vitamin som bildas beror på hudfärg. Ljushyade personer producerar fem till tio gånger mer D-vitamin än mörkhyade vid samma mängd solljus. Därför behöver personer med mörkare hud vistas längre tid i solen för att få motsvarande nivåer av D-vitamin.

Kroppen lagrar D-vitamin, och det som bildas under sommaren kan bidra till behovet under vintern.

Frågor om solskyddskräm

Skyddar solskyddskräm mot hudcancer

Solkräm kan skydda mot att vi bränner oss, vilket i sig minskar risken för att drabbas av hudskador och cancer i ett senare skede.

Men det är inte bara att bränna sig som har betydelse. Även den sammanlagda tiden vi spenderar i solstrålning ökar risken för cancer, även om vi inte bränner oss.

Så om vi använder solkräm för att kunna spendera längre tid i solen så minskar den skyddande effekten. Använd minst spf 30 (högre på barn) 

Vilken solskyddsfaktor ska man använda för skydd mot solen?

Minst spf 30 och gärna med både UVA och UVB-skydd. Barn bör använda solskyddsfaktor 50.

Behöver man använda solskyddskräm varje dag?

UVA tränger igenom moln, därför är det bra att använda solskydd även molniga dagar. Det kan också vara bra att tänka på att solen kan vara stark under vinterhalvårets soliga dagar. Generellt är solens strålning väldigt låg i Sverige under de mörkaste vintermånaderna (UV-index under 2).

Hur mycket kräm behöver man smörja in sig med?

Man behöver ofta mer än vad man tror. Man kan tänka en handfull solkräm till hela kroppen.

Hur ofta ska man smörja in barnen (och sig själv)?

Ungefär varannan/var tredje timme. Om man svettas mycket eller badar måste man smörja sig oftare. Skugga och kläder är fortfarande bästa sydd, och solkräm bör mer ses som ett kompletterande solskydd, och inte som enda solskydd för att vi ska kunna spendera så mycket tid som möjligt i solen.

Vad skyddar solkräm mot?

Solkrämer innehåller solskyddsfilter som skyddar främst mot UVB-strålning. En solkräm med SPF 30 har alltså ett solskyddsfilter med solskyddsfaktor 30 mot UVB.

Solkräm ska också innehålla UVA-skydd (och då en tredjedel av UVB-skyddet- alltså solskyddsfaktorn på flaskan) Ju högre spf, desto mindre UV-strålning släpps igenom.

I Sverige och EU måste solkrämer innehålla både UVA och UVB skydd. Därför bör man kolla solkrämer noga som man köper utanför EU om de innehåller tillräckligt skydd.  

Frågor om att sola solarium

Är det UV-strålning i solarium?

Precis som från solen är det främst UVA-strålning i solarier. UVA-strålningen i solarier är också starkare än den naturliga solens UVA-strålning.

Solarier har inte samma sammansättning av UVA och UVB generellt som solen vilket gör att hudens naturliga förmåga till solskydd blir nedsatt. Solarier får inte ha högre styrka än tropisk sol (UV-index 12).

Det är 18-årsgräns för att sola i kosmetiskt solarium.

Hur ofta kan jag sola solarium utan att det är farligt?

Det finns ingen säker gräns för hur mycket eller lite man kan sola solarium. Man bör avstå från solariesolande helt och hållet.

Är det farligt att sola solarium en gång?

Det finns ingen säker gräns och är extra skadligt för yngre personer. Precis som med naturlig solstrålning har den egna hudtypen stor betydelse för risken. Strålningen i solarier är starkare vilket gör att man kan bränna sig snabbare.

Kan man bränna sig i ett solarium?

Ja, det kan man.

Myter om sol och solande

Jag kan bara få hudcancer om jag bränner mig

Svar: Att bränna sig ökar risken för hudcancer och det är extra farligt att bränna sig i unga år eftersom barns hudceller är extra känsliga. Barns hudceller har inte samma förmåga att skapa skyddande pigment som vuxnas.

Barn ska därför aldrig sola. Men faktum är att ju mer sol huden utsätts för desto större blir risken för hudcancer även utan att bränna sig.

Solen är starkare utomlands, hemma är det inte så farligt

Svar: Det stämmer att solen i till exempel Thailand är mycket starkare än i Sverige. Men UV-strålningen från solen en solig sommardag i Sverige är stark och vi behöver skydda oss.

UV-strålningen är en riskfaktor för hudcancer som är den cancerdiagnosgrupp som ökar mest i Sverige. Varje år får närmare 17 000 personer malignt melanom eller skivepitelcancer i huden och över 600 personer avlider.  

Klimatförändringarna har gjort ozonskiktet i atmosfären tunnare och släpper igenom UV-strålarna

Svar: Det är mycket riktigt ozonskiktets tjocklek som avgör hur mycket strålning som släpps igenom, men över Sverige har ozonlagret varit ungefär lika tjockt sedan 1950-talet. Att allt fler människor får hudcancer beror snarare på våra solvanor.

Mindre uttunningar av ozonskiktet har passerat över Arktis och flera nordeuropeiska länder, däribland Sverige. Men uttunningarna har varit tillfälliga och väderberoende. Den förändring av ozonskiktet som har skett över Sverige påverkar inte vår risk att få hudcancer. Risken att få hudcancer beror på våra solvanor.

Det är bra att grunda en solbränna

En solbränna skyddar inte huden – den är faktiskt en brännskada. Det är hudens sätt att försöka reparera skadan och minska risken för ytterligare skador. Att bränna sig i solen kan leda till solskador och ökar risken att drabbas av hudcancer.


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Illustration av ett brev