Frågor & svar om bröstcancer

Screening av brösten med mammografi erbjuds alla kvinnor från 40 års ålder. Om man upplever ev förändring i bröstet i en ålder under 40 avgör vården om en mammografi ska genomföras. 

Bröstcancer orsakas av ett komplicerat samspel mellan många olika riskfaktorer som genetik, hormonor och miljö. Hur stor din risk att drabbas är går inte att veta. Om din mamma och din mormor drabbades av bröstcancer i ung ålder kan misstankar om ärftlig bröstcancer stärkas. 

En elakartad tumör i bröstet ger inte hosta. De vanligaste symtomen på bröstcancer är

• en knöl i armhålan
• förstorat och hårt bröst
• hudrodnad och "apelsinhud" på bröstet
• indragningar i huden eller bröstvårtan
• blod eller vätska från bröstvårtan. 

I Sverige erbjuds alla kvinnor mellan 40 och 74 år mammografi av brösten för att upptäcka bröstcancer tidigt. 

Det kan vara klurigt att undersöka brösten själv. Om du undersöker dina bröst kontinuerligt och får god kännedom om dina bröst kan du lättare upptäcka eventuella förändringar. 

Så lär du känna dina bröst

Vid mutaion i en gen som heter BRCA2 som kan ärvas från föräldrar som bär på mutationen, vet man att kvinnor har en 50-80% risk att utveckla bröstcancer och män har en 2-3 gånger ökad risk för prostatacancer, jämfört med personer utan muterad BRCA2

Fibroadenom är en godartad förändring som inte ökar risken för bröstcancer. 

Av de kvinnor som får en bröstcancerdiagnos beräknas 87,3% leva efter tio år.

Ja, man kan dö av bröstcancer. Men de flesta överlever. 87,3% av kvinnor med bröstcancer beräknas leva 10 år efter att de fått sin cancerdiagnos. 

Läs mer om statistik för bröstcancer

Smärta och ömhet i brösten är inte vanliga symtom vid bröstcancer.

Det beror på vilken typ av cancer det handlar om och hur tumören reagerar på behandling. 

Om tumören är immunkänslig, det vill säga om tumören har genetiska uttryck som gör att immunterapi kan ha förväntad effekt. 

Det är mycket ovanligt att få bröstcancer i tonåren.

Det vanligaste symtomet vid bröstcancer hos män är en knöl i bröstet. Varje år insjuknar, i Sverige, omkring 60 män. Männen är i genomsnitt äldre än kvinnorna när de drabbas av sin bröstcancer.

Mammografiscreening erbjuds kvinnor i åldrarna mellan 40-74 år. Man blir kallad till undersökningen vartannat år. Mammografi är en röntgen av brösten och hur ont det gör är individuellt. Fördelarna med undersökningen överväger besvären.

Läs mer om mammografi

Strålbehandling är en lokalbehandling, man kan få ont i det strålade området och ibland kan man få ont i kroppen av britsen man ligger på och den ställning man ligger i. Diskutera gärna dina besvär med din läkare.

Ki67 vid trippelnegativ bröstcancer är ofta hög, vilket betyder att den trippelnegativa tumören oftast är snabbväxande, men Ki67 påverkar inte prognosen.

Återfallsrisken beror på flera olika faktorer vid upptäckt. Till exempel storlek på tumören och eventuell spridning till lymfkörtlar. Med andra ord är återfallsrisken individuell. 

Efter tre år är återfallsrisken vid trippelnegativ bröstcancer relativt låg.

De vanligaste symtomen på bröstcancer är knöl i bröstet eller i armhålan, förstorat och hårt bröst. Även indragningar i huden eller bröstvårtan förekommer.

Läs mer om symtom på bröstcancer

Det finns inga exakta siffror eftersom det ännu inte finns något kvalitetsregister för spridd bröstcancer. Uppskattningsvis lever omkring 5500 kvinnor i Sverige med en kronisk bröstcancer.

En cysta är ett vätskefyllt hålrum som kan bildas i många olika organ. Oftast är cystorna godartade. Den som har haft en benign, godartad cysta, i bröstet har ingen ökad risk för att drabbas av bröstcancer.

Färre än fem procent av alla som får bröstcancer är yngre än 40 år. Denna siffra har inte förändrats så mycket under de senaste åren.

Det skulle kunna vara så att informationen om egen undersökning av brösten når ut till flera yngre och på det sättet upptäcks fler fall tidigare.

Mammografiläkare kan svara på denna fråga och föreslå lämplig kompletterande undersökning.

Just nu finns det ingen individanpassad screening men om man vet att man har täta bröst kan man be om remiss för till exempel ultraljud.

Vi vet idag att de som är fysiskt aktiva under cancerbehandlingen mår bättre och har generellt sätt bättre livskvalitet.

Fysisk aktivitet kan ha positiva effekter även vid spridd sjukdom.

Det finns flera skäl till att hormonkänslig cancer kan komma tillbaka efter lång tid.

En anledning är att enstaka cancerceller kan finnas kvar i kroppen. Eftersom de livnär sig på östrogen kan de ligga vilande under den tid den antihormonella behandlingen pågår.

Efter avslutat behandling börjar östrogennivåerna stiga. Då kan cancercellerna åter börja föröka sig och bilda en tumör.

Det kan handla om en mindre tumör som växer långsamt. En sådan tumör gör att risken för återfall är låg.

Ofta kan behandlingen då bli skonsammare och man kan slippa behandlas med cytostatika. Det brukar leda till bättre livskvalitet. 

De vanligaste biverkningarna är värmevallningar, svettningar, stela leder och torra slemhinnor. Även humörsvängningar kan förekomma.

Biverkningarna kan av en del upplevas som väldigt jobbiga. Prata med din läkare om du har det jobbigt med biverkningarna. 

HER2-Low betyder att det finns HER2 uttryck på cancercellerna men att det är lågt.

Man kan ha cancerceller med olika mängder av HER2 protein. Det vanligare vid spridd bröstcancer.

Tiden till första kontrollröntgen beror på vilken behandling det handlar om.

I en del fall undersöks brösten regelbundet under behandlingen, då vill man inte utsätta vävnaden för mer strålning. I andra fall vill man låta brösten läka innan man undersöker på nytt, för att kunna se vävnaden ordentligt.

Mastektomi kan övervägas när tumören är stor eller om man till exempel av någon anledning inte kan genomgå tillägsbehandling.

Det kan också göras om det finns flera tumörer eller cancer in situ (cancer på platsen, ses ofta som förkalkningar på mammografin) på olika ställen i bröstet.