Fakta
- Med ett koloskop kan hela tarmen undersökas.
- Genom koloskopet kan läkaren ta vävnadsprover
- Innan undersökningen behöver du genomgå vissa förberedelser
Hur går det till och varför görs undersökningen?
Hur går det till och varför görs undersökningen?
Koloskopi är en av flera så kallade tarmkikarundersökningar. För att kunna utföra undersökningen behöver du genomgå vissa förberedelser, som att tömma tarmen. Dagarna innan ska du även undvika mat som innehåller mycket fibrer.
Granskad av: Jan Zedenius, professor i kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset
Koloskopi är en metod för att undersöka insidan av tjocktarmen och ändtarmen. Instrumentet som läkaren använder kallas koloskop. Det är en cirka en och en halv meter lång, böjlig slang som är kopplat till en bildskärm. Det styrs via små rattar som gör att det går att se åt alla håll i tarmen. Koloskopet förs in via ändtarmen.
Undersökningen kan visa om du har sår eller inflammationer på tarmen. Koloskopi görs bland annat vid misstänkt kolorektalcancer, det vill säga cancer i tjocktarmen eller ändtarmen.
Innan undersökningen kommer du att få en liten plastslang i armen eller på handen, en så kallad venkateter. Den används om du under eller innan undersökningen skulle behöva få något lugnande och avslappnande läkemedel.
Många kan tycka att det känns pinsamt att behöva genomgå koloskopi, men det brukar kännas bättre om man berättar för vårdpersonalen hur man känner.
För att du inte ska känna dig naken under undersökningen får du ett lakan att lägga över dig samt byxor med ett hål där koloskopet kan föras in
Från början kommer du att få ligga på din vänstra sida. Efter ett tag kan du behöva ligga på rygg eller på höger sida. Det är för att instrumentet lättare ska kunna föras in i tarmen.
Det kan kännas obehagligt när instrumentet förs in genom ändtarmsöppningen.
Om din tarm är mycket slingrig kan undersökningen vara lite smärtsam, men i så fall får du smärtstillande läkemedel i venkatetern som verkar direkt.
Undersökningen kan ta allt från en kvart upp mot en timme.
Dagen innan eller samma dag du ska göra en koloskopi får du dricka laxerande medel. Exakt tid beror lite på vilken tid på dagen undersökningen ska genomföras.
För att undersökningen ska ge tillförlitlig information måste tarmen vara helt fri från avföring, så det är viktigt att du följer instruktionerna du får från sjukvården.
Medlet kommer att göra att du får diarré, så du behöver ha nära till en toalett under tiden du laxerar.
Förberedelserna sker vanligtvis i hemmet, men behöver man av någon anledning extra hjälp för att genomföra dessa kan man bli inlagd på en vårdavdelning inför undersökningen. Du kommer att få information om det från mottagningen.
Undvik mat med mycket fibrer, skal eller kärnor tre dagar innan undersökningen. När du gör en koloskopi är det viktigt att tarmen är helt tom och ren.
Dagen innan koloskopin kan du äta en lätt frukost innan det är dags för laxering. Om du ska göra din laxering först på kvällen kan du också äta en lätt lunch.
Frukosten dagen innan kan vara en skiva vitt bröd och ett ägg tillsammans med klar dryck.
Till lunch kan man äta en liten bit kött, fisk eller vegetarisk biff, två små potatisar eller en deciliter ris eller pasta (inte fullkorn).
Mat du ska undvika tre dagar innan koloskopi är exempelvis
Efter att du har tömt tarmen på avföring får du endast dricka klara drycker. Klara drycker kan vara kaffe eller te utan mjölk, vatten, saft (ej röd), juice utan fruktkött, sportdryck eller buljong.
Tänk på att få i dig drycker med både salt och socker. Ju mer du dricker inför undersökningen desto renare kommer tarmen att bli.
Du kommer att få mer utförliga instruktioner av mottagningen.
Innan en koloskopi är det viktigt att undvika vissa läkemedel. Till exempel järntabletter kan göra det svårare att undersöka tarmen. Följ därför de instruktioner och förberedelser som läkaren eller mottagningen ger dig inför din koloskopi.
Om du är diabetiker, tar blodförtunnande mediciner eller har fel på hjärtklaffarna, kan du också behöva extra förberedelser innan koloskopin. Kontakta mottagningen så fort du har fått din kallelse för att höra hur just du bör förbereda dig.
Efter en koloskopi kan du känna dig uppblåst och spänd i magen. Du kan också ha magknip och prutta mycket. Besvären brukar försvinna efter ett par timmar.
Biverkningarna kommer av att man ofta blåser in luft i tarmen för att den ska vidga sig så man ser bättre.
Om du har fått lugnande läkemedel får du ligga kvar på en säng eller brits tills dessa har gått ut ur kroppen och du känner dig stabil igen.
Efter koloskopiundersökningen kan du leva som vanligt. Men om du fått lugnande medel kan du vara påverkad några timmar efteråt.
Det är rekommenderat att inte ta bilen till undersökningen då det är svårt att veta innan om du behöver få lugnande eller starka smärtstillande mediciner som påverkar förmågan att köra.
Med hjälp av koloskopet kan man undersöka ändtarmen, tjocktarmen och den nedre delen av tunntarmen.
Med koloskopi kan man upptäcka sår, inflammationer och oftast även mycket små förändringar, till exempel små polyper.
Koloskopi är en av flera så kallade tarmkikarundersökningar där även rektoskopi och sigmoideoskopi ingår.
Genom rektoskopet, sigmoideoskopet eller koloskopet kan läkaren inte bara undersöka tarmens innerväggar utan också ta ut små vävnadsprover från misstänkta delar av tarmen.
För att kunna ta dessa prover för man in en särskild tång genom instrumentet.
Vävnadsproverna skickas till mikroskopisk analys för att se om det finns cancer i dem. Det kan ta några veckor att få svar på vävnadsproverna.
Både rektoskop och koloskop används också för att ta bort polyper som kan vara förstadier till cancer.
Skiktröntgen, datortomografi, kan också användas för att upptäcka tumörer i tjocktarmen, så kallad virtuell koloskopi.
Om tumören sitter i ändtarmen används magnetkamera för att ta reda på hur djupt den växer i tarmväggen och om det finns spridning till lymfkörtlar i tumörens närhet.
Vid rektoskopi tittar man 15-25 centimeter upp i tarmen för att undersöka ändtarmen. Förberedelserna är inte lika avancerade som vid koloskopi.
Du får äta och dricka som vanligt innan undersökningen. Ibland kan du behöva ta laxermedel hemma innan undersökningen eller på mottagningen. Det är för att nedre delen av tarmen ska vara tömd på avföring.
Rektoskopi kan göras på en mottagning, vårdcentral eller på ett sjukhus. I övrigt påminner den om en koloskopi.
En koloskopi ca 30-40 minuter.
Sövning sker endast i speciella fall. Dels för att sövning innebär viss risk. Men även för att vi lättare kommer fram i tjocktarmen vid koloskopi om du kan hjälpa till att vända dig i olika kroppslägen. Rygg, vänster och höger sidoläge är de vanligaste lägena du kommer ligga i.
/Oskar Almkvist, endoskopist på Södersjukhuset.
Det finns möjlighet att få smärtlindrande och eller lugnande i samband med undersökningen. Ungefär hälften behöver eller vill ha någon form av läkemedel medan andra hälften tycker det går bra utan. Det viktiga är att du upplever det acceptabelt!
/Oskar Almkvist, endoskopist på Södersjukhuset.
Du kan äta helt som vanligt efter undersökningen. En del är sugna på lite fil och andra en pizza. Ät det du själv är sugen på!
/Oskar Almkvist, endoskopist på Södersjukhuset.
Du kommer få svar på din undersökning direkt efteråt. I de fall där vi skickar prover till patologen kan vi behöva vänta på att denna analys är klar innan vi kan ge dig ett slutgiltigt besked.
/Oskar Almkvist, endoskopist på Södersjukhuset.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.