Vanliga frågor & svar om bröstcancer

Det vanligaste symtomet på bröstcancer är en knöl i bröstet eller i armhålan. Andra symtom kan vara att bröstet känns förstorat och hårt. Även rodnad i huden och "apelsinhud" på bröstet eller indragningar i huden på bröstet eller kring bröstvårtan kan vara symtom på bröstcancer.

De flesta knölar som uppkommer i bröstet är dock helt ofarliga. Men alla knölar som inte försvinner av sig själva efter några veckor måste undersökas.

Tvärtom vad många tror är smärta i bröstet inte ett typiskt symtom.

Läs mer om symtom på bröstcancer

År 2021 upptäcktes 8 619 bröstcancerfall hos kvinnor och 81 hos män. Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancersjukdom. Antalet fall ökar något varje år.

Två av förklaringarna är att bröstcancer i dag upptäcks tidigare, främst med hjälp av mammografi, och att medellivslängden ökar.

Alla kvinnor i Sverige rekommenderas mammografiundersökning i åldern 40-74 år. 

Läs mer om statistik för bröstcancer

Medianåldern vid insjuknande i bröstcancer är 66 år. Färre än 5 procent är yngre än 40 år och drygt 80 procent är över 50 år.

I Sverige lever i dag över 120 000 kvinnor som någon gång har fått en bröstcancerdiagnos.

Man vet idag inte exakt varför bröstcancer uppstår. Sannolikt uppkommer sjukdomen genom ett komplicerat samspel mellan en mängd olika faktorer som till exempel arvsanlag, hormonell påverkan på bröstkörtlarna och olika livsstilsfaktorer.

Studier har visat att risken för bröstcancer är lätt förhöjd för kvinnor som äter p-piller. Den ökade risken försvinner när kvinnan slutat ta p-piller.

Även östrogenbehandling i samband med och efter klimakteriet innebär en ökad risk.

Sambandet mellan hög vikt och risken för bröstcancer är komplicerat. Övervikt efter klimakteriet ökar risken för bröstcancer.

Förklaringen kan vara att östrogen hos kvinnor som slutat menstruera i huvudsak bildas i fettväv och eftersom överviktiga kvinnor har många fettceller får de högre östrogennivåer än smala kvinnor.

Detta kan leda till en ökad bröstcancerrisk. Övervikt hos yngre kvinnor är kopplat till en minskad risk för bröstcancer.

Teorin bakom det är att överviktiga kvinnor har mer oregelbundna menstruationer vilket innebär mindre östrogenpåverkan på bröstkörtelvävnaden än vad normalviktiga kvinnor som menstruerar regelbundet har.

Du kan själv bidra till att sjukdomen upptäcks tidigt genom att undersöka dina bröst regelbundet.

Lär känna dina bröst

Om du känner en knöl i bröstet ska du ringa till närmaste bröstmottagning. De finns på de flesta sjukhus. Du kan även kontakta din vårdcentral eller gynekolog som gör en första undersökning.

En bröstcancerdiagnos ställs vanligen genom trippeldiagnostik som består av tre moment:

• Klinisk undersökning som innebär att läkaren tittar på och känner igenom bröstet och lymfkörtlar i armhålan och vid nyckelbenen.
• Mammografi, ibland kompletterad med ultraljud.
• Finnålspunktion som innebär att celler sugs ut från det misstänkta området i bröstet med hjälp av en nål. Cellerna undersöks sedan i mikroskop.

Ibland kompletteras undersökningen med mellannålsbiopsi, då man med en något grövre nål tar ut vävnad från det misstänkta området.

Yngre kvinnor har tätare bröst, det vill säga mer bröstkörtelvävnad än äldre, vilket gör det svårare att på mammografibilder se eventuella förändringar.

Därför kompletteras mammografin med ultraljud. Ultraljud kan inte ersätta mammografi men är ett bra komplement för att undersöka brösten framförallt på yngre kvinnor.

Ja, det kan man, men man måste tala om för mammografipersonalen att man har implantat.

Ibland kan kompletterande röntgenundersökningar eller magnetkameraundersökning behöva göras.

Ska du genomgå mammografi? I den här filmen berättar vi hur det går till.

