Män – kolla så att allt är okej

Tidig upptäckt av cancer räddar liv. Sök vård i tid.

Tidig upptäckt av cancer räddar liv. Sök vård i tid.

Fler män än kvinnor både drabbas av och dör i cancer. Men det finns saker du som man kan göra för att ändra på det. Det är till exempel viktigt att gå på screening när du blir kallad och var uppmärksam på misstänkta symtom. Sök vård i tid – det räddar liv!

5 fakta om män och cancer

1. Så många får cancer

  • 2023 fick 39 236 män cancer.

2. När är det vanligast att bli sjuk?

  • 95 % är över 50 år när de får sin diagnos.
  • 5 % får sin diagnos när de är mellan 25 och 49 år.

3. Tidig upptäckt livsviktigt

  • Överlevnaden skiljer sig mellan cancerformer, men en sak alla har gemensamt är att chanserna att överleva sin cancer ökar om den upptäcks i tid.
  • Ungefär 9 av 10 överlever till exempel tjocktarmscancer om det upptäcks innan den spridit sig i resten av kroppen.
  • Om en cancer är spridd (med metastaser) överlever ungefär 15%.
  • Ungefär 1 500 fler män än kvinnor får sin diagnos i ett sent stadium varje år.

4. Risken att drabbas av cancer

  • Minst en av tre män får cancer under sin livstid.
  • Mer än var tionde man kommer drabbas av prostatacancer.
  • 3 på 100 kommer få malignt melanom.

5. Vanligaste cancerformerna

Vanligaste cancerformerna bland män är

  1. prostatacancer
  2. hudcancer
  3. malignt melanom
  4. lymfom och leukemi
  5. tjocktarmscancer
  6. urinblåsecancer
  7. lungcancer.
Illustration av ett head-set

Har du frågor – hör av dig!

Om du har frågor och vill ha information om cancer får du gärna kontakta oss. Vi ger dig svar och stöd på telefon, mejl och chatt. Kostnadsfritt och anonymt.

Fråga Cancerlinjen

Håll koll på symtomen

Ju tidigare en cancer upptäcks, desto större möjlighet är det att kunna sätta in en behandling. Därför är det bra att vara observant och söka vård om du upptäcker förändringar på din kropp.

Ju tidigare en cancer upptäcks, desto större möjlighet är det att kunna sätta in en behandling. Därför är det bra att vara observant och söka vård om du upptäcker förändringar på din kropp.

Symtom att hålla koll på*

Knölar på kroppen

Knölar på kroppen kan man få var som helst. Vanligaste ställena är armhålor, ljumskar, testiklar, bröst och på halsen. Knölarna gör oftast inte ont och bör undersökas om de inte försvinner efter ett par veckor och inte har en tydlig koppling till en infektion.

Fläckar i huden

Om du har en leverfläck eller ett födelsemärke ska du hålla koll på om det förändras och blir oregelbundet, ändrar färg, börjar växa, börjar blöda eller börjar klia.

Ha också koll på om det dyker upp nya hudfläckar.

Blod i avföringen

Blod i avföringen kan vara ett tecken på cancer.

Även ändrade toalettvanor kan vara ett varningstecken till exempel att du får svårt att bajsa.

Ändrad avföring som att avföringen är glansig och flyter i toaletten, att urinen är mörk och avföringen kittfärgad (gråvit) kan också vara tecken på cancer.

Långvarig hosta

Långvarig hosta och heshet som inte går över på ett par veckor och som inte har en klar koppling till en infektion eller förkylning. Det gäller även om du hostar blod.

Blod i urinen eller svårt att kissa

Blod i urinen ska tas på allvar. Urinen kan bli röd- eller brunfärgad. Den kan också innehålla klumpar av blod. 

Svårt att kissa kan innebära att du har problem med att börja kissa, tunnare urinstråle, att det tar längre tid att kissa, att det gör ont när du kissar och att du blir kissnödig ofta. 

Långvarig feber

Om du har haft feber två till tre veckor utan några andra tecken på någon infektion. Ofta går febern upp och ner över dygnet, men är sällan helt borta.

Går ner i vikt

Om du går ner i vikt fast du inte ändrat vad du äter. Du kanske till och med äter lite mer än vanligt, men går ändå ner i vikt.

Eller om du har tappat aptiten och inte kan äta som du brukar.

* Det här är symtom som kan – men inte behöver – vara tecken på cancer. Men har du något av de här symtomen i 2-3 veckor utan att det verkar bli bättre bör du söka vård.

Förberedelser inför ett läkarbesök

Sjuksköterska och patient håller om varandra

Om du ska på läkarbesök kan det vara tryggt att veta vad som kommer att hända. Besöket börjar med att läkaren frågar om dina symtom och sjukdomshistoria. Det första samtalet mellan dig och läkaren bestämmer vilka undersökningar som sedan ska göras.

Läs om läkarbesöket

Personliga berättelser

Hela laget rakade håret för att stötta Marcus

I somras fick Markus Heman, 25, diagnosen neuroendokrin cancer (NEC). Markus spelar fotboll i Kalmar AIK. Lagets solidariska håravrakning blev viral och gav Markus en plattform för att informera andra. Här berättar han själv om sin sjukdom.

Stjärnkocken Nils drabbades av prostatacancer

Stjärnkocken Nils Molinder drabbades för tre år sedan av prostatacancer. Idag vet han att hans cancer inte går att bota.

Män och HPV

De flesta som haft sex har någon gång drabbats av en HPV-infektion. Hos sex av sju personer läker infektionen av sig själv, men ibland kan den leda till allvarligare problem såsom könsvårtor och cellförändringar som på sikt kan utvecklas till cancer.

70 % av svalgcancer är relaterat till HPV, fler män än kvinnor får svalgcancer. | 90 % av analcancer är relaterat till HPV. | Cirka 50 % av peniscancer är relaterat till HPV.

Till forskarna som söker svar

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.