Fakta
- Mellan 80 och 85 procent av alla med malignt melanom i huden botas.
- Omkring 95 procent av all skivepitelcancer kan botas med operation.
- Basalcellscancer ger nästan aldrig metastaser. Praktiskt taget alla patienter botas.
Hitta rätt direkt
- Vad är hudcancer?
- Symtom på hudcancer
- Olika former av hudcancer
- Bilder på hudcancer
- Hur upptäcker man hudcancer?
- Hur behandlas hudcancer?
- Sol och hudcancer
- Orsaker till hudcancer
- Rehabilitering vid hudcancer
- Hur ser prognosen ut för hudcancer?
- Vart kan jag vända mig?
- Fråga Cancerlinjen om hudcancer
- Artiklar hudcancer
Basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom är tre olika typer av hudcancer. Antalet fall av hudcancer har ökat på senare år. Sjukdomarna är nu bland de vanligaste cancerformerna i landet.
Granskad av: Jan Lapins, överläkare och docent vid Karolinska universitetssjukhuset
Vad är hudcancer?
Hudcancer är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser i huden. Basalcellscancer (basaliom) är den vanligaste typen. Den cancerform som ökar mest är skivepitelcancer i huden. Den allvarligaste varianten av hudcancer är malignt melanom.
Symtom på hudcancer
Vanliga symtom på hudcancer är
- födelsemärke (nevus) som börjar växa, klia eller ändra utseende
- ny och växande pigmentfläck
- litet sår som läker men kommer tillbaka på samma ställe för att sen bli ett sår som inte försvinner
- fast och glansig knottra som lätt blir sårig
- fast liten rodnad eller blek knappformig förhårdnad i huden
- fjällig och skrovlig fläck som växer och blir tjockare
- akneliknande knottra som sakta växer till en rodnad.
Olika former av hudcancer
Den cancerform som är mest känd till namnet för många är malignt melanom. En annan typ av hudcancer är skivepitelcancer. En tredje form av hudtumör är basalcellscancer som ibland också kallas basaliom.
Malignt melanom
Malignt melanom är nu bland de vanligaste cancerformerna i Sverige. Antalet fall har fördubblats under 2000-talet.
Malignt melanom förekommer i alla åldrar men är ytterst sällsynt hos barn. Malignt melanom är ovanligt hos ungdomar, men ökar med stigande ålder.
Genomsnittsåldern för när diagnos ställs är mellan 60 och 70 år. Ofta ställs diagnosen något tidigare hos kvinnor.
Personer med många leverfläckar och ljus hud har högre risk för att drabbas. Personer som har mörk, melaninrik, hud har ett bra skydd och drabbas mer sällan.
Men malignt melanom och andra former av hudcancer kan drabba alla oavsett hudtyp.
Se mer statistik för malignt melanom
Symtom på malignt melanom
Vanliga symtom på malignt melanom är
- födelsemärke* (nevus) som börjar växa
- kliande födelsemärke
- födelsemärke som ändrar färg eller är ojämn i färgen/pigmenteringen, kan till exempel skifta mellan bleka områden, svarta punkter och gråa partier
- födelsemärke som ändrar struktur eller form, kan vara att det blir ojämnt i kanten
- pigmentfläckar som blöder
- nya hudförändringar eller pigmentfläckar som uppkommer.
*Vanliga födelsemärken är oftast jämnbruna i färgen och har en regelbunden gräns.
Förändringarna kan uppkomma var som helst på kroppen. Kvinnor får oftast malignt melanom på underbenen. Män får oftast malignt melanom på bålen.
När malignt melanom uppstår hos personer med mörk hud är det ofta under fotsulan, under naglar eller i handflatan.
Melanom ger sällan symtom. Men klåda eller irritationskänsla är en viktig varningssignal.
Skivepitelcancer i huden
Skivepitelcancer i huden är den hudcancerform som ökar mest. Sjukdomen är något vanligare bland män än bland kvinnor.
Symtom på skivepitelcancer i huden
Vanliga symtom på skivepitelcancer i huden är
- en fjällig och skrovlig fläck som växer med tiden och blir tjockare
- snabbt växande fläck som blir en skrovlig, ibland sårig knuta
- fläcken kan ibland vara öm när man rör den.
