Fakta
- Cirka 17 000 personer i Sverige drabbas varje år av någon form av hudcancer.
- 9/10 fall av malignt melanom är kopplade till solens UV-strålning.
- 500 personer avlider varje år på grund av malignt melanom.
Minska risken för hudcancer genom att sola säkert
Minska risken för hudcancer genom att sola säkert
Kopplingen mellan solning och hudcancer är jämförbar med den mellan rökning och lungcancer. Att solens strålar kan orsaka cancer vet de allra flesta – trots det är det många som bränner sig och få som skyddar sig tillräckligt.
Granskad av: Ada Girnita, överläkare, hudkliniken Karolinska universitetssjukhuset
För alla former av hudcancer är solens UV-strålning den stora riskfaktorn och det viktigaste skyddet är sunda solvanor.
Varje år får 40 000-50 000 personer den mer lindriga formen av hudcancer, basalcellscancer.
Utöver det får ungefär 5 000 personer i Sverige den allvarligare formen malignt melanom. Av dessa avlider 500 personer varje år.
Ytterligare 10 000 personer drabbas och 100 personer avlider årligen av annan hudcancer, huvudsakligen skivepitelcancer.
Precis som andra former av hudcancer har malignt melanom ökat kraftigt de senaste decennierna.
Den största riskfaktorn för malignt melanom och övrig hudcancer är ultraviolett (UV) strålning, främst från solen. År 2021 insjuknade drygt 5 000 personer i malignt melanom.
Det är mer än dubbelt så många som för 20 år sedan, även när man tar hänsyn till befolkningsökningen. De flesta som drabbas av malignt melanom är äldre.
För att minska risken för hudcancer senare i livet är det extra viktigt att skydda barn och unga från solens skadliga strålar.
Barn, oavsett ålder, bör undvika att vara i direkt sol en längre tid mitt på dagen när solen är som starkast, mitt på dagen klockan 11-15 sommartid.
Den som reser till varmare länder på vintern utsätter sig för extra stor risk. Dels är den vinterbleka huden ovan vid det starka solljuset, så att man lättare bränner sig, dels är UV-indexet i exempelvis Thailand dubbelt så högt som under en solig sommardag i Sverige.
Personer med mörk hud som lever på solfattiga breddgrader, så som i Sverige, har mycket liten risk att få hudcancer.
Det naturliga melaninet i huden är ett gott skydd. Men även om risken är liten så finns det en risk och det är viktigt att söka vård vid symtom.
Särskilt vid resa till varmare länder under eller efter en vinter ska även personer med mörk hud följa de rekommendationer och solråd som finns för att undvika att bränna sig.
Brännskador orsakade av solens UV-strålar är den största riskfaktorn för hudcancer.
På Min soltid på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats kan man enkelt se hur länge man kan vistas i solen en solig sommardag i olika delar av världen.
Det finns sex hudtyper enligt den så kallade Fitzpatrick-skalan. Varje hudtyp har olika förutsättningar och risker vid solande:
Hudtyp I: Mycket ljus hud, bränner sig lätt och blir aldrig brun. Högsta risk för UV-skador och bör skyddas noggrant.
Hudtyp II: Ljus hud som bränner sig lätt men kan bli något brun.
Hudtyp III: Mellanljus hud som ibland bränner sig men oftast blir brun.
Hudtyp IV: Lätt brun hud som bränner sig sällan och blir lättare brun.
Hudtyp V: Mörkare brun hud som sällan bränner sig.
Hudtyp VI: Mycket mörk hud som nästan aldrig bränner sig men ändå kan påverkas av långvarig UV-exponering.
Ju ljusare hud, desto känsligare är man för solens UV-strålar och desto större risk för solskador.
Det är extra viktigt att skydda sina barn eftersom barns hudceller är extra känsliga. Barns hud har inte möjligheten att skapa samma pigmentskydd som vuxnas hud.
De ska därför utsättas för stark sol i så liten utsträckning som möjligt.
En eller flera kraftiga brännskador av solen under barndomen kan resultera i malignt melanom i vuxen ålder.
Även den under livet samlade mängden UVA- och UVB-bestrålning som kroppen utsatts för har betydelse för uppkomsten av hudcancer.
En stor del av UV-strålningen träffar oss indirekt. Men även i skuggan kan du utsättas för ända upp till hälften av solens UV-strålning, eftersom den blå himlen sprider solens strålar.
Att många bränner sig på stranden eller på sjön beror inte bara på att vattnet reflekterar UV-strålarna – det beror på att det oftast är fri himmel där.
Strålningen är alltid starkare vid en strand med fri horisont än vid en strand som är omgärdat av träd eller berg som kan skydda mot den spridda strålningen från himlen.
