Behandlingen av dödlig hudcancer har tagit rekordkliv framåt de senaste tio åren. Samtidigt ökar antalet fall av hudcancer – framför allt på grund av våra solvanor.
Det finns goda och dåliga nyheter. Bland de goda finns bland annat att så kallad immunterapi – som Nobel-prisades 2018 – närmast har revolutionerat behandlingen av de svårast sjuka hudcancerpatienterna under 2010-talet.
Immunterapi har förändrat scenariot vid spritt malignt melanom. Från att ha varit en sjukdom med dyster prognos lever många allt längre.
De dåliga nyheterna är att hudcancer fortsatt är den cancerform i Sverige som ökar mest. En ökning som dessutom visat sig accelerera med tiden. Närmare 12 000 personer i Sverige drabbas varje år av någon av de två hudcancerformerna malignt melanom eller skivepitelcancer. Cirka 600 personer avlider av hudcancer årligen.
Dessutom får ännu fler den mer lindriga formen av hudcancer, basalcellscancer.
– Jag är ganska övertygad om att det beror på våra solvanor, säger Yvonne Brandberg som är ordförande i Strålskyddsmyndighetens UV-vetenskapliga råd. Den stora ökningen av fall från 1980-talet rimmar väl med att vi då i stor skala började ge oss ut på solresor.
Yvonne Brandberg är i grunden psykolog och har arbetat i över 30 år med frågor som rör hudcancer.
Som psykolog har det varit naturligt att fördjupa sig i beteendevetenskapliga aspekter av prevention. Hur kommer det sig att vi solar så aggressivt trots att vi vet att det är farligt?
Kopplingen mellan solning och hudcancer är jämförbar med den mellan rökning och lungcancer. Att solens strålar kan orsaka cancer vet de allra flesta. Trots det bränner sig många och få skyddar sig tillräckligt.
– Att förebygga hudcancer är svårt. För det första är solen gratis, det är ett nöje alla har råd med. Dessutom är den en sällsynt och välkommen gäst på våra breddgrader. Det gör att de flesta i Sverige sedan ganska många år tycker att det är attraktivt att vara solbrun. Men också själva beteendet som skapar solbrännan är lockande, säger Yvonne Brandberg och fortsätter:
Framför allt unga kvinnor är måna om sin hy på ett nytt sätt och undviker att sola för mycket
– Man lägger sig på en gräsmatta med sina vänner, snackar, skrattar, har det mysigt och blir brun. Det ska vägas mot att man någon gång i framtiden kan bli rynkig, ful och kanske dör i malignt melanom. Vi måste försöka ändra skönhetsidealet så att det solbruna inte blir lika eftersträvansvärt. Man kan njuta av värmen en solig dag i skuggan också.
Enligt Yvonne Brandberg finns tendenser som tyder på att det håller på att hända. Generellt tycks de positiva attityderna till solning ha minskat något över tid.
– Framför allt unga kvinnor är måna om sin hy på ett nytt sätt och undviker att sola för mycket. Det är positivt för oss som vill kommunicera kring solens och UV-ljusets skadliga påverkan i ett längre perspektiv.
Fler tycks också oroa sig för att få hudcancer, enligt de senaste rapporterna från det UV-vetenskapliga rådet, vilket kan tyda på att informationen om att UV-exponering ökar risken för hudcancer har nått fram.
En intressant aspekt som också lyfts är att svenskar tillbringar mindre tid i solen på sin semester i Sverige och bränner sig mindre frekvent.
Utomlands har däremot svenskar oförändrade solvanor.
– Den som reser till varmare länder på vintern utsätter sig för extra stor risk. Dels är den vinterbleka huden ovan vid det starka solljuset, så att man lättare bränner sig, dels är UV-indexet i exempelvis Thailand dubbelt så högt som under en solig sommardag i Sverige.
Det är särskilt viktigt att skydda sina barn från solen eftersom barns hudceller är extra känsliga. Barns hud har inte möjligheten att skapa samma pigmentskydd som vuxnas hud. De ska därför utsättas för stark sol i så liten utsträckning som möjligt.
En eller flera kraftiga brännskador av solen under barndomen kan resultera i malignt melanom i vuxen ålder. Även den samlade mängden UVA- och UVB-bestrålning som kroppen utsatts för under livet har betydelse för uppkomsten av hudcancer.
Onkologiprofessor Göran Jönsson vid Lunds universitet är optimistisk vad gäller framtiden för melanompatienter.
– De senaste åren har vi kunnat se att 30–40 procent av patienter med avancerad spridd sjukdom svarar bra på immunterapi, att jämföra med kanske 5–10 procent som svarade på den kemoterapi som var enda alternativet tidigare, konstaterar han.
Var det här en intressant nyhet?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.