Läs mer om skivepitelcancer i huden
Basalcellscancer (basaliom)
Basalcellscancer är en speciell typ av hudcancer som växer långsamt och den saknar i regel förmåga att bilda dottertumörer.
Varje år upptäcks fler än 50 000 fall. Det upptäcks ungefär lika många fall hos män som hos kvinnor.
Symtom på basalcellscancer (basaliom)
Symtom på basalcellscancer kan börja som
- en liten finneliknande knottra som sakta växer till en rodnad
- en fast och glansig knottra som lätt blir sårig
- en fast liten rodnad eller i huden
- blek knappformig förhårdnad i huden
- litet sår som läker men återkommer på samma ställe för att efter ett tag bli ett sår som inte läker.
Läs mer om basalcellscancer (basaliom)
Bilder på hudcancer
Läs om hudcancer i lugn och ro
Få vår broschyr om hudcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
E-post
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Läs om hudcancer i lugn och ro
Få vår broschyr om hudcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
E-post
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Hur upptäcker man hudcancer?
En läkare tittar och känner på hudförändringen för att försöka ställa diagnos.
Ofta kan läkaren komma nära en diagnos baserat på symtom och utseende, men med hjälp av dermatoskopi eller biopsi kan diagnosen säkerställas.
Se hur en hudundersökning går till och några av de vanligaste behandlingarna vid hudförändringar.
Dermatoskopi för upptäckt
Undersökningen blir säkrare med hjälp av dermatoskopi, en genomlysning med ett förstorande instrument som avslöjar viktiga ledtrådar till rätt diagnos. Instrumentet påminner om ett litet cyklop med förstoring.
Biopsi för analys
Om en undersökning visar att en eller flera förändringar eller sår kan misstänkas vara hudcancer är nästa steg att ta vävnadsprov från alla misstänkta förändringar för att säkerställa diagnosen med hjälp av mikroskopisk analys.
Vävnadsprovet kan vara en biopsi där liten del av tumören skickas för analys.
Det här gäller vid misstanke om basaliom och skivepitelcancer. Vid misstanke om melanom är det istället viktigt att hela tumören opereras bort för att få en bra analys.
När diagnosen slutligen är ställd kan rätt operation eller behandling av tumören planeras.
Läs mer om råd inför läkarbesöket
Hur behandlas hudcancer?
Operation och strålbehandling är de vanligaste behandlingarna vid olika former av hudcancer. Även fotodynamisk terapi används för att behandla hudcancer.
Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.
Läs mer om behandlingarna av de olika hudcancerformerna:
Malignt melanom (melanom)
Eftersom melanom ibland kan vara svåra att säkert särskilja från avvikande födelsemärken opereras många bort för säkerhets skull.
Vid misstanke på melanom opereras hudförändringen bort med några millimeters marginal och skickas för mikroskopisk analys.
Om den mikroskopiska undersökningen visar att det är ett melanom bestäms hur allvarligt detta är, främst utgående från tjockleken, som avgör vilken ytterligare operation och utredning som sedan blir aktuell.
Skivepitelcancer i huden
Behandlingen är i de flesta fall en operation. Ibland behöver operationen upprepas om inte all tumörvävnad tagits bort vid det första ingreppet.
Om det inte är möjligt att ta bort hela tumören med kirurgi kan behandlingen kompletteras med strålbehandling.
Risk att skivepitelcancern återkommer
Hos majoriteten är dessa ingrepp botande men det finns en viss risk att skivepitelcancern återkommer och kräver ytterligare behandling eller ger spridning till lymfkörtlar.
Risken är större vid lokalisation kring öron eller läpp och vid större tumörer.
Vid förstadier till skivepitelcancer och vid helt små skivepitelcancer kan ytligt destruktiva behandlingar användas på samma sätt som för basalcellscancer och i en del fall fotodynamisk terapi användas.
Fotodynamisk terapi
Vid fotodynamisk terapi stryks först en salva ut på huden för att öka tumörens ljuskänslighet. Sedan belyses tumören med rött ljus som dödar tumörcellerna.
Basalcellscancer (basaliom)
Den vanligaste behandlingen är en operation där hela tumören tas bort och skickas för mikroskopisk analys. Operationen måste ibland upprepas om inte hela tumören är borttagen.
Mohs mikrografisk kirurgi vid basalcellcancer
Vid särskilt svåråtkomliga basaliom i ansiktet kan en operationsmetod som kallas för Mohs mikrografