Bukspottkörtelcancer är en cancerform som drabbar bukspottkörteln, en viktig körtel för matsmältningen som sitter långt in i magen, nära magsäcken och tunntarmen. Sjukdomen är svår att upptäcka tidigt då symtomen ofta är diffusa.
Granskad av: Åke Andrén-Sandberg, professor emeritus i kirurgi
Bukspottkörteln (pankreas) finns djupt in i magen, nära magsäcken och tunntarmen, och har två viktiga uppgifter. Den ena är att tillverka bukspott som innehåller enzymer och bikarbonat som behövs för matsmältningen. Den andra uppgiften är att tillverka hormonerna insulin och glukagon.
Bukspottkörtelcancer börjar oftast i de gångar som finns i själva bukspottkörteln och som bukspottet rinner genom. Om celler i gångarna genomgår förändringar och börjar växa okontrollerat kan en tumör bildas som blir bukspottkörtelcancer. Ibland tar det flera år.
Det finns också en del andra, mer ovanliga former av cancer i bukspottkörteln. I de fallen producerar cancercellerna hormoner och ett samlingsnamn för den formen av tumörer är neuroendokrina tumörer, NET. De har en helt annan behandling än bukspottkörtelcancer och bättre prognos.
Bukspottkörtelcancer är en av många cancersjukdomar. Sjukdomarna är mycket olika varandra, men det gemensamma är att de börjar med ett fel i någon av kroppens celler.
Vanliga symtom vid bukspottkörtelcancer är smärta i magen eller ryggen. Ofrivillig viktnedgång, minskad aptit och problem med matsmältningen är andra symtom. Gulsot, där huden och ögonen blir gula på grund av förstoppning i gallgångarna, kan också vara symtom på bukspottkörtelcancer.
Vanliga symtom på bukspottkörtelcancer är
Symtomen på cancer i bukspottkörteln är i många fall ganska diffusa och kommer ofta i ett sent skede av sjukdomen.
Fördjupning symtom på bukspottkörtelcancer:
Gulsot (ikterus) är ett vanligt symtom på bukspottkörtelcancer. Det kan man få när cancern växer i körtelns högra del, där stora gallgången passerar.
Cancern täpper igen gallgången. När gallan på så sätt hindras från att rinna ut i tolvfingertarmen samlas gallfärgämnet bilirubin i blodet och tas upp av kroppens vävnader.
Resultatet blir att ögonvitor och hud färgas gula. Dessutom brukar urinen bli mörkare än vanligt, medan avföringen blir ljusare.
Gulsoten ger ibland klåda som för en del är det besvärligaste symtomet.
De flesta fall av gulsot har dock helt andra orsaker än cancer i bukspottkörteln, till exempel att en sten täpper till gallgången eller att hepatit-virus ger inflammation i levern.
Smärta i buken är ett annat symtom på bukspottkörtelcancer. Många drabbade säger att den sitter långt inne i magen och strålar ut i ryggen.
Det brukar vara en molande värk som inte påverkas av rörelser eller matintag och inte varierar olika tider på dygnet.
En del känner en ständig trötthet i ryggen som förvärras när de ligger. Smärtan släpper aldrig och blir gradvis värre, ju längre tiden går.
Nedsatt aptit och att gå ner i vikt är andra vanliga symtom på cancer i bukspottkörteln. De här symtomen brukar märkas först i ett sent stadium av sjukdomen.
Aptitlöshet och viktnedgång leder till brist på energi som i sin tur kan göra att man är trött, lättretad och nedstämd.
Vid större tumörer kan man se att avföringen blir förändrad.
Cancern kan leda till minskad tillverkning av bukspottkörtelns enzymer vilket sin tur gör att fettet i maten inte kan brytas ner i tarmen.
Då blir avföringen rik på fett, vilket man kan se genom att den flyter på vattnet i toaletten och är svår att spola ner. Den luktar då oftast också mycket illa.
Diabetes kan ibland vara det första tecknet på cancer i bukspottkörteln. Det handlar då om så kallad åldersdiabetes eller typ 2-diabetes.
Typiskt vid de här fallen är att de faktorer som vanligtvis brukar förklara åldersdiabetes saknas, till exempel övervikt.
Flera av de första symtomen vid cancer i bukspottkörteln (smärta i buken, viktnedgång, aptitlöshet) är desamma som vid magsäckscancer eller tjocktarmscancer och ändtarmscancer.
Därför är det inte ovanligt att utredningen börjar med undersökningar som till exempel att titta ner i magsäcken, gastroskopi eller undersökning av tjocktarmen.
