Minska risken för cancer genom fysisk aktivitet
Minska risken för cancer genom fysisk aktivitet
Dagens samhälle, med mindre fysiskt ansträngande arbeten och mer stillasittande fritid, slår hårt mot folkhälsan. Forskning visar att regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för cancer.
I de flesta delar av världen blir folk allt mer fysiskt inaktiva och stillasittande. Fysisk aktivitet skyddar i sig mot flertalet cancerformer men skyddar också mot viktuppgång och gör det lättare att hålla en hälsosam vikt.
Tydligast samband mellan fysisk aktivitet och minskad risk för cancer ses för bröstcancer, tjock- och ändtarmscancer och livmodercancer.
Vi vet att fysisk aktivitet tidigt i livet minskar risken för cancer. Se filmen om hur det hänger ihop eller läs mer i vår artikel.
De exakta mekanismerna för hur fysisk aktivitet minskar risken för cancer är inte helt klarlagda, men det finns hypoteser:
Fysisk aktivitet hjälper maten att röra sig snabbare genom tarmarna vilket innebär kortare kontakttid med några skadliga ämnen som frigörs när man konsumerar exempelvis alkohol, rött kött och charkuterier.
Därmed finns det mindre chans att de skadliga ämnen kan orsaka skador som kan leda till cancer i tjocktarmen.
Hormoner är kemiska meddelanden som bärs runt i våra kroppar. De hjälper till att berätta för våra celler vad de ska göra.
Fysisk aktivitet kan ändra nivåerna av vissa hormoner, inklusive östrogen och insulin.
Hos kvinnor kan fysisk aktivitet sänka nivån av östrogen. Östrogen kan påskynda utvecklingen av bröst- och livmoderkroppscancer, alltså kan minskad halt av östrogen bidra till att minska risken för dessa cancerformer.
Fysisk aktivitet kan också minska mängden insulin i blodet. Insulin är mycket viktig för att kontrollera hur kroppen använder och lagrar energi från mat.
Forskarna tror att insulin kan aktivera signaler som får cellerna att växa.
Eftersom cancer börjar när cellerna växer och delar sig okontrollerat, kan sänkta insulinnivåer hjälpa till att stoppa vissa typer av cancer från att utvecklas.
Fysisk aktivitet hjälper till att kontrollera nivåerna av inflammation i kroppen. Inflammation är ett vanligt sätt för kroppen att reagera på skador eller infektioner.
Men ibland kan inflammation orsaka ännu mer skada, särskilt när den blir långvarig.
Detta kan leda till att cellerna delar sig mycket oftare än vanligt, för att ersätta döda och skadade celler, vilket ökar risken till cancer.
Än saknas entydiga bevis för att minskad inflammation till följd av fysisk aktivitet leder till minskad risk för cancer, men det pågår studier som undersöker hur inflammationsmarkörer i blodet förändras hos högriskpatienter som tränar.
Andra förklaringsmodeller pekar på att celler i kroppens immunförsvar är inblandade.
T-mördarceller är en speciell sorts vita blodkroppar som känner igen och dödar tumörceller, och att ha gott om sådana indikerar en bra prognos för många cancerformer.
Det finns studier som visar att fysisk träning ökar T-mördarcellernas celldödande aktivitet.
Ytterligare en teori är att fysisk aktivitet påverkar en annan typ av vita blodkroppar som är viktiga för immunförsvaret, makrofager.
Vid cancer angriper de initialt tumörceller och äter upp dem.
Men varefter sjukdomen utvecklas börjar makrofagerna i stället stötta tumörtillväxten; till exempel med tillväxt och kärlbildningsfaktorer till tumören.
Det finns studier som tyder på att träning kan få makrofagerna att stanna i den tumörangripande rollen. Forskning om hur detta påverkar cancerrisken pågår.
Fysisk aktivitet kan eventuellt skydda mot cancer även genom att påverka kroppens system för att reparera skadat DNA.
