Bröstrekonstruktion

Detta kan göras med implantat eller med vävnad från någon annan del av din kropp.De flesta behöver flera operationer för att resultatet ska bli bra.

En bröstrekonstruktion påverkar inte bröstcancern, möjligheterna att behandla den eller uppföljning.

Direktrekonstruktion

Ett nytt bröst kan rekonstrueras i samband med att bröstcancern opereras bort. Att operera bort delar av eller hela bröstet kallas mastektomi.

Vanligtvis sätts då ett implantat in. Om ditt bröst opereras bort i förebyggande syfte, till exempel om du bär på en bröstcancergen, är det den här typen av rekonstruktion som används. 

Operationen görs oftast tillsammans av en bröstkirurg och en plastikkirurg.

Senrekonstruktion

En bröstrekonstruktion kan också göras vid en separat operation, efter att all cancerbehandling är avslutad.

Det betyder att du kan behöva vänta mellan ett och tre år efter avslutad behandling innan operationen kan ske.

Hur lång tid du måste vänta kan bero på olika orsaker, som till exempel hur vävnaden påverkas efter en strålbehandling.

Bröstet kan återskapas på olika sätt

Det finns olika metoder att rekonstruera ett bröst:

• med implantat
• med vävnad från en annan del av kroppen
• med en kombination av implantat och vävnad.

Det varierar mellan olika personer vilken metod som passar bäst och alla metoder har sina för- och nackdelar.

Implantat

Det finns olika typer och former av implantat. Vilket som passar bäst varierar från person till person.

Implantatet opereras vanligtvis in bakom bröstmuskeln, men ibland framför bröstmuskeln. Oftast är implantatet av silikon.

Expander

Ofta behöver vävnaden gradvis tänjas ut. Då kan en så kallad expander opereras in och med hjälp av koksaltlösning (som fylls på via en ventil) ökar man volymen gradvis och vävnaden tänjs ut.

När expandern nått den storlek som önskas byts ibland expandern ut mot ett permanent implantat alternativt lämnas den kvar och man opererar bort ventilen. 

Fördelar och nackdelar med implantat

• Kortare sjukhusvistelse och sjukskrivning än vid lambåteknik (se nedan).
• Färre ärr på kroppen.
• Man kan uppleva att bröstet känns kallt och onaturligt.
• Implantatet kan röra på sig när du spänner bröstmuskeln. 
• Kroppen reagerar på implantatet genom att bilda ärrvävnad (kapselbildning) som kan leda till att bröstet drar ihop sig och blir hårt och kan vara smärtsamt.
• Infektioner runt implantatet.

Vid komplikationer ökar risken för att du behöver genomgå en ny operation.

Lambåteknik

Den vävnadsbit som flyttas från en annan del av kroppen kallas lambå.

Exempel på vävnad kan vara hud, fett och muskler. Vanligtvis tas vävnaden från magen eller ryggen.

Vävnad från ryggen

När vävnad tas från den breda ryggmuskeln, Latissimus Dorsi, kallar man det för en LD-lambå.

Tillsammans med en bit av ryggmuskeln tas också omgivande fett och hud. För att bröstet ska få önskad storlek behövs det också ofta ett implantat.

Vävnad från magen

Hud och fett från magen kan tas för att göra en rekonstruktion. Blodkärl från vävnaden sys ihop med kärl från bröstkorgen.

Operationen kallas DIEP-lambå efter blodkärlen i vävnaden som tas från magen, Deep Inferior Epigastric Perferator.

Vid den här operationsmetoden kan man ofta få önskad storlek på bröstet utan tillägg av implantat.

Fördelar och nackdelar med lambåteknik

• Bröstet känns mjukt och varmt som ett vanligt bröst.
• Nerver växer med tiden in i vävnaden och en del av känseln i bröstet kan komma tillbaka.
• Bröstet åldras mer som det andra bröstet.
• Det räcker ofta med en operation.
• Om lambån tagits från ryggen kan du bli stel och svag i axeln.
• Ärr på magen eller ryggen, där vävnaden har tagits.
• Längre sjukhusvistelse och sjukskrivning än vid implantat.
• Om operationen behöver kompletteras med ett implantat medför det samma risker som vid endast implantat.
• Det kan samlas vätska i operationsområdet på ryggen som kan spänna och kännas obehagligt och vätskan kan behöva tömmas ut flera gånger.
• Blodcirkulationen kan påverkas i vävnaden som har flyttats.

