Drygt hälften av landets vuxna befolkning beräknas i dag ha övervikt eller obesitas. Cancerfall kopplade till övervikt och obesitas ökar mest av alla påverkbara cancerfall både i Sverige och globalt.
Fakta
Hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet minskar risken för cancer oavsett kroppsvikt.
Forskningen visar att övervikt och obesitas kan kopplas till 13 olika cancersjukdomar.
Obesitas är en kronisk och komplex sjukdom som orsakas av många faktorer men en av de viktigaste är samhället vi lever i.
Vad är övervikt och obesitas?
Övervikt är ingen sjukdom men ett tillstånd som ökar risken för obesitas. Obesitas är en komplex kronisk sjukdom som utvecklas av obalans av energiintag och förbrukning, men där genetik, miljö och sociala faktorer spelar en avgörande roll.
Övervikt och obesitas är kopplat till ökad risk för minst tretton olika cancerformer och är en av de största påverkbara riskfaktorerna för cancer, tillsammans med rökning, solning och matvanor.
De bakomliggande orsakerna till att övervikt och obesitas ökar risken för cancer är ännu inte helt klarlagda.
Kunskapen vi har om obesitas och cancer är framförallt baserad på stora observationsstudier som de flesta pekar i samma riktning.
Även om vi inte känner till de exakta orsakssambanden är det numer ett etablerat faktum att övervikt, och framför allt obesitas, utgör en ökad risk för cancer
En möjlig förklaring bottnar i ny kunskap om fettväven.
Från att främst ha betraktats som en energidepå vet man i dag att fettcellerna i fettväven producerar många olika ämnen, bland annat hormoner, tillväxtfaktorer och ämnen som bidrar till inflammation.
När mängden fettväv ökar i kroppen förändras fettcellerna och hormonproduktionen och vissa hormoner, som kan stimulera cancertillväxt, ökar.
Höjda nivåer av insulin vid övervikt
Vid övervikt påverkas också kroppens ämnesomsättning. Det kan leda till förhöjda blodfettnivåer och insulinresistens, med höjda nivåer av insulin och insulinliknande tillväxtfaktorer som följd.
Dessa ämnen stimulerar cancercellernas expansion och delning, samtidigt som de gynnar deras överlevnad genom att hämma celldöd, den så kallade apoptosen.
Övervikt ger låggradig inflammation
En person med övervikt får också med tiden en låggradig inflammation i kroppen, vilket främjar en miljö där cancercellerna lättare kan utvecklas.
Dessutom producerar fettväven ämnen som gynnar tumörens nybildning av blodkärl, som behövs för att tumören ska kunna växa över en viss storlek.
Övervikt och obesitas ökar inte bara risken för att cancer ska uppstå, utan leder i många fall också till en sämre prognos hos den som redan drabbats.
Vårt samhälle förändras och de senaste 50 åren har samhällets utformning alltmer skapat en livsmiljö som främjar övervikt och obesitas, en så kallad obesogen miljö.
Det innebär i praktiken att vi har en fysisk och social miljö som uppmuntrar till överkonsumtion av ohälsosam mat och minskad rörelse som i sin tur är bidragande orsaker till övervikt och obesitas.
Vi har en obegränsad tillgång till ohälsosam mat som görs attraktivt genom exempelvis prissättning och marknadsföring. Vi går och cyklar i lägre grad och åker bil i större utsträckning.
Skärmtiden har ökat i alla åldersgrupper, inte minst hos våra barn, vilket sammanfaller med ökningen av obesitas i samma åldersgrupp. Detta sammantaget har gjort att övervikt och obesitas har ökat i hela samhället.
Hur mäter vi övervikt?
BMI - Body Mass Index - är ett internationellt verktyg framtaget av WHO för att bedöma övervikt och obesitas hos vuxna.
Måttet bygger på förhållandet mellan längd och vikt. En hälsosam vikt är individuellt men på befolkningsnivå är BMI det mått som är allmänt vedertaget och används såväl i forskning som inom vården.
BMI och midjeomfång har en hög korrelation vilket innebär att BMI är ett bra mått för kroppsstorlek och lättare att mäta än midjeomfång. För de allra flesta innebär en hälsosam vikt att ha ett BMI mellan 18,5–24,9.
Vid diagnostisering av obesitas bör flera faktorer än BMI tas hänsyn till och därför är det av relevans att den individuella bedömningen av obesitas görs inom vården.
Vad säger forskningen om övervikt och cancer?
Hur hänger övervikt, obesitas och cancer ihop? Näringfysiologen Ingrid Larsson förklarar.
Vi väljer själva hur vi ska leva våra liv. Men politikens uppgift är att skapa förutsättningar för alla att kunna leva hälsosamt. Vi arbetar för att påverka folkhälsopolitiken, så att färre drabbas av cancer.
Varför är det viktigt för Cancerfonden att lyfta riskerna med övervikt och obesitas?
Övervikt och obesitas är näst efter rökning den största påverkbara riskfaktorn för cancer. Idag drabbas varje år cirka 2000 personer av cancer till följd av övervikt och obesitas och varannan vuxen person i Sverige har en ohälsosam vikt och därmed en ökad risk för cancer.
Störst andel finns bland lågutbildade och socioekonomiskt svagare grupper. Dessutom, växer andelen barn och unga med övervikt och obesitas – under de senaste tre decennierna har andelen barn och unga med övervikt fördubblats och andelelen med obesitas fyrdubblats.
Att bryta mönster och förändra levnadsvanor kan inte helt lämnas åt enskilda individer. Samhället har ett ansvar att ge alla människor rätt förutsättningar att kunna leva hälsosamt.
För att vända den negativa viktutvecklingen och se till att färre drabbas av cancer, och andra folkhälsosjukdomar, krävs att hela samhället agerar nu. Inte minst krävs fler politiska initiativ för att förebygga att fler får övervikt eller obesitas.
Vilka folkhälsopolitiska initiativ är viktiga för att bidra till att färre drabbas av cancer till följd av övervikt och fetma?
Ett 40-tal myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner har ansvar för folkhälsopolitiska frågor och åtgärder. Det är bra, men det saknas ett övergripande ansvar och ägarskap kring frågan.
Cancerfonden anser därför att regeringen måste se till att en nationell strategi och handlingsplan tas fram, med tydliga mål och tydlig ansvarsfördelning. Därtill behövs såklart en mängd konkreta initiativ från politiskt håll. Cancerfonden föreslår att:
minst 60 minuters rörelse varje dag införs under skoldagen, utöver undervisning i idrott och hälsa
samhällsplanering främjar ökad fysisk aktivitet för alla människor genom livet
inför producentavgift på sockersötade drycker
lagstiftningen gällande marknadsföring av livsmedel riktad mot barn ska skärpas och anpassas till det nya medielandskapet.
Begränsning av marknadsföring för näringsfattig mat och lägre skatt på frukt och grönt är effektivt för att få fler att äta hälsosammare och motverka övervikt och obesitas.
Vilka livsmedel vi väljer att konsumera, när och hur mycket påverkas i hög grad av matmiljön vi lever i. Eftersom matmiljön har stor påverkan på folkhälsan borde den vara ett högt prioriterat politiskt område.
Sänkt pris och tydliga budskap om att andra väljer nyttiga alternativ ökar köp av hälsosam mat i butiken. Det visar en undersökning av Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden.
Hälsosamma matvanor minskar risken för cancer och även för andra vanliga sjukdomar och tillstånd såsom hjärt- och kärlsjukdom, diabetes samt övervikt och obesitas.