Vården av patienter med malignt melanom har tagit så stora steg framåt att onkologen Hildur Helgadottir beskriver utvecklingen som en framgångssaga. Men än är hon inte nöjd. Nu undersöker hon om det går att kombinera olika behandlingsmetoder.
Hildur Helgadottir, onkolog och forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska sjukhuset, intresserar sig för både vården av och orsakerna till malignt melanom.
För ett årtionde sedan var det bara några få procent av alla dem som hade metastaserad, alltså spritt malignt melanom, som överlevde mer än fem år.
– I dag har siffran ökat till närmare 50 procent och därför kan man tala om ett gyllene årtionde för melanomvården. Samtidigt fortsätter antalet fall av malignt melanom att stiga raskt, säger Hildur Helgadottir, onkolog och forskare vid Karolinska institutet och Karolinska sjukhuset.
Vi är både glada och stolta över de stora framstegen, men ännu inte nöjda.
Hon intresserar sig för allt ifrån risker för att insjukna, epidemiologi (sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp) till genetiska riskfaktorer. Och forskar även om hur olika behandlingar ska kombineras för att resultatet ska bli bättre. Forskning som hon nu har fått stöd från Cancerfonden för att bedriva.
Hildur Helgadottir vill att människor ska fortsätta att vara ute, men undvika att exponera kroppen när solen är som starkast. "Att smörja in sig med solkräm kan vara bra, men om det ska ha någon effekt måste man använda mycket och ofta". Foto: Magnus Laupa.
Att antalet fall av malignt melanom blir fler är sannolikt en följd av att många av dagens äldre gärna solade sig både röda och bruna som unga. Och numera finns det tecken på att kunskapen om riskerna med att exponera sig för alltför mycket sol ökar, vilket på sikt kan leda till att antalet nya fall minskar.
Immunterapi har förändrat vården
En av de behandlingsformer som i grunden har förändrat vården är immunterapi. Här handlar det inte, som vid andra cancerbehandlingar, om att terapin i sig ska angripa tumörcellerna. I stället aktiveras kroppens eget immunförsvar för att det kraftfullt ska kunna angripa tumörceller. För vissa cancerformer ger metoden ett dramatiskt bättre resultat, malignt melanom är en av dem.
Det är viktigt att vården identifierar och erbjuder uppföljning till dem med ärftligt förhöjd risk att få hudcancer och de som har ett nedsatt immunförsvar, säger Hildur Helgadottir, här tillsammans med doktoranden Muyi Yang. Foto: Magnus Laupa.
Baksidan är att det är dyra behandlingar samt att ett immunförsvar som får fritt spelrum kan resultera i allvarliga biverkningar. Reaktioner som ibland kan bli så kraftiga att behandlingen måste avbrytas
– Men biverkningar kan även vara ett positivt tecken eftersom de kan vara ett kvitto på att immunsystemet har stimulerats på det sätt vi ville.
Kombinera olika behandlingar
Nästa steg blir att undersöka hur olika behandlingar ska kombineras för att den gemensamma effekten ska bli bättre. Samt hitta faktorer som gör det möjligt att förutsäga vilka patienter som kommer att svara bra på en behandling.
– Därför undersöker jag nu om vi med hjälp av strålbehandling kan få immunterapi att bli mer effektiv.
Tanken är att strålbehandlingen, förutom att döda tumörceller, även ska ge upphov till en inflammation, vilket skulle göra tumörantigener mer synliga. Tumörantigener är främmande strukturer på tumörceller som upptäcks av och aktiverar immunsystemet. Därav kan tumörceller elimineras. Gör man tumörantigenerna mer synliga blir de ett lättare mål när immunterapibehandlingen ges samtidigt.
Hildur Helgadottir, som med stöd av Cancerfonden även forskar om ärftlighet och högriskindivider, menar att det finns mycket kvar att göra för att överlevanden ska öka. Foto: Magnus Laupa
Solkräm ska inte användas för att kunna sola längre.
Malignt melanom drabbar framför allt personer med ljus hud eftersom den större mängd melanin som finns i mörk hud ger ett bättre skydd. Detta gör att mörkhyade i Sverige sällan drabbas av malignt melanom, mindre än en procent, jämfört med ljushyade personer som bor i Sverige.
Men, hos personer med mörkare hud ser man en förhållandevis större andel som har melanom i slemhinnor och även det som kallas för akrala melanom som uppstår på händer och fötter, främst naglar, handflator eller fotsulor.
– Upptäcker man en fläck, upphöjning eller sårighet som är ny eller har ändrat sig ska man söka vård. Ett mörkt streck i nageln ska också alltid kollas upp, säger Hildur Helgadottir.
”Ännu inte nöjda”
– Vi är både glada och stolta över de stora framstegen, men ännu inte nöjda. Fortfarande finns mycket kvar att göra för att överlevanden ska öka. Därför är det viktigt att vården identifierar och erbjuder uppföljning till dem med ärftligt förhöjd risk att få hudcancer och de som har ett nedsatt immunförsvar, säger Hildur Helgadottir, som med stöd av Cancerfonden även forskar om ärftlighet och högriskindivider.
Nästa steg blir att undersöka hur olika behandlingar ska kombineras för att den gemensamma effekten ska bli bättre. Samt hitta faktorer som gör det möjligt att förutsäga vilka patienter som kommer att svara bra på en behandling. Foto: Magnus Laupa
Trots att vården förbättras menar Hildur Helgadottir att man måste fortsätta arbetet för att tumörer överhuvudtaget inte ska uppstå. Hon vill att människor ska fortsätta att vara ute, men undvika att exponera kroppen när solen är som starkast.
– Att smörja in sig med solkräm kan vara bra, men om det ska ha någon effekt måste man använda mycket och ofta. Och de ska inte användas för att kunna sola längre. Då är skugga och kläder mycket bättre.
Fakta
I Sverige diagnostiseras årligen omkring 4.000 personer med malignt melanom och lika många med förstadier av sjukdomen.
Malignt melanom kan förekomma var som helst på kroppen.
Vanliga första symtom på malignt melanom är att ett födelsemärke börjar växa, klia eller ändra färg och form.
Hudcancer är vanligare bland människor med ljus hud ju närmare ekvatorn de bor.
När melanom uppstår hos personer med mörk hud hittar man de oftare under fotsulan, under en nagel eller i handflatan.
Allvarlighetsgraden av malignt melanom beskrivs i fyra stadier. I det första finns ingen spridning och kräver inga större ingrepp medan det i stadium fyra finns en fjärrspridning till andra delar av kroppen.
Lotta Geisler har aldrig varit någon stor soldyrkare. Därför kände hon inte oro när hon hittade en fläck på benet, det gjorde inte heller läkaren som undersökte henne.
