Rektoskopi

Vad är rektoskopi?

Rektoskopi är en undersökning där en läkare tittar inne i ändtarmen (rektum) med hjälp av ett instrument som kallas rektoskop. 

Rektoskopet är ett plaströr och i ena änden av röret sitter ett förstoringsglas som gör att läkaren kan se ändtarmens slemhinna. Röret har ungefär samma tjocklek som en tumme.

Via rektoskopet kan man också föra in instrument, till exempel en liten tång om läkaren vill knipsa bort förändringar i tarmen och skicka på analys hos patologen.

Hur går rektoskopi till?

Du som ska genomgå undersökningen behöver klä av dig på underkroppen. Vanligtvis får du ligga på vänster sida på en brits med benen uppdragna.

För att det ska kännas mindre utsatt lägger man en filt eller ett lakan över dig.

Innan läkaren för in rektoskopet genom ändtarmsöppningen smörjs öppningen med en bedövande salva.

• Med hjälp av instrumentet går det att se 15-25 centimeter upp i ändtarmen.
• Rektoskopet är kopplat till en sug som under undersökningen suger ut slem och eventuell avföring eller blod.
• Om läkaren ser någonting avvikande tas prover från tarmen.
• Undersökningen brukar ta omkring tio minuter.

Lugnande eller smärtstillande om du behöver

Många kan tycka att det känns pinsamt att behöva gå igenom en rektoskopi, men det brukar kännas bättre om man berättar för vårdpersonalen hur man känner.

Om du är orolig går det att få lugnande läkemedel innan undersökningen.

Ibland kan läkaren behöva spruta in lite luft i tarmen för att se bättre. Det kan spänna och kännas obehagligt och luften gör att du kan behöva prutta.

Säg till om det känns obehagligt eller gör ont.

Förberedelser inför rektoskopi

Inför undersökningen krävs inga speciella förberedelser. Det är bra om du nyligen har varit på toaletten och bajsat. 

Man brukar inte rutinmässigt ge lavemang innan undersökningen. Det kan göra slemhinnan irriterad och det kan då bli svårt att se eventuella inflammationer. 

Om det finns avföring i ändtarmen, som inte kommer ut, kan du få ett mindre lavemang innan undersökningen.

Du får äta och dricka som vanligt inför undersökningen.

Biverkningar efter rektoskopi

Efter en rektoskopi mår de flesta som vanligt. Om du inte har fått lugnande läkemedel kan du lämna mottagningen direkt efter undersökningen.

Om du har fått lugnande läkemedel kan du känna dig trött, yr eller ostadig efter undersökningen. Därför kan det vara bra att vila en stund innan du åker hem. Hur länge besvären sitter i varierar, men det kan ta en timme eller mer innan du känner dig helt återställd.

Du kan blöda lite, i ett par timmar, från tarmen om läkaren har tagit prover från slemhinnan och det kan blöda lite första gången du går på toaletten efter undersökningen.

Annars är rektoskopi en undersökning som inte brukar ge några biverkningar eller komplikationer.

Vad kan man se med rektoskopi?

Med hjälp av rektoskopi kan man till exempel upptäcka inflammation, sår, blödningar eller tumörer i ändtarmen.

Det kan vara svårt att se den nedersta delen av ändtarmen med ett rektoskop. Därför görs alltid en proktoskopi direkt efter rektoskopin.

En proktoskopi går till på samma sätt, men man använder en kortare slang som gör det lättare att se slemhinnan precis innanför analöppningen.

Ta vävnadsprover

Genom rektoskopet och proktoskopet kan läkaren inte bara undersöka tarmens innerväggar utan också ta ut små vävnadsprover från misstänkta delar av tarmen.

För att kunna ta proverna för man in en särskild tång genom rektoskopet eller proktoskopet.

Vävnadsproverna skickas till patologen på analys för att se om det finns cancer i dem. Det kan ta några veckor att få svar på vävnadsproverna.

Rektoskopet används också för att ta bort polyper som kan vara förstadier till cancer.

Koloskopi

Om man inte hittar någon orsak till dina besvär vid rektoskopin skickar läkaren ofta en remiss för att göra en koloskopi. Koloskopet har en längre slang som gör att man också kan undersöka tjocktarmen, vilket man inte kan med rektoskopet.