Reklamförbud effektivt för att minska övervikt hos barn

Orsakerna till den ökande förekomsten av övervikt och obesitas hos barn är många och komplexa. 

– Allt fler barn lever med övervikt och det är ett jättestort hälsoproblem eftersom övervikt och obesitas är kopplat till minst 13 olika cancersjukdomar och många andra farliga sjukdomar, säger Ulrika Årehed Kågström generalsekreterare för Cancerfonden.

Utvecklingen kan härledas till förändringar i samhället som lett till en livsmiljö som idag främjar utvecklingen av obesitas. 

– Vi måste använda oss av forskningen för att vända den utvecklingen, för bara i Sverige har andelen barn som lever med obesitas femdubblats de senaste decennierna, fortsätter hon.

Nordisk handlingsplan mot barnobesitas

CAPOC (Common Actions for the Prevention of Overweight and Obesity among Children), är ett samverkansprojekt mellan de nordiska cancerorganisationerna som arbetar för att förebygga övervikt och obesitas hos barn i Norden.

Resultatet av projektet är en verktygslåda som lyfter de viktigaste politiska och strukturella åtgärderna för att säkerställa att färre barn i Norden lever med övervikt och obesitas i framtiden.

Sparar samhället både lidande och pengar

Rekommendationerna som tagit fram inom projektet utgår från den samlade evidensen om de mest effektiva åtgärderna för att förebygga övervikt hos barn.

Baserat på en stor forskningssammanställning som bygger på systematiska granskningar, meta-analyser samt andra rapporter har fem policyrekommendationer presenterats.

Enligt opinionsundersökningen som är en del av verktygslådan har fler av förslagen har starkt stöd i befolkningen.

1. Ekonomiska åtgärder: Skatter och subventioner har visat sig vara effektiva för att styra konsumtionen mot hälsosammare riktning. Exempelvis har skatt på sockersötade drycker minskat konsumtionen, medan ekonomiskt stöd som har gjort hälsosamma livsmedel billigare har ökat intaget av frukt och grönsaker. 
   
   
2. Marknadsföring: Begränsningar av reklam för ohälsosamma livsmedel som riktas mot barn är viktiga för att minska deras kontakt med reklam och marknadsföring som påverkar barnens matvanor negativt. Forskning visar att obligatoriska restriktioner är mer effektiva än frivilliga åtgärder från industrin.
   
   
3. Märkning av livsmedel: Tydlig märkning, som exempelvis trafikljussystem och varningsetiketter, gör det enklare för konsumenter att göra hälsosamma val. Rapporten visar att obligatorisk märkning är särskilt effektiv för att öka medvetenheten och leda till hälsosammare köpvanor.
   
   
4. Skolhälsa: Skolan är en central arena för insatser som främjar hälsosamma vanor. Gratis frukt- och grönsaksprogram samt näringsriktiga skolmåltider har positiva effekter på barnens matvanor. Daglig fysisk aktivet har också starkt stöd i forskningen.
   
   
5. Tillgänglighet, utbud och överkomliga priser: Offentliga upphandlingar bör användas för att ställa krav på näringsriktig och nyttig mat i miljöer där barn vistas som simhallar, museum och parker. Stadsplanering kan fylla viktig funktion för att främja rörelse. Dels genom att skapa trygga miljöer där barn enkelt kan leka. Men även politiska åtgärder som underlättar för familjer att transportera sig utan att använda bil, med fokus på att göra kollektivtrafiken lättillgänglig och billig.

– Detta är inte bara våra rekommendationer till politiken utan det är också vad forskningen säger är mest effektivt. Om politikerna vill föra en politik som sparar samhället miljarder i framtiden och som förebygger risken för att få cancer och andra dödliga sjukdomar så borde de införa de här åtgärderna, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Cancerfonden.