Att reparationssystem för DNA slutar fungera är en bidragande orsak i utvecklingen av cancer och det finns träningsstudier som visar att fysisk aktivitet ökar reparationsförmågan.
Men det saknas studier som visar att det i sin tur skyddar mot cancer.
Medelintensiv fysisk aktivitet i veckan.
Högintensiv fysisk aktivitet i veckan.
Minst 7 000 steg varje dag rekommenderas.
Begränsa stillasittandet och sträva efter att utöva medelintensiv fysisk aktivitet minst 150 minuter i veckan eller högintensiv fysisk aktivitet minst 75 minuter i veckan, fördelat på de flesta av veckans dagar.
All rörelse räknas och ju mer du rör dig desto bättre är det.
Har du ett stillasittande jobb är det extra viktigt att aktivt försöka få in fysisk aktivitet i vardagen genom att gå i trappor, ha stå- och gåmöten, gå eller cykla till jobbet och röra dig på fritiden.
Aktiviteter som räknas som medelintensiva är till exempel en rask promenad, cykling, hushållssysslor, trädgårdsarbete, simning och dans.
Högintensiv fysisk aktivitet kan vara snabbare löpning, simning, cykling eller gruppträning som höjer pulsen ordentligt.
Har du stegräknare så kan du sträva efter att komma upp till minst 7 000 steg varje dag för att komma upp i rekommendationen.
Det är vetenskapligt bevisat att fysisk aktivitet minskar risken att drabbas av cancer. Men vad definieras som fysisk aktivitet och hur påverkar det kroppen? Det berättar Elin Ekblom Bak, forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm i den här filmen.
Här har vi samlat frågor och svar som handlar om vad forskningen säger om fysisk aktivitet och hälsa.
Vi väljer själva hur vi ska leva våra liv. Men politikens uppgift är att skapa förutsättningar för alla att kunna leva hälsosamt. Vi arbetar för att påverka folkhälsopolitiken, så att färre drabbas av cancer.
Fysisk aktivitet minskar risken att drabbas av cancer och är även viktigt för att stoppa den negativa viktutvecklingen på befolkningsnivå. Idag drabbas varje år cirka 2000 personer av cancer till följd av övervikt och fetma, och antalet växer.
Det moderna samhället, med mindre fysiskt ansträngande arbeten och även en stillasittande fritid är en starkt bidragande orsak.
Att bryta mönster och förändra levnadsvanor kan inte helt lämnas åt enskilda individer. Samhället har ett ansvar att ge alla människor rätt förutsättningar att kunna leva hälsosamt.
För att vända trenden och se till att färre drabbas av cancer, och andra folkhälsosjukdomar, krävs att hela samhället agerar nu. Inte minst krävs fler politiska initiativ.
Ett 40-tal myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner har ansvar för folkhälsopolitiska frågor och åtgärder. Det är bra, men det saknas ett övergripande ansvar och ägarskap kring frågan.
Cancerfonden anser därför att regeringen måste se till att en nationell strategi och handlingsplan tas fram, med tydliga mål och tydlig ansvarsfördelning. Därtill behövs såklart en mängd konkreta initiativ från politiskt håll. Cancerfonden föreslår att:
Det här testet är för dig som vill veta mer om hur hälsosamma levnadsvanor kan minska risken för cancer.
Ny studie visar för första gången sambandet mellan cancer, levnadsvanor och socioekonomi.
Levnadsvanor kan spela stor roll för risken att få cancer. Vårdpersonal upplever att det är svårt att prata om det med patienterna.
Att skapa goda och hållbara vanor kring kost och fysisk aktivitet kan vara en utmaning.
Gröt, paella och benböj. Så tar familjen Alvarez Martínez med sig de goda vanorna in i hösten.
Det finns många små enkla knep för att skapa goda och sunda vanor kring måltiderna.
Familjen Alvarez Martínez vet att hälsosam mat och rörelse ökar chansen till ett långt och friskt liv, men kämpar med vardagspusslet.
Hittade du informationen du sökte?
