Vad gör en neurolog?

Vad är en neurolog?

En neurolog är en specialistläkare som är expert på nervsystemet och de sjukdomar som kan uppstå där.

Nervsystemet består av hjärna, ryggmärg och alla nerver som finns i kroppen.

För att utbildas till neurolog går man först läkarlinjen och vidareutbildar sig sedan i neurologi.

Neurologi är vetenskapen som studerar nervsystemet – hur det är uppbyggt, hur det fungerar och sjukdomar i nervsystemet.

Det handlar om att undersöka hur hjärnan, ryggmärgen och nerverna fungerar både var för sig och tillsammans för att kontrollera olika funktioner i kroppen.

Vad gör en neurolog?

En neurolog är expert på sjukdomar och symtom från nervsystemet. Det kan vara symtom som domningar, svårigheter att röra en kroppsdel, nedsatt känsel, att man ser dubbelt och huvudvärk.

Neurologen utreder orsaken till symtomen, ställer diagnos och gör en behandlingsplan.

En neurolog följer också upp hur ditt hälsotillstånd är efter behandlingen. Vid hjärntumörer görs det för att se hur du mår, för att ge det stöd du behöver och för att tidigt kunna upptäcka eventuella återfall i sjukdomen.

När träffar man en neurolog?

Neurologiska sjukdomar upptäcks ofta inom akutsjukvården eller på en vårdcentral eller hälsocentral.

Många med neurologiska symtom söker vård på en akutmottagning. Då kan du bli inlagd på en vårdavdelning och där utreds du av en neurolog eller av en läkare med någon annan medicinsk specialitet. Det kan variera beroende på sjukhus och vårdplatsläge.

I andra fall är det en allmänläkare på en vårdcentral du träffar först. Om allmänläkaren misstänker att du har en neurologisk sjukdom skickas en remiss till neurologen. Ibland får du göra en undersökning, som röntgen av hjärnan, innan remissen skickas. Efter det får du träffa en neurolog för att fortsätta utredningen. 

Hos neurologen

När du träffar en neurolog första gången får du berätta hur du mår och vilka symtom du har. Neurologen gör en läkarundersökning där det ingår att göra ett så kallat neurologstatus.

Neurologstatus innebär bland annat att neurologen undersöker dina reflexer, känseln och den naturliga spänningen och motståndet i musklerna när de är i vila.

Neurologen kan sedan beställa en del undersökningar, som röntgen eller en undersökning där nervimpulserna i till exempel ben och armar mäts, en så kallad ENeG.

När resultaten av undersökningarna kommit gör neurologen en behandlingsplan.

Om undersökningarna visar att du har en tumör i hjärnan kommer neurologen meddela en onkolog och en neurokirurg som tillsammans planerar din vidare behandling.

Behandlingar

Neurologen behandlar inte själva cancersjukdomen men är delaktig i planeringen av din behandling, hur du följs upp efter behandling och för att tidigt upptäcka eventuella återfall.

Tillsammans med neurokirurgen och onkologen görs en behandlingsplan. Det är neurokirurgen som opererar hjärntumörer och onkologen kan ordinera strålbehandling och cytostatika (cellgifter).

Det kan variera beroende på var du bor, men ofta är det neurologen som tar hand om dig efter operation av en hjärntumör.

Du kan behöva ligga inlagd på en vårdavdelning en tid efter operationen och få hjälp med att träna upp olika funktioner som kan ha påverkats i samband med sjukdomen och operationen.

Det kan handla om både fysiska och kognitiva funktioner, som träning av balans och gång eller att träna upp minne och språk.

En neurolog kan också ge dig läkemedel för att lindra symtom efter operationen, som mot huvudvärk och illamående.

Det finns inte en cancerbehandling som passar alla, utan varje person behandlas individuellt. Hur behandlingen, eller kombinationen av behandlingar, läggs upp bestäms av ett team av specialister och beror på flera olika faktorer. Här visas de fyra vanligaste behandlingsformerna.

Stötta och vägleda

Förutom att var delaktig i behandlingsplanen ska neurologen tillsammans med kontaktsjuksköterskan ge dig och dina närstående stöd under behandlingen.

När någon har en tumör i hjärnan behöver ofta de närstående extra mycket stöd eftersom sjukdomen och behandlingen kan påverka både den fysiska funktionen och personligheten.

En neurolog ska kunna ge medicinsk information som du eller dina närstående förstår. Det kan vara information om sjukdomen, behandlingen, om biverkningar och vilka risker som finns med behandlingen.

Forskning

Förutom att ta hand om den som är sjuk kan en neurolog också ägna sig åt forskning. Forskning leder till större förståelse för olika neurologiska sjukdomars egenskaper och kan förhoppningsvis leda till effektivare behandlingar med så få biverkningar som möjligt.

Neurologer som inte själva forskar är ändå insatta i vad som händer inom forskningsområdet. De känner till hur man tar hand om dig och vilken behandling som rekommenderas.