Vad gör en hematolog?

Vad är en hematolog?

En hematolog är en läkare som är specialist på sjukdomar i benmärgen där vårt blod bildas och på sjukdomar i lymfsystemet. Utbildningen till hematolog innebär att först gå läkarlinjen och efter det en specialistutbildning i hematologi.

Hematologi är den vetenskap som handlar om blodet, lymfsystemet och de sjukdomar som kan uppstå där. 

Vad gör en hematolog?

Hematologer är utbildade för att känna igen och ställa diagnos vid olika typer av sjukdomar i lymfsystemet och i benmärgen där blodet bildas.

Efter en diagnos ska hematologen göra en behandlingsplan. Behandlingen ska följas upp och utvärderas. I arbetsuppgifterna ingår också att stötta den som är sjuk och närstående under utredning, behandling och uppföljning.

När träffar man en hematolog?

Det är vanligast att avvikande värden på blodkroppar upptäcks i primärvården, till exempel på en vårdcentral eller hälsocentral. Där är det ofta en allmänläkare eller sjuksköterska som upptäcker ett symtom eller ett blodvärde som avviker och som kan vara cancer eller en annan blodsjukdom.

Ibland är värdena på de röda- och vita blodkropparna eller blodplättarna så avvikande att allmänläkaren skickar en remiss till en hematologmottagning direkt. Då får du träffa en hematolog för att följa upp värdena.

Allmänläkaren skickar också en remiss till hematologen om man inte riktigt vet hur de avvikande värdena ska tolkas.

I andra fall kan allmänläkaren på vårdcentralen själv beställa olika undersökningar innan man bestämmer om det behövs en remiss till hematologen. Det kan till exempel vara blodprover, röntgenundersökningar eller vävnadsprover. 

Hos hematologen

Första gången du träffar en hematolog görs en läkarundersökning och du får berätta om hur du mår. Beroende på vad provsvaren visar kan hematologen vilja ta ett vävnadsprov från benmärgen, en så kallad benmärgsbiopsi.

Hematologen kan också vilja komplettera med andra undersökningar, som röntgen.

När det kommit svar på alla undersökningarna som är gjorda sätts en behandlingsplan upp.

Behandlingsplanen är skräddarsydd för varje person och tar hänsyn till flera olika faktorer. Vid cancer kan det till exempel vara i vilket stadie cancern är, hur du mår och om du har några andra sjukdomar.

Behandlingar

Blodcancersjukdomar behandlas nästan alltid bara med läkemedel. Det kan vara cytostatika, målinriktade behandlingar och immunterapi.

En hel del blodcancerformer behandlar man inte till en början. Då får du gå på regelbundna kontroller.

Val av behandling beror på vilken typ av cancer du har men också vilka egenskaper cancerformen har och vad läkaren bedömer att du klarar av. 

En del behandlingar, som stamcellstransplantation, är mycket krävande och alla klarar inte av att gå igenom den behandlingen.

När någon har blodcancer är det vanligt att ge cellgifter, cytostatikabehandling. Cytostatikan når celler som cirkulerar i blodet och som inte går att operera bort. Behandlingen kan ges både för att bota och för att bromsa sjukdomen.

Målinriktade behandlingar kan påverka ämnen som styr cancerns tillväxt.

Vid immunterapi används det egna immunförsvar för att bekämpa cancersjukdomen.

Det finns inte en cancerbehandling som passar alla, utan varje person behandlas individuellt. Hur behandlingen, eller kombinationen av behandlingar, läggs upp bestäms av ett team av specialister och beror på flera olika faktorer. Här visas de fyra vanligaste behandlingsformerna.

Stötta och vägleda

Hematologen har hand om den medicinska behandlingen men ska också kunna ge stöd. 

Hematologen ger information om olika behandlingsalternativ, vanliga biverkningar och vad du själv kan göra för att minska risken för en del biverkningar. I samråd med dig bestämmer hematologen vilken behandling som passar bäst utifrån dina önskemål och förutsättningar.

Hematologen ska också förklara medicinsk information på ett begripligt sätt och svara på frågor och funderingar.

Tillsammans med kontaktsjuksköterskan kan hematologen också ge dig och dina närstående stöd. Det kan handla om hjälp att hantera stress, ångest, oro och andra känslor som ofta kommer i samband med en cancerbehandling.

Forskning

En del hematologer arbetar både med de som är sjuka och och med att forska. Genom forskning kan de till exempel vilja hitta effektivare behandlingar med färre biverkningar och få större förståelse för sjukdomens egenskaper.

Oavsett om hematologen forskar eller inte är han eller hon insatt i den senaste cancerforskningen och vet när det sker förändringar i till exempel hur en viss sjukdom ska behandlas.