Fakta
- Sex års studier på läkarprogrammet.
- Fem års specialiststudier i kirurgi.
En kirurg är en medicinsk specialist som utför operationer för att diagnostisera, behandla och lindra sjukdomar. De flesta som drabbas av cancer behöver någon gång under sjukdomstiden gå igenom en operation.
En kirurg är en läkare som är specialist på att utreda, diagnostisera, behandla eller lindra sjukdomar genom att operera.
För att bli kirurg går man först läkarlinjen och efter det en vidareutbildning i kirurgi.
Det finns flera olika sorters kirurger beroende på vilket eller vilka organ man har specialiserat sig på. Ett exempel är en neurokirurg som bara gör operationer i nervsystemet.
En kirurg utför operationer för att kunna ställa en diagnos eller för att behandla eller lindra en sjukdom.
Kirurgen kan också utreda om personer med symtom behöver en operation eller inte. Till exempel finns det kirurger på en bröstmottagning där man utreder om en knöl i någons bröst är något som behöver behandlas eller inte.
En kirurg följer också upp den som opererats för att se att operationen fungerade, att operationssåret läker som det ska och att det inte uppstår komplikationer som till exempel en sårinfektion.
Ofta är det en kirurg som du går till för uppföljning och kontroller efter en cancerbehandling, men det kan variera lite beroende på var du bor och vilken cancerform du har haft.
En kirurg kan du träffa både vid planerade läkarbesök och vid akut sjukdom, som vid akuta smärtor i buken.
Det kan vara en allmänläkare på vårdcentral eller hälsocentral som upptäcker symtom som en kirurg sedan behöver bedöma och avgöra om du behöver opereras. En allmänläkare kan också upptäcka cancer som behöver opereras bort.
I andra fall kan det vara en annan specialistläkare som behöver hjälp av en kirurg. Ett exempel kan vara en hematolog (specialist på blodsjukdomar) som vill ha hjälp att operera ut en lymfkörtel för att se om det finns cancerceller där.
I alla fall skickas en remiss till kirurgen från allmänläkare eller specialistläkare.
Vid ett läkarbesök hos kirurgen blir du undersökt och får berätta hur du mår.
Ibland skickas du på ytterligare undersökningar, som röntgen, innan kirurgen kan besluta om du behöver opereras. Vid misstanke om cancer kan kirurgen också vilja beställa en biopsi, vävnadsprov, från en misstänkt tumör.
När resultaten av undersökningarna är klara gör kirurgen en behandlingsplan. Om du har cancer görs planen tillsammans med andra specialister, som en onkolog.
Många cancerformer behöver behandlas med både operation och läkemedel, som cytostatika.
Kirurgen behandlar framför allt genom operation. Ibland kan kirurgen avvakta och följa upp för att se om symtomen går över utan operation.
Till exempel kan en blindtarmsinflammation ibland gå över med hjälp av antibiotika och gallstenar kan passera ut genom gallgången av sig själv.
En canceroperation kan vara botande (kurativ) eller lindrande (palliativ).
Vid en botande operation tar man bort hela cancertumören och lite frisk vävnad runt tumören för säkerhets skull.
Vid en lindrande operation kan en kirurg göra ingrepp för att lindra symtom och besvär som tumören orsakar.
Exempel på en lindrande operation kan vara att göra en passage så att mat eller galla kan ta sig förbi en cancertumör.
Det finns inte en cancerbehandling som passar alla, utan varje person behandlas individuellt. Hur behandlingen, eller kombinationen av behandlingar, läggs upp bestäms av ett team av specialister och beror på flera olika faktorer. Här visas de fyra vanligaste behandlingsformerna.
Kirurgen har hand om din operation, men ska också stötta och vägleda dig och dina närstående. Vid en cancerdiagnos sker det i samarbete med kontaktsjuksköterskan.
Du ska få information av kirurgen inför operationen på ett begripligt sätt, som du förstår.
Informationen kan handla om hur du ska förbereda dig innan operationen, vad som kommer att hända under operationen och om det är någonting särskilt som du behöver tänka på efter operationen.
Kirurgen ska också svara på frågor och funderingar som du och dina närstående kan ha.
En kirurg kan arbeta kliniskt, det vill säga träffa patienter och operera, men de kan också ägna en del av sin tid till forskning.
Genom forskningen strävar man bland annat efter att hitta nya operationsmetoder. Metoder som är effektiva och samtidigt mer skonsamma för den som opereras.
Även kirurger som inte själva forskar har kunskap om vad som händer inom forskningen. De vet vilka operationstekniker som rekommenderas och hur du ska behandlas.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.