Trippelnegativ bröstcancer (TNBC) kännetecknas av att cancercellerna saknar tre typer av receptorer. De för östrogen, progesteron och HER2. Det har betydelse för vilka behandlingar som är tillgängliga vid den här typen av bröstcancer.
En av tio som får bröstcancer får varianten som är trippelnegativ.
Trippelnegativ bröstcancer saknar tre receptorer som gör att färre behandlingsalternativ finns.
Om sjukdomen upptäcks i ett tidigt stadium är prognosen ofta god.
Nya kombinationer av cytostatika och immunterapi förbättrar prognosen och gör att överlevnaden ökar för de flesta drabbade.
Symtom på trippelnegativ bröstcancer
Symtomen på trippelnegativ bröstcancer skiljer sig inte från andra former av bröstcancer. Det kan börja som
knöl i bröstet
knöl i armhålan
förstorat och hårt bröst
rodnad i huden och "apelsinhud" på bröstet
indragningar i huden på bröstet eller bröstvårtan
blod eller vätska från bröstvårtan.
Smärta och ömhet i brösten är inte vanliga symtom vid bröstcancer utan beror oftast på helt normala hormonella orsaker.
Hur ser man att bröstcancern är trippelnegativ?
Alla bröstcancertumörer undersöks för så kallade biomarkörer för
östrogenreceptor
progesteronreceptor
tillväxtfaktorreceptorn HER2
histologisk grad
delningshastighet som mäts i Ki67
Trippelnegativ bröstcancer saknar de tre första av de här receptorerna. I de flesta fall har trippelnegativ bröstcancer hög grad, vilket betyder att cellerna avviker tydligt från normala bröstceller, delningshastigheten är i de flesta fall hög.
Undersökningen görs genom att ta ett vävnadsprov, nålbiopsi. Det kan ta en eller ett par veckor innan man kan se vilket typ av bröstcancer det är.
Histologisk grad avgör hur allvarlig varianten är
Vävnadsprovet färgas och den histologiska graden undersöks. Graderingen görs efter hur mycket cancercellen skiljer sig från den normala cellen.
Grad 1 är låggradig.
Grad 2 medelhög grad.
Grad 3 räknas som höggradig.
Alla grader förekommer, men den trippelnegativa bröstcancern är vanligtvis en grad 3 cancer.
Gensekvensering för fler behandlingsalternativ
Ärftlig bröstcancer hos de som bär en mutation i BRCA1-genen är oftast trippelnegativ. Det gör att man idag erbjuder testning för ärftliga bröstcancergener hos de som diagnostiserats med trippelnegativ bröstcancer. Förekomst av mutation i en ärftlig bröstcancergen kan påverka val av behandling.
Vid spridd trippelnegativ bröstcancer analyseras PD-L1, som är en biomarkör som signalerar möjlig effekt av immunterapi med så kallade checkpointhämmare.
Hur behandlar man trippelnegativ bröstcancer?
Trippelnegativ bröstcancer behandlas främst med
operation
cytostatika
strålbehandling
skelettstärkande läkemedel
immunterapi
Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.
Operation
Operation vid trippelnegativ bröstcancer skiljer sig inte från operation vid annan typ av bröstcancer. Syftet är att avlägsna tumören och undersöka om det finns tecken till spridning till armhålans lymfkörtlar.
Operationen kan genomföras omedelbart efter diagnos, men föregås ofta av så kallad preoperativ cytostatikabehandling.
Vid ärftlig bröstcancer med mutation i en gen som leder till en kraftigt förhöjd bröstcancerrisk, till exempel BRCA1, kan det vara aktuellt att operera bort båda brösten redan i samband med den första operationen.
Vid trippelnegativ bröstcancer ges cytostatikan ofta före operationen, så kallad neoadjuvant behandling. Det är för att kunna se effekten av behandlingen och kunna erbjuda kompletterande behandling om effekten är otillräcklig.
