Röntgenundersökning görs för att avbilda kroppens inre organ eller benstomme, och utförs med hjälp av en röntgenapparat. En röntgenapparat är som en kamera som kan fotografera med hjälp av röntgenstrålar.
Granskad av:Jan Zedenius, professor i kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset
Fakta
Röntgen är en vanlig undersökning för att diagnostisera och undersöka cancer.
I regel krävs inga särskilda förberedelser och undersökningen är inte smärtsam.
Kontrastmedel används när man vill avbilda kroppens hålrum, som i mag-tarmkanalen, blodkärlen och urinvägarna.
Röntgenstrålar skapas när partiklar färdas med ljusets hastighet och sedan möter något som får dem att bromsa in. De har kort våglängd och tränger igenom olika vävnader på olika sätt. Därför blir bilder av kroppens inre delar och skelett olika mörka på röntgenbilderna.
Här är några olika type av röntgen:
Slätröntgen
Röntgenundersökning utan kontrastmedel, så kallad slätröntgen, används fortfarande vid diagnostik av lungorna, skelettförändringar med mera.
Dubbelkontraströntgen
Ibland används två typer av kontrast där luft är ett, exempelvis vid dubbelkontraströntgen för undersökning av tjocktarmen. Metoden ger bilder av mycket små förändringar.
Angiografi
Angiografi (blodkärlsröntgen) är en metod som sällan används för att diagnostisera tumörer. Ett kontrastmedel sprutas in i ett blodkärl eller lymfkärl och förs sedan vidare och ansamlas tillfälligt i det organ man vill undersöka.
Mammografi
Mammografi är en undersökning av brösten som görs i en röntgenapparat. Mammografi görs för att upptäcka och behandla bröstcancer på ett tidigt stadium.
MRT, magnetisk resonans-tomografi, kallas ofta för magnetkamera. Den används för undersökningar av kroppens inre organ. Kameran använder starka magnetfält och inte röntgenstrålar. Undersökningen kallas i folkmun ofta för magnetröntgen.
Datortomografi är en vanlig undersökning av kroppens inre organ vid misstänkt cancer. Metoden används över stora delar av kroppen för att hitta tumörer. Datortomografi används också för att följa upp effekten av en behandling. Skiktröntgen, DT, CT (från engelskans computed tomography) är andra beteckningar på undersökningen.
PET, positronemissionstomografi, används för att diagnostisera tumörer och för att följa effekterna av en behandling. PET gör det nämligen möjligt att få bilder av vad som sker med till exempel ämnesomsättningen i kroppens olika organ, men även i tumörer där minskad ämnesomsättning kan tala för att behandlingen är framgångsrik.
Skintigrafi är en undersökning där man i blodet eller på annat sätt för in ett radioaktivt ämne som tas upp av den kroppsdel eller den tumörform som ska undersökas.