Ärftlighet är dominerande orsak i 5-10 procent av alla bröstcancerfall. Om man har flera nära släktingar eller någon mycket ung släkting som drabbats av bröstcancer kan det finnas misstanke om ökad ärftlig risk.

Man kan vända sig till en ärftlighetsmottagning för mer information. Ärftlighetsmottagningar finns på universitetssjukhusen i Lund, Uppsala, Umeå, Linköping, Göteborg och Stockholm.

Läs om cancer och ärftlighet

Bröstcancerbehandlingen börjar oftast med att tumören opereras bort. I dag sker det vanligen med bröstbevarande kirurgi, det vill säga en del av bröstet tas bort.

Oftast opereras även en eller ett antal lymfkörtlar i armhålan bort och analyseras. I de flesta fall ges någon tilläggsbehandling som cytostatika, strålbehandling och/eller hormonell behandling.

Vid bröstbevarande kirurgi ges alltid strålbehandling mot kvarvarande bröstkörtelvävnad.

I dag erbjuds alltfler kvinnor med vissa typer av bröstcancer läkemedelsbehandling innan operation, så kallad neoadjuvant behandling.

Sådan förbehandling kan krympa tumören så att ett mindre omfattande kirurgiskt ingrepp kan utföras och ge svar på bröstcancerns känslighet för medicinerna. 

Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.

Det är den första lymfkörtel som lymfbanorna i tumörområdet i bröstet går till. Den kallas även för portvaktskörtel. Det har visat sig att denna körtel blir först drabbad när bröstcancer sprider sig.

Vid de flesta bröstcanceroperationer undersöker man med en särskild teknik om portvaktskörteln innehåller cancerceller. Om den gör det tas oftast fler lymfkörtlar i armhålan bort, om den inte gör det lämnas armhålan i övrigt orörd.

Nej, man tappar inte håret av all cytostatika. Men den cytostatikabehandling som ges vid bröstcancer innebär att man tappar håret.

När cytostatikabehandlingen är avslutad börjar håret växa igen. Ibland blir det nya håret av annan kvalitet och färg.

Man bör undvika att sola ett bestrålat område åtminstone det första året efter behandlingen. Man får sedan prova sig fram hur mycket sol man tål, det är viktigt att man inte bränner sig.

Chansen att bli botad från bröstcancer har ökat påtagligt de senaste årtiondena. Prognosen är bättre ju tidigare sjukdomen upptäcks. I dag lever över 85 procent av kvinnorna 10 år efter bröstcancerdiagnos.

Män med bröstcancer har en något sämre prognos då sjukdomen oftast upptäcks i ett senare stadium.

Läs mer om statistik för bröstcancer

Om man har opererat bort hela bröstet kan man oftast operera in en bröstprotes eller bygga upp ett nytt bröst av kroppsegen vävnad från buken eller ryggen.

Det kan man göra antingen i samband med att bröstet tas bort, omedelbar bröstrekonstruktion, eller i ett senare skede.

Ja, det finns en ökad risk för det. Därför är det viktigt att gå på regelbundna mammografikontroller och att själv undersöka sina/sitt bröst.

Om man har tagit bort lymfkörtlar i armhålan finns en risk för besvär från armen i form av tyngdkänsla, spänningskänsla, molvärk och svullnad, det vill säga lymfödem.

Om sådana besvär uppstår bör man tala med sin läkare så att man får en remiss till sjukgymnast, arbetsterapeut eller sjuksköterska med lymfterapeututbildning.

Det finns studier som visar att kvinnor som har haft bröstcancer och som motionerar regelbundet minskar sin risk för återfall.

Återfall i bröstcancer kan ske. Och om en bröstcancerbehandlad kvinna får återfall i sjukdomen är det antingen som en tumör i eller kring bröstet eller bröstkorgsvägg. Eller i form av fjärrmetastaser i ett annat organ, till exempel i lunga eller skelett.

Det finns många möjligheter att behandla spridd bröstcancer med till exempel cytostatika, antihormoner, strålbehandling eller monoklonala antikroppar. Behandlingarna kan ges i olika kombinationer.

Många kvinnor med spridd bröstcancer lever ett gott liv under många år samtidigt som de genomgår flera olika behandlingsperioder.