Vid preoperativ behandling rekommenderas att den vanliga cytostatikabehandlingen, som utgörs av en kombination av epirubicin, cyklofosfamid (EC-kur) och taxaner, kompletteras med ett platinumbaserat cytostatika, vanligen karboplatin. Behandlingen ges som dropp.
Utvärdering av behandlingen sker med hjälp av läkarundersökning, mammografi och ultraljud efter ungefär två behandlingsomgångar.
Om svaret visar på tveksam effekt görs ytterligare en utvärdering längre fram i behandlingsförloppet.
Efter den preoperativa cytostatikabehandlingen sker en operation där man avlägsnar tumörområdet. I de flesta fall undersöks även lymfkörtlarna i armhålan.
Om det vid den tidpunkten, i den avlägsnade vävnaden, finns rester av tumören kvar rekommenderas tillägg av ytterligare cytostatika i tablettform.
Immunterapi, pembrolizumab, rekommenderas som led i preoperativ cytostatikabehandling och vid PDL1-positiv sjukdom med allvarligt återfall, spridd sjukdom.
Ungefär hälften av patienter med spridd trippelnegativ bröstcancer har en PDL1-positiv tumör, och kan erbjudas behandling som innehåller en PDL1 hämmare.
Bröstcancerceller kan sprida sig både via blodkärl och lymfkärl. Vid spridning till lymfkörtlarna i armhålan är sjukdomen fortfarande botbar, men det är en signal om att det finns en högre risk att cancerceller kan sprida sig till andra organ i kroppen.
Om en TNBC sprider sig är det ofta till lungor, hjärna och lever. I sådana fall talar man om kronisk cancer.
Behandlingen består ofta av cytostatika. Och i de fall man har PDL1-positiv sjukdom, med tillägg av immunterapi.
När det finns en mutation i någon av bröstcancergenerna BRCA1/2 kan målinriktat läkemedel, PARP-hämmare sättas in.
För en del kan kirurgi, vanlig strålbehandling eller stereotaktisk strålbehandling, fokuserad strålbehandling, också vara behandlingsalternativ.
Hur vanligt är trippelnegativ bröstcancer?
Varje år får fler än 7500 personer en bröstcancerdiagnos. Av dem drabbas ungefär var tionde person av trippelnegativ bröstcancer. Sjukdomen är vanligare bland yngre än äldre.
Hur ser prognosen ut vid trippelnegativ bröstcancer?
Prognosen för trippelnegativ bröstcancer är beroende av om sjukdomen upptäcks tidigt eller sent i förloppet.
Vid spridd trippelnegativ bröstcancer som inte enbart har spridning till lymfkörtlar, utan som spridit sig till andra organ eller skelett är prognosen allvarlig. Då kan man inte räkna med att bli av med sjukdomen.
Många gånger går det däremot att hålla sjukdomen under kontroll med hjälp av onkologisk behandling som kan inkludera cytostatika, strålning, skelettstärkande behandling och ibland immunterapi.
Om sjukdomen upptäcks i tidigt stadium, till exempel då den bara finns i bröstet eller endast har spridning till armhålans lymfkörtlar, är prognosen ofta god.
De flesta som genomgår behandling med operation och onkologisk tilläggsbehandling blir friska. Man får förstås leva med en risk att drabbas av återfall. Den risken är störst under de första åren efter diagnos, och sjunker sedan tydligt.
Patienter med viss slags bröstcancer löper hög risk att tumörerna blir motståndskraftiga mot cytostatika. Med stöd av Cancerfonden tar Theodoros Foukakis reda på hur det går till.
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.
Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.
Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.
Mer än var femte kvinna i Sverige går inte på sin mammografi. En ny rapport visar att många som uteblir glömmer sin tid, inte har en mottagning nära sig eller har svårt att ta ledigt från arbetet.
Nya, spännande forskningsresultat visar att mindre omfattande kirurgi vid bröstcancer räcker. Lyssna på podden Glöd för att få veta varför detta är superviktigt.
Nytt bröst efter bröstcancer ska höja livskvaliteten. Men blir det alltid så? Forskaren och plastikkirurgen Emma Hansson vill att kvinnor ska få mer att säga till om.