Det gäller särskilt när det inte finns några tecken på gulsot. Men de här undersökningarna kan inte upptäcka en cancer i bukspottkörteln.
Tumören syns först vid undersökning med riktat ultraljud, datortomografi eller magnetkamera.
Det enda sättet att säkert avgöra om någon har en elakartad tumör i bukspottkörteln är att ta ut en liten bit vävnad (biopsi) och undersöka i mikroskop.
Ett sådant vävnadsprov kan tas ut med en tunn nål samtidigt som bukspottkörteln undersöks med ultraljud eller endoskopi.
Om röntgenundersökningen talar för att det är en cancer som kan opereras bort gör man ingen biopsi. Det här beror på att det då finns en liten risk att cancerceller sprids genom hålet som nålen gör. Under operationen kan man dessutom ta de vävnadsprov som behövs.
Om det däremot är fråga om annan behandling än operation måste man vara säker på att det rör sig om en bukspottkörtelcancer innan behandlingen startar.
De här metoderna använder man för att undersöka bukspottkörtelcancer:
Ultraljud är ofta den första undersökningen som görs om läkaren misstänker cancer i bukspottkörteln.
Det är en enkel undersökning där ofarliga ljudvågor sänds in mot bukspottskörteln från en sond som förs över magen.
Ljudvågornas eko används för att ta fram en bild på en skärm där läkaren kan se om det finns något onormalt.
Om läkaren fortfarande är osäker efter en vanlig ultraljudsundersökning kan man undersöka bukspottkörteln med ett minimalt ultraljudsinstrument. Det fäst på ett gastroskop som förs ner genom matstrupe och magsäck till tolvfingertarmen, som ligger runt bukspottkörtelhuvudet.
Undersökningen görs främst för att se om det finns någon tumör och om den i så fall har spridit sig till levern.
Vid bukspottkörtelcancer är datortomografi (skiktröntgen) en röntgenmetod som framför allt används för att avgöra cancerns storlek, växtsätt och spridning.
Datortomografi gör att man på bästa sätt kan bedöma hur mycket tumören breder ut sig och hur den växer i förhållande till blodkärlen i området. Man ser också om tumören spridit sig till andra organ, i första hand levern. Det är viktigt att veta inför en operation.
Om en vanlig datortomografi inte visar på någon spridning av cancern görs en särskild datortomografi som är speciellt inriktad på bukspottkörteln.
Under datortomografiundersökningar får du ligga på en brits inne i en cirkelformad öppning i apparaten. Bilden sammanställs av en avancerad dator och kan visas på en bildskärm.
Magnetkamera, (MR) är ytterligare en teknik som kan användas för att ta bilder av bukspottkörteln och gallgångarna.
Den får för närvarande ses som ett komplement till datortomografi, men används allt mer ofta eftersom den ger samma information som datortomografi utan att använda någon strålning och i vissa fall kan den ge kompletterande information.
Cancer i bukspottkörteln kräver ibland omfattande behandling. Det är viktigt gå igenom allt i förväg med läkaren så att du kan ta ställning till olika alternativ och är beredd på vad som ska hända.
Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.
Läkaren kommer att diskutera många olika frågor med dig för att kunna välja den behandling som passar i just din situation.
Om de olika behandlingsmetoderna:
Om en operation föreslås med syftet att ta bort hela cancern rör det sig om en omfattande operation.
Det innebär att en första undersökning behöver göras för att se att du har förutsättningar att klara operationen och eventuella komplikationer.
Både hjärta, lungor, njurar och andra organ måste undersökas noga. Även den mentala hälsan är viktig. Den som genomgår en sådan stor operation måste också orka genomgå de behandlingar med till exempel cytostatika som kan behövas efter operationen.
En annan förutsättning för operation är att cancern inte har spridit sig utanför bukspottkörteln, som till exempel in i de större blodkärl som finns alldeles utanför bukspottkörteln eller att det har bildats dottertumörer, metastaser, i andra organ.
Den vanligaste operationen för bukspottkörtelcancer kallas Whipples operation. Man tar då bort körtelns högra del. Det är i den högra delen av bukspottkörteln cancer växer i de flesta fall.
Ibland opereras också en del av körtelns mittendel bort. Samtidigt tas tolvfingertarmen (en liten bit av tunntarmen), gallblåsan, en del av gallgången och ibland nedre delen av magsäcken bort.
Tolvfingertarmen tas bort för att tarmens blodförsörjning går genom bukspottkörtelns högra del och alltså försvinner när delar av bukspottkörteln opereras bort.
