16 000 cancerfall årligen kopplas till våra levnadsvanor

Bland våra levnadsvanor är rökning fortfarande den största riskfaktorn för cancer och står för totalt 6,3 procent av alla cancerfall. På andra plats kommer solvanor, som står för 5,8 procent av alla cancerfall i form av malignt melanom.  

Övervikt en växande riskfaktor

Övervikt och obesitas kan nu kopplas till cirka tre procent av alla cancerfall, vilket motsvarar cirka 2000 cancerfall per år. Därmed är kroppsvikt nu den tredje största riskfaktorn för cancer kopplat till levnadsvanor och kan härledas till 13 olika cancerformer.

Det kräver att politiken tar ansvar för att jobba mot tydliga och konkreta mål.

- Det finns onödigt lidande att undvika och liv att rädda, det är 16 000 cancerfall som hade kunnat undvikas varje år. Men det kräver att politiken tar ansvar för att jobba mot tydliga och konkreta mål i kampen mot cancer, inte minst i det förebyggande arbetet. Annars kommer vi fortsätta se en stor ökning av cancerfall som hade kunnat förebyggas, säger Ulrika Årehed Kågström.

Små socioekonomiska skillnader 

För första gången någonsin i Sverige inkluderar beräkningarna hur socioekonomi hör ihop med cancer kopplat till levnadsvanor. Rökning och solvanor står för de tydligaste skillnaderna; tre gånger fler cancerfall kan kopplas till rökning bland de med kort utbildning jämfört med de med lång utbildning.

För solvanor är sambandet det omvända – för de med eftergymnasial utbildning kan solvanor kopplas till sju procent av alla cancerfall, jämfört med drygt fyra procent för de med förgymnasial utbildning.

För övriga levnadsvanor syns inga, eller mycket små, skillnader beroende på socioekonomisk status.

- Med andra ord är riskfaktorer som övervikt, låg fysisk aktivitet och alkoholkonsumtion ett problem i alla samhällsgrupper och kräver därför åtgärder på befolkningsnivå. Rökningen i Sverige är ett jättebra exempel på hur politiska beslut, som rökförbud, marknadsföringsförbud och åldersgränser markant minskat andelen rökare i Sverige. Samma förhållningssätt går att applicera även på andra levnadsvanor, säger Ulrika Årehed Kågström.

Det går att vända trenden 

Tillsammans med våra matvanor står övervikt och obesitas för 3600 cancerfall årligen. Under de senaste fyrtio åren har antalet personer med övervikt och obesitas ökat dramatiskt, särskilt bland barn och unga. Jämfört med 1980 har fem gånger så många skolbarn idag obesitas.

I den vuxna befolkningen har över 51 procent övervikt eller obesitas. En orsak till svenskarnas viktökning är försämrade matvanor som drivs på av en förändrad matmiljö. Tillgängligheten, utbudet och marknadsföringen av ohälsosam mat har ökat kraftigt sedan 1980-talet.

Ett insatsområde där både politik och samhälle behövs för att vända en nedåtgående trend.

– Det finns flera positiva exempel internationellt där politiska styrmedel syftar till att minska konsumtionen av ohälsosam mat och bidra till ökad hälsa. Bland annat begränsningar i hur ohälsosam mat får marknadsföras på offentliga platser och kollektivtrafik till punktskatter på sockersötad dryck. Nu är det hög tid att Sverige också agerar och gör något åt vår ohälsosamma matmiljö, säger Elin Ramfalk, folkhälsostrategpå Cancerfonden.

I början på nästa år presenterar Folkhälsomyndigheten, tillsammans med Livsmedelsverket, förslag till mål och delmål för att främja en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.  

Om statistiken

Med hjälp av Institutet för hälsoekonomi har Cancerfonden tittat på de 11 påverkbara riskfaktorerna för cancer, i enlighet med den europeiska kodexen mot cancer. Det är första gången någonsin i Sverige som även socioekonomiska faktorer vägts in i beräkningarna för att kunna avgöra hur cancerrisken är fördelad i samhället.

Läs mer om senaste statistiken om levnadsvanor i Sverige och hur de beräknas påverka insjuknandet i olika cancerformer.

Rapport: "Kopplingen mellan påverkbara riskfaktorer och cancer i Sverige – Totalt och uppdelat efter utbildningsnivå"