Bröstvårtan och vårtgården

Även bröstvårtan och vårtgården kan rekonstrueras, om det behövs.

Bröstvårtan görs via en operation där hud viks upp för att bli en ny bröstvårta.  Man kan också ta halva bröstvårtan från den friska sidan.

Vårtgården tatueras dit ungefär tre månader senare. Det går också att rekonstruera en vårtgård genom att ta hud från ljumsken eller från den andra vårtgården.

Inför operationen

Förberedelserna kan variera beroende på sjukhus och vilken typ av operation du ska genomgå.

En tid före din operation kommer du att få träffa en kirurg, en kontaktsjuksköterska och ibland en narkosläkare som informerar dig om operationen och förberedelserna.

Sluta röka och undvik alkohol

Det är viktigt att undvika tobak fyra veckor före och fyra veckor efter operationen. Det förbättrar blodcirkulationen, gör att såret läker bättre och du återhämtar dig och din kondition snabbare. Allra bäst är om du helt kan sluta röka. Prata med din vårdpersonal om du behöver hjälp och stöd.

Att undvika alkohol före och efter operationen minskar också risken för komplikationer.

Gå ner i vikt

Om du har ett BMI över 30 behöver du minska i vikt före operationen. Risken för komplikationer ökar ju högre BMI du har. Prata med din läkare eller sjuksköterska för att få hjälp med att gå ner i vikt.

Hur lång tid tar operationen?

Hur lång tid operationen tar varierar beroende på vilken typ av rekonstruktion du ska göra. Vanligtvis brukar det ta:

• En och en halv timme vid implantat.
• Två och en halv till fyra timmar om vävnad ska tas från ryggen.
• Fyra till sex timmar om vävnad ska tas från magen.

Efter operationen

Hur lång tid du behöver ligga inne på en vårdavdelning efter operationen varierar också beroende på vilken typ av rekonstruktion du har genomgått.

En del kan gå hem redan dagen efter operationen medan andra kan behöva stanna på sjukhuset i ungefär en vecka.

Smärta

Det gör ont när hud och vävnad töjs ut. De flesta brukar därför behöva smärtstillande läkemedel i en till två veckor efter operationen.

Sårvätska

Efter en operation rinner det ofta blod och sårvätska från såret. Därför lägger man in en liten silikonslang i operationssåret så att vätskan kan rinna ut i en påse, ett så kallat dränage. Dränaget får sitta kvar tills det har slutat rinna vilket kan ta några dagar.

Infektion och blödning

Även om det är ovanligt med komplikationer efter en bröstrekonstruktion är det viktigt att du får uppgifter om vart du ska ringa efter utskrivning från sjukhuset om du har frågor eller får symtom på blödning eller infektion.

Tecken på blödning kan vara att det plötsligt börjar spänna och göra mycket ont i operationssåret och vid infektion kan såret bli rött, varmt och ömma. Infektion kan också ge feber.

Sjukskrivning

Tiden du behöver vara sjukskriven kan variera från en till sex veckor beroende på vilken typ av operation du har gjort och vilken typ av arbete du har.

Bröstprotes

Ibland är bröstrekonstruktion tyvärr inte lämplig.

 Om tumören är stor eller om du har en inflammatorisk bröstcancer kan du behöva vänta innan det går att genomföra en rekonstruktion. Även när det föreligger riskfaktorer som till exempel rökning, övervikt och diabetes kan framför allt direktrekonstruktion vara olämpligt. 

Ett alternativ till bröstrekonstruktion är då en protes som du lägger i behån. När du åker hem från sjukhuset efter att ha opererat bort bröstcancertumören får du en vaddprotes.

När såret är läkt och svullnaden har lagt sig får du prova ut en protes i silikon. Det går också bra att välja att inte alls ersätta det bortopererade bröstet, det viktigaste är att välja det som passar dig bäst.

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen. 

Källa:

Nationellt vårdprogram Cancerrehabilitering