Gallgången tas bort för att det finns stor risk för att cancer sprids via den. Även lymfkörtlar och lymfkärl i bukspottkörtelns närmaste omgivning opereras bort.
Den första delen av tunntarmen tas bort av operationstekniska orsaker och nedre delen av magsäcken för att slippa saltsyran från magen.
Operationen gör att utsöndringen av körtelns matsmältningsenzymer avtar. Därför får du efter operation äta enzymer i form av kapslar.
Efter operationen får cirka var femte person diabetes. Det leder oftast till livslång insulinbehandling.
Å andra sidan kan en diabetes, som varit ett delsymtom på sjukdomen, förbättras då tumören avlägsnats. I enstaka fall kan den till och med försvinna helt.
Det kan också förekomma tumörer i den vänstra delen av bukspottkörteln (kroppen och svansen). De tumörerna upptäcks oftast i ett senare skede för att de inte gör att man får gulsot. De tumörerna kan dock opereras med hjälp av en betydligt mindre operation som medför mindre risk (för till exempel andra sjukdomar på grund av operationen).
Det är rutin att få cytostatikabehandling under sex månader efter en operation mot bukspottkörtelcancer med målet att få bort cancern och bota. Det kallas adjuvant behandling.
Den adjuvanta behandlingen ska helst starta efter en till två månader efter operationen. Målet är att alla ska starta sin behandling inom tre månader efter operationen.
Om du har svårt att återhämta dig efter operationen och tiden passerar tre månader är det ändå värdefullt att ge behandlingen så fort du orkar.
Ibland ges cytostatikabehandling före operation för att försöka krympa tumören så att den till exempel ska lossna från ett av de blodkärl som påverkats.
Resultatet av behandling med cytostatika innan operation utvärderas i vetenskapliga studier (kallas neoadjuvant behandling).
Om cancern växer så att den inte kan opereras bort eller om cancern kommer tillbaka efter tidigare operation finns flera åtgärder som kan sättas in för att lindra symtomen istället för att bota. Det kallas palliativ behandling.
Den palliativa behandlingen kan innebära olika typer av åtgärder.
Det kan vara begränsade operationer som mindre operationer med syfte att lindra symtom som gulsot och klåda snarare än att bota, cytostatika, smärtlindring, behandling av klåda, läkemedel mot illamående med mera.
Den palliativa behandlingen är lika kvalificerad som till exempel operationer eftersom den kräver både modern teknik och en hög grad av anpassning till individen. Olika människor reagerar olika på olika åtgärder och dessutom upplever olika personer sjukdomen olika.
Olika delar av palliativ behandling:
För att erbjuda bästa möjliga vård behövs ett team som kan få en helhetssyn och förmåga att samarbeta runt den som är sjuk.
I teamet ingår olika läkare, sjuksköterska, dietist och kurator och i en del fall också företrädare för hemsjukvården.
Läkaren bör tillsammans med övrig vårdpersonal gå igenom de olika lindrande behandlingar som kan behövas, men också diskutera deras för- och nackdelar med dig och gärna en närstående.
Efter det kan du och vårdpersonalen tillsammans lägga upp en plan som tar hänsyn till dina behov och önskemål.
Planen ska givetvis vara så flexibel att den kan anpassas när din sjukdom förändras.
Vårdteamets uppgift är att se till hela din livssituation och tillgodose flera behov: fysiska, psykiska, sociala och andliga. Även de närstående behöver stöd i sin situation.
Kunskapen om smärta och behandling mot smärta har förbättrats avsevärt under senare år och idag finns det goda möjligheter att få smärtlindring.
Om du har ont är det viktigt att få bra smärtlindring. Det kan handla om olika typer av läkemedel som till exempel huvudvärkstabletter, morfin, kortison eller lugnande medel men också att vid behov få hjälp av smärtspecialister eller fysioterapeuter.
Både gulsot och klåda är vanliga symtom vid cancer i bukspottkörteln. De kan ofta lindras eller tas bort samtidigt, eftersom båda orsakas av att gallan inte kan rinna ut på normalt sätt i tolvfingertarmen.
En metod är att sätta in ett plast- eller metallrör, en så kallad stent, som leder gallan förbi tumören.
Stenten sätts in med hjälp av ett endoskop, som förs ner via munnen, matstrupen och magsäcken. Metoden kallas för ERCP.
I vissa fall krävs en operation för att leda gallan förbi cancertumören.
I en del fall hjälper inte någon av de här behandlingar mot klådan. Då finns flera andra metoder.
Om du har torr hud kan den smörjas in med fuktighetsbevarande kräm. Om huden inte är torr finns andra medel som kan användas för att stoppa klådan.
Om varken kräm eller andra medel hjälper finns läkemedel (till exempel antihistamin) som kan prövas.
Ljumma bad har vetenskapligt visat sig lindra klådan, även om det bara varar en kortare tid.
Illamående, kräkningar och dålig aptit är besvär som kan förekomma och orsakas av själva sjukdomen.
Illamåendet kan förstärkas om du är trög i magen eller förstoppad.
Förstoppning kan bero på att du får i dig för lite vätska, har svårt att röra på dig och förstärks av morfin som ges mot smärta. Därför är det viktigt att dricka tillräckligt mycket.
Vissa matvaror kan också minska risken för förstoppning, till exempel katrinplommon och linfrön. Det finns också läkemedel mot både illamående och förstoppning.
Ibland beror illamåendet och kräkningarna på att cancern har vuxit så att den hindrar passagen genom tolvfingertarmen.
Oftast åtgärdas det genom att man för ner ett grovt metallnätsrör förbi hindret som oftast sitter i tolvfingertarmen med hjälp av ett gastroskop.
Ibland krävs dock en operation för att leda maginnehållet förbi hindret.
Ibland rekommenderas det att äta fetare mat än normalt för att du ska få i dig tillräckligt med näring.
Vid cancer i bukspottkörteln kan det istället få motsatt effekt eftersom nedbrytningen av fett i tarmen ofta är försämrad.
Att addera enzym (i kapslar) vid varje måltid kan minska det här problemet. Det viktigaste är inte att maten är maximalt näringsriktig utan att den är så aptitlig och anpassad efter vad du vill ha att du klarar att äta den.
Alltför stora portioner och närståendes tjat kan motverka ätandet hos den som känner motvilja mot maten. Då behöver maten och omgivningen anpassas efter dina behov för att du ska kunna äta tillräckligt mycket.
Varje år får runt 1 200 - 1 300 personer i Sverige bukspottkörtelcancer. Sjukdomen är ungefär lika vanlig bland män som bland kvinnor.
Cancer i bukspottkörteln är ovanlig bland yngre personer. Tre fjärdedelar av de som blir sjuka är över 65 år.
Statistiken är dock något osäker (liksom vid några andra av bukens cancersjukdomar) när det gäller bukspottkörtelcancer. Anledningen är att cancern kan vara svår att hitta och få en diagnos på. Det gör att många fall inte registreras i Socialstyrelsens cancerregister.
Läs mer om statistik för bukspottkörtelcancer
Den enda metod som idag helt kan bota cancer i bukspottkörteln är operation. Tyvärr upptäcks de flesta fall av cancer i bukspottkörteln i ett så sent skede att den som blivit sjuk inte kan opereras och chansen att bli botad är därför begränsad.
Av de som drabbas av bukspottkörtelcancer beräknas 16,9 procent kvinnor och 14,2 procent män leva fem år efter att de fått diagnosen.
Av de som genomgår operation blir ungefär 10-25 procent botade för all framtid.
Det ska dock sägas att även efter de stora operationerna som har som syfte att bota sjukdomen kommer nästan alla att få tillbaka samma livskvalitet som innan sjukdomen bröt ut. De som genomgått operationen kan då få ”extra” år med god livskvalitet innan sjukdomen eventuellt återkommer.
Cytostatikabehandling kan inte bota sjukdomen men däremot minska risken för återfall, särskilt de snabba återfallen.
Bukspottkörtelcancer kvinnor och män relativ 5- respektive 10-årsöverlevnad 1980-2020. Ålderstandardisering enligt Cancer Survival Standard.
Grafen visar hur många procent som beräknas leva fem respektive tio år efter att ha fått sin cancerdiagnos.
Läs mer om överlevnad och annan statistik för bukspottkörtelcancer
Det finns begränsad kunskap om vad som orsakar bukspottkörtelcancer. Den enda säkert bevisade riskfaktorn är rökning.
Enligt olika undersökningar löper rökare dubbelt så stor risk som icke-rökare att få sjukdomen.
Det finns också ärftliga faktorer som spelar roll.
Vid mutationer i bröstcancergenen BRCA2 ses en något ökad risk för att insjukna i bukspottkörtelcancer.
Det finns familjer med mutationer i en gen som heter CDKN2A som ger en betydligt ökad risk för bukspottkörtelcancer. De som bär på den ärftliga mutationen erbjuds regelbundna röntgenkontroller av bukspottkörteln i förebyggande syfte.
Ärftliga faktorer behöver undersökas vidare i de fall när cancern drabbar någon vid mycket låg ålder och om det finns flera nära anhöriga (syskon, föräldrar och generationen före dem) som har haft sjukdomen.
Det finns flera tumörsjukdomar som uppkommer runt bukspottkörtelhuvudet. De behandlas med operation på likartat sätt som bukspottkörtelcancer, men de har en mycket bättre prognos.
Till tumörsjukdomar runt bukspottkörtelhuvudet hör
Utöver dem förekommer också tumörer i de hormonproducerande cellerna i bukspottkörteln. De ger helt andra symtom än bukspottkörtelns cancertumörer som utgår från enzymproducerande celler. De behandlas på helt andra sätt och har bättre prognos.
Det finns också en viss form av cystor i bukspottkörteln (mucinösa cystor och IPMN) som kan vara förstadier till cancer.
De opereras oftast inte bort direkt utan man följer dem med upprepade bildundersökningar och först om de växer rekommenderas operation.
Redan när du får besked om att du har bukspottkörtelcancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering så att du kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt, när behandlingen är klar.
Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering. Alla som har fått ett cancerbesked har rätt till en kontaktsjuksköterska.
Läs mer om cancerrehabilitering
När du är klar med din behandling kommer du att följas upp på den kirurgklinik som finns på det sjukhus som ligger närmast där du bor.
Du följs upp för att få den rehabilitering som du behöver. Direkt efter behandlingen är klar är det för tidigt för att kunna hitta tecken på återfall, spridning av sjukdomen eller en ny tumör.
Det första året träffar du läkaren var tredje till var sjätte månad och de följande åren görs en individuell plan för hur ofta ni ska ses.
Om läkaren misstänker återfall kan en datortomografi (skiktröntgen) göras. Efter tre till fem år är det din vårdcentral eller hälsocentral du kan vända dig till om behöver stöd eller uppföljning av besvär.
Det är viktigt att du får information om vart du ska vända dig om du får nya symtom som smärta i mellangärdet (området mellan bröstkorgen och magen) som strålar ut mot ryggen, får svårt att hålla vikten eller får diarréer.
Fler cancerdiagnoser i området kring magen
Vi har samlat vanliga frågor och svar om bukspottkörtelcancer. Till exempel vilka de vanligaste symtomen är, om man kan leva utan bukspottkörtel och hur sjukdomen känns.
Vanliga frågor & svar om bukspottkörtelcancer
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Podden Glöd: Hon letar spår av bukspottkörtelcancer – med cancerforskaren Malin Sund
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.
Vad gör en kontaktsjuksköterska?
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
För dig som är närstående till någon med cancer
Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.
Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum
Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.
Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd.
Bukspottkörteln har två viktiga uppgifter. Den ena är att tillverka enzymer och bikarbonat som behövs för matsmältningen.
Den andra uppgiften är att tillverka hormonerna insulin och glukagon som är viktiga för kroppens ämnesomsättning och styr sockerhalten i blodet.
Enzymer och bikarbonat finns i den vätska, bukspotten, som via en gång i bukspottkörteln rinner ut i tolvfingertarmen.
Varje dygn tillverkar körteln 1,5–2 liter bukspott med enzymer. Enzymerna hjälper till att bryta ner maten i tarmen så att de olika näringsämnena kan tas upp i blodet.
Bikarbonat i bukspotten neutraliserar saltsyran i magsaften. Saltsyran skulle annars orsaka frätsår på tolvfingertarm och tunntarm.
Insulin, glukagon och andra hormoner tillverkas av små grupper av celler, även kallade cellöar, som ligger insprängda bland de celler som tillverkar enzymer och bikarbonat.
Insulin och glukagon skickas runt med blodet och hjälper cellerna i hela kroppen att reglera sockerhalten.
Lillebror Erik är frånvarande rent fysiskt, men ändå ständigt närvarande. Bland annat i flera av Bos låttexter.
När den kände rysslandsexperten och forskaren Martin Kragh drabbades av bukspottkörtelcancer fick hans arbetsintensiva liv en ny riktning.
Professor Malin Sund blir ny ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. Själv forskar hon om att upptäcka bukspottkörtelcancer tidigt med hjälp av ett enkelt blodprov.
När Sharife Moghaddam fick cancer kom det som en chock för hela släkten. Tumören kan inte opereras bort, men Sharife fortsätter fylla sitt liv med gemenskap, omtanke och fest.
Några höjdpunkter från den senaste tidens vetenskapliga publikationer – med stöd från Cancerfonden.
Kristina Roos hade just mött kärleken och upplevt ett av de lyckligaste åren i sitt liv när hon insjuknade i cancer för andra gången.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
