Forskningsredaktören väljer några höjdpunkter från den senaste tidens vetenskapliga publikationer – med stöd från Cancerfonden.
RNA-molekyler finns i våra celler och behövs för tillverkningen av proteiner. Men RNA-molekyler har fler uppgifter än så och kan även kan spela en viktig roll vid utvecklingen av cancer.
Ny forskning visar att vissa RNA-molekyler påverkar cancercellers förmåga att reparera DNA-strängar som drabbats av strålskador eller gått av helt.
– Vissa RNA-molekyler kan binda till enzym som reparerar skadat DNA och fungera som av och på- knapp för dessa enzym och därmed styra DNA-reparation. Vi har också upptäckt att förändrade nivåer av sådana RNA-molekyler leder till felaktig DNA-reparation hos cancerceller, säger Marianne Farnebo, cancerforskare vid Karolinska Institutet.
Hon hoppas att resultaten i förlängningen ska kunna leda till nya sätt att behandla cancer, till exempel genom att ge patienter konstgjorda RNA-molekyler som leder till felaktig cellreparation av cancerceller och därmed dödar dem.
Det kan förlänga liv att operera bort primärtumören vid neuroendokrin bukspottkörtelcancer visar ny forskning. Även om cancern redan spridit sig till andra delar av kroppen.
Neuroendokrina tumörer, NET, utgår från hormonproducerande celler och varje år får omkring 40 patienter denna sjukdom i bukspottkörteln i Sverige.
– Vi blev delvis överraskade av resultaten i studien. Vid NET i tunntarmen ska man sannolikt inte operera om den spridit sig. Men när det gäller NET i bukspottkörteln är det alltså positivt att operera även om det finns metastaser i levern, säger Peter Stålberg, professor och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Närmare 200 patienter ingick i studien och de hade fått vård någon gång mellan 2000 och 2019 vid Akademiska sjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset eller vid Brigham and Women’s Hospital, Boston.
Forskarna jämförde patienter som opererats med de som inte opererats och tog även hänsyn till annan sjuklighet och ålder.
– Det här kommer att förändra hur vi gör värderingen om kirurgisk behandling för dessa patienter.
Kvinnor som haft bröstcancer och som behandlades med blodfettsläkemedel av typen statiner hade lägre risk att få återfall med metastaser i andra delar av kroppen, som hjärna, lever, skelett och lunga.
Den här kopplingen kunde forskare hitta när de studerade 360 kvinnor som ingick i den så kallade Malmö Kost Cancer-studien där personer som fått bröstcancer mellan 2005 och 2014 ingick. Däremot fanns det ingen säkerställd koppling mellan statinanvändning och canceråterfall i bröstvävnad.
Statiner är vanliga läkemedel och kvinnorna i studien hade fått dem för att de hade höga kolesterolvärden och inte för att behandla cancer.
– Jag tycker det är intressanta resultat. Men frågan är om statiner också skulle fungera för kvinnor som inte har höga blodfetter, det vet vi inte idag. Det pågår nu en studie för att se om resultaten håller när statiner ges till kvinnor som behandling mot bröstcancer, säger Helena Jernström, cancerforskare vid Lunds universitet.
Patienter med blodcancersjukdomen myelom registreras i det svenska myelomregistret. Med hjälp av dessa data visar forskare att det är skillnad i överlevnad mellan olika sjukvårdsregioner i Sverige.
Men i rapporten har regionernas namn anonymiserats så det går inte att säga vilken region som har de bästa eller sämsta resultaten.
Patienter som var sjuka mellan 2008 och 2017 inkluderades i analysen och skillnaderna i överlevnad kunde framför allt ses för de som fått autolog stamcellstransplantation, vilket ofta är patienter yngre än 65 år.
I rapporten spekulerar forskarna om att skillnaderna kan bero att moderna läkemedel används i högre utsträckning i regioner där överlevnaden är bättre.
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.