Vad är screening?

Screening är en undersökning av ett större antal människor för att hitta förstadier till en sjukdom. Eller för att upptäcka en sjukdom innan den har gett symtom. Att upptäcka till exempel vissa former av cancer tidigt ökar chansen att kunna sätta in rätt behandling i tid. 

De nationella screeningprogrammen för bröstcancer och livmoderhalscancer är två exempel på insatser för tidig upptäckt. De beräknas rädda flera hundra liv varje år. 

Ett annat exempel är screening för tarmcancer som håller på att införas i flera regioner i landet. Det beräknas kunna rädda 300 liv per år.  

NATIONELLA SCREENINGPROGRAM

Illustration av ett bröst i genomskärning

Screening för bröstcancer – mammografi

Screening för bröstcancer kallas mammografi. Det görs för att upptäcka och behandla bröstcancer på ett så tidigt stadium som möjligt. Alla kvinnor i åldern 40-74 år erbjuds mammografiundersökning minst vartannat år.

Läs mer om mammografi

Illustration av livmodern och var den sitter på kroppen.

Screening för livmoderhalscancer – gynekologiskt cellprov

Screening för livmoderhalscancer görs med ett gynekologiskt cellprov. I Sverige kallas alla kvinnor mellan 23 och 49 år till gynekologisk cellprovskontroll, som också kallas cellprovtagning, vart femte år. Kvinnor mellan 50 och 64 år kallas vart sjunde år. 

Läs mer om gynekologiskt cellprov

Illustration av tjocktarmen och ändtarmen och var de sitter på kroppen.

Screening för tjock-och ändtarmscancer

Inom några år kommer alla mellan 60 och 74 år i Sverige erbjudas att delta i screening för tjock- och ändtarmscancer vartannat år.

Läs mer om screening för tjock- och ändtarmscancer

WHO:s kriterier för screening

Världshälsoorganisationen WHO anser att följande kriterier ska vara uppfyllda för att screening för sjukdom ska vara meningsfull:

  • Sjukdomen ska vara vanlig, allvarlig och utgöra en samhällelig belastning.
  • Diagnostik av symtomfria individer ska vara möjlig.
  • Diagnostiskt test ska med hög sannolikhet klassificera sant sjuka individer som sjuka och sant friska som friska.
  • Effektiv behandling ska finnas och vara tillgänglig.
  • Tidig upptäckt och behandling ska innebära en förbättrad prognos.
  • Verksamheten ska vara allmänt accepterad i den befolkning som omfattas av screening, och vara kostnadseffektiv.

Se vår korta film som förklarar vad screening är:

Alla kan ta PSA-prov

Med WHO:s kriterier som grund har Socialstyrelsen inte sett skäl nog att kalla män i Sverige till screening för prostatacancer med PSA-test.

Alla män kan dock själva gå och ta ett PSA-prov på sin vårdcentral eller genom hälsokontroll inom företagshälsovården.

Sjukvårdspersonal tar blodprov i armvecket för ett PSA-test
PSA-provet är ett vanligt blodprov som tas i armvecket.

Innan testet utförs ska man få information om själva testet och vad det kan ge för konsekvenser. 

Organiserad prostatacancertestning (OPT)

Alla Sveriges regioner (utom Region Halland) har i dag infört organiserad prostatacancertestning (OPT). Det innebär att alla män som har fyllt 50 år erbjuds att få lämna blodprov för PSA.

Ett förhöjt PSA leder till vidare utredning för att se om det beror på prostatacancer. I en del regioner görs också studier om ett kompletterande blodprov som exempelvis Stockholm3 kan ha en roll vid organiserad protatacancertestning.

Data från OPT kan i framtiden ligga som grund när Socialstyrelsen ska besluta om ett eventuellt screeningprogram för prostatacancer.

Läs mer om PSA-provet

Webbinarium: Prostata och PSA – varför screenas inte männen?

Lättläst om screening

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Vanliga frågor om screening

Vart ska jag vända mig för att höra mig för om min kallelse?

Ring, eller gå in på 1177 så får du reda på vart just du ska vända dig.

Hur gör man om man vill fortsätta med kontroller när man är för gammal att kallas via screeningprogrammet?

Prata med din gynekolog eller läkare om hur ni går vidare.

Måste man gå på screening när man kallas?

Nej, att delta i screeningprogram är helt frivilligt, men man vet att tidig upptäckt räddar liv.

Varför får man inte veta om man har täta bröst?

Screeningen omfattar ett stort antal kvinnor och det ingår inget läkarbesök, vilket man skulle behöva införa om man ska meddela andra saker än att allt ser normalt ut.

I framtiden kommer screeningen troligtvis att anpassas efter de riskfaktorer kvinnan har. Forskning pågår inom området.

När kommer tarmcancerscreening införas i min region?

RCC i samverkan föreslår att alla regioner startar införandet i slutet av 2019 genom att bjuda in den årskull som det året fyller 60 år och därefter successivt bygga ut programmet så att screening erbjuds vartannat år tills deltagarna fyllt 74 år.

Dock måste regionen ha resurser för att göra koloskopi på de som visar sig ha blod i avföringen samt patologer som kan analysera eventuella koloskopifynd.


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.