Tarmcancer

Vad är tarmcancer?

Tarmcancer är olika typer av cancer som sitter i tunntarmen, tjocktarmen eller ändtarmen. Cancer i tarmen uppstår när det har blivit fel i en cell som gör att den börjar dela sig okontrollerat. Till slut, ofta efter lång tid, bildas en tumör.

Cancerformerna i tarmarna skiljer sig från varandra när det gäller symtom, hur de behandlas och hur prognosen ser ut.

Tjock- och ändtarmscancer (kolorektalcancer)

Det vanligaste är att cancer i tarmarna börjar i en körtelcell i tarmarnas slemhinna. Det kallas körtelcancer, adenocarcinom. De här tumörerna sitter oftast i tjocktarmen eller ändtarmen, men kan också uppstå i tunntarmen.

Tjocktarmscancer och ändtarmscancer är två olika canceformer men ofta används den gemensamma beteckningen kolorektalcancer för de båda cancerformerna, där kolon står för tjocktarm och rektum för ändtarm.

Vanliga symtom på tjock- och ändtarmscancander är 

• långvarig diarré
• blod i avföringen
• ändrade vanor kring avföringen, kan vara förstoppning eller att behöva bajsa ofta
• hård i magen eller lös i magen
• smärta i magen, ibland som magknip
• kraftig slembildning i tarmen som gör avföringen slemmig
• blodbrist
• trötthet
• att gå ner i vikt.

Läs mer om tjock- och ändtarmscancer

Tunntarmscancer

I tunntarmen är det vanligast att tumören utgår från neuroendokrina celler. Det är en typ av celler som bildar hormoner vilket gör att även tumören ofta är hormonbildande.

Cancerformen kallas NET (neuroendokrin tumör). Hormoner är ämnen som styr olika processer i kroppen, som matsmältning och ämnesomsättning.

Vanliga symtom vid NET är

• diarré
• ökad värmekänsla i kroppen
• ansiktsrodnad, så kallad flush
• tarmvred, kan bland annat innebära attacker av magsmärta, svullen mage och kräkningar.

Symtomen kan till en början vara diffusa.

Läs mer om tunntarmscancer

Läs mer om neuroendokrina tumörer (NET)

GIST

GIST är en form av sarkom som oftast drabbar magsäcken, men kan uppstå i hela magtarmkanalen.

Sarkom är ett samlingsnamn för cancer i kroppens stödjevävnader, som skelett, brosk, bindväv, muskler med mera. I tarmen uppstår sarkomet i celler som har en roll i regleringen av tarmens rörelser.

Vanliga symtom vid GIST är

• smärta och fyllnadskänsla i magen på grund av att tumören trycker på annan vävnad
• blodbrist med symtom som trötthet och yrsel på grund av blödningar i magtarmkanalen
• viktminskning och försämrad aptit
• feber.

Läs mer om GIST

Lymfom

I tarmslemhinnan finns också lymfatisk vävnad och om en cancercell uppstår där leder det till lymfkörtelcancer i tarmen, lymfom.

Till en början kan symtomen vara diffusa besvär från magen och tarmen. Efter en tid kan lymfomet ge symtom som

• nattliga svettningar
• viktnedgång
• trötthet
• feber
• avvikande värden på antal blodkroppar i blodprov.

Läs mer om lymfom

Andra cancerformer kan också sprida sig till tarmen, som äggstockscancer och magsäckscancer.

Hur upptäcker man tarmcancer?

Eftersom tarmcancer är en samling av flera olika cancerformer kan det variera vilka undersökningar som behöver göras för att ställa en diagnos.

Vävnadsprov

Oavsett vilken form av cancer det finns misstanke om måste ett vävnadsprov, biopsi, tas. En bit av, eller hela tumören, tas ut via en nålbiopsi eller vid en operation.

Provet skickas till patolog för analys. Då går det att se om det finns cancerceller och vilken typ av cancer det rör sig om.

Avbildningar av tarmen

Man gör även olika undersökningar för att få en bild av tarmen. Vilken undersökningsmetod som väljs kan variera.

Undersökningar som framför allt används är

• datortomografi
• magnetkameraundersökning
• PET-CT.

Undersökningarna görs för att kunna hitta en eventuell tumör, kartlägga tumörens utbredning och se om det finns någon spridning till lymfkörtlar eller andra organ.

Endoskopi

Vid misstanke om cancer i tarmen görs ofta en endoskopi. Då tittar man in i tarmen med hjälp av ett slangliknande instrument som har en kamera i änden. Slangen går att styra med hjälp av ett reglage.

Med hjälp av endoskopet kan läkaren se insidan av tarmen på en bildskärm. Läkaren kan också ta vävnadsprover via endoskopet.

Hur behandlas tarmcancer?

Behandlingarna av de olika cancerformerna skiljer sig åt.

Det vanligaste är att tumören opereras bort om det är möjligt. Lymfom opereras inte. Vid lymfom används olika kombinationer av läkemedel.

Även vid de andra cancerformerna i tarmen används ofta läkemedel ensamt eller som komplement till operationen. Det kan vara cytostatika, immunterapi eller målinriktad behandling som ges.

Ändtarmscancer behandlas ofta med strålbehandling innan den opereras.

Om tumören är en metastas, dottertumör, behandlas den genom att behandla modertumören. Då är syftet med behandlingen att krympa tumören och lindra symtom.

Dottertumörer som orsakar stopp i tarmen behandlas med operation.

Prognos vid tarmcancer

Prognosen skiljer sig mellan cancerformerna, men även inom samma cancerform. Det som påverkar prognosen är hur aggressiva cancercellerna är, tumörens utbredning och eventuell spridning.

Även allmäntillståndet hos den som är sjuk och om personen samtidigt har andra sjukdomar påverkar prognosen.

I dag erbjuds personer mellan 60 och 74 år att delta i screening för tjock- och ändtarmscancer. Det är för att hitta eventuell cancer i ett tidigt skede. Tidig upptäckt leder till bättre prognos.

Tarmcancer och mat

Cancer i tarmen och behandlingen av den påverkar ofta aptiten. Sjukdomen och behandlingen kan också ge diarré som gör det svårt för kroppen att ta upp näringen i maten.

Det är vanligt att gå ner i vikt under sin sjukdom och behandling.

Har du nedsatt aptit kan du behöva hjälp med vad du ska äta för att hålla vikten. Du kan också behöva kosttillskott utskrivet som hjälpmedel. Prata med din sjuksköterska eller läkare så att du får träffa en dietist.

Om du har problem med diarré eller förstoppning finns det läkemedel som kan hjälpa. 

Läs mer om mat och cancer

Minska risken

En kost som är rik på fullkorn och fibrer minskar risken för tjock- och ändtarmscancer.

Förutom minskad risk för cancer hjälper den fiberrika maten från växtriket dig att hålla en hälsosam vikt och skyddar därför i förlängningen mot fetmarelaterade cancerformer.

Läs mer om kostvanor