Undvik solen när den är som starkast. Stanna inomhus eller var i skuggan under dessa timmar. Barn under ett år bör inte utsättas för direkt solljus
Var speciellt noga med att skydda barn mot solen med kläder. En långärmad tröja, ett par sköna byxor och en solhatt räcker bra som skydd.
Detta minskar risken för hudskador, förutsatt att man inte förlänger tiden i solen. Använd vattenfast solskyddsmedel med hög faktor (minst 30) och som skyddar mot både UVA- och UVB-strålning.
Det är viktigt med ett tjockt lager om det ska ha någon effekt. Upprepa efter några timmar eller efter bad.
Solning i solarium kan precis som naturlig solning ge upphov till hudcancer. Extra farligt är det för barn och ungdomar.
Man behöver alltså inte ligga och sola aktivt för att riskera att bränna sig och därmed utsätta sig för större risk att drabbas av hudcancer. Här är några fakta som kan vara bra att ha med sig en varm sommardag:
I Sverige är solen för svag under vintern för att produktionen av D-vitamin ska stimuleras och tillgodose våra behov.
D-vitaminet som kroppen byggt upp under den ljusare vår- och sommarperioden lagras inte i kroppen så länge att vi har tillräckligt med D-vitamin under de mörka månaderna.
Då är det viktigt med mat som är rik på D-vitamin, som fet fisk, ägg och mejeriprodukter. Vissa individer kan även behöva D-vitamin i kosttillskott.
Läs mer om D-vitamin hos Läkemedelsverket
Mellan 80 och 85 procent av alla patienter med malignt melanom i huden botas tack vare att melanomet upptäcks tidigt och därmed inte har hunnit sprida sig.
Därför är det viktigt att regelbundet hålla koll på sin hud och att söka läkare vid misstänkta hudförändringar.
Hudcancertyperna basalcellscancer och skivepitelcancer är ännu vanligare än malignt melanom, men är i regel enklare att bota.
Det här testet är för dig som vill veta mer om hur hälsosamma levnadsvanor kan minska risken för cancer.
Lär dig att sola på rätt sätt så att du inte bränner dig! Här ser du hur man solar rätt.
Svar: Det behövs en mycket sparsam exponering i direkt solljus för en god D-vitaminomsättning. För ljushyade personer räcker det med cirka 10-15 minuter med sol i ansikte och på bara armar under en sommardag.
En person med mörk hud behöver vistas i solen flera gånger längre tid än en person med ljus hud för att komma upp i samma halter av D-vitamin.
Svar: Att bränna sig ökar risken för hudcancer och det är extra farligt att bränna sig i unga år eftersom barns hudceller är extra känsliga. Barns hudceller har inte samma förmåga att skapa skyddande pigment som vuxnas.
Barn ska därför aldrig sola. Men faktum är att ju mer sol huden utsätts för desto större blir risken för hudcancer även utan att bränna sig.
Svar: Det stämmer att solen i till exempel Thailand är mycket starkare än i Sverige. Men UV-strålningen från solen en solig sommardag i Sverige är stark och vi behöver skydda oss.
UV-strålningen är en riskfaktor för hudcancer som är den cancerdiagnosgrupp som ökar mest i Sverige. Varje år får närmare 17 000 personer malignt melanom eller skivepitelcancer i huden och över 600 personer avlider.
Svar: Det är mycket riktigt ozonskiktets tjocklek som avgör hur mycket strålning som släpps igenom, men över Sverige har ozonlagret varit ungefär lika tjockt sedan 1950-talet. Att allt fler människor får hudcancer beror snarare på våra solvanor.
Mindre uttunningar av ozonskiktet har passerat över Arktis och flera nordeuropeiska länder, däribland Sverige. Men uttunningarna har varit tillfälliga och väderberoende. Den förändring av ozonskiktet som har skett över Sverige påverkar inte vår risk att få hudcancer. Risken att få hudcancer beror på våra solvanor.
Vi väljer själva hur vi ska leva våra liv. Men politikens uppgift är att skapa förutsättningar för alla att kunna leva hälsosamt. Vi arbetar för att påverka folkhälsopolitiken, så att färre drabbas av cancer.
Antalet fall av hudcancer är mer än dubbelt så många som i mitten på 1990-talet. En utveckling direkt kopplad till våra solvanor.
Att bryta mönster, förändra ideal och beteenden tar tid, och det kan inte helt lämnas åt enskilda individer. Samhället har ett ansvar att ge alla människor rätt förutsättningar att kunna leva hälsosamt.
För att vända trenden och se till att färre drabbas av cancerkrävs att hela samhället agerar nu. Inte minst krävs fler politiska initiativ.
Cancerfonden anser att
Hittade du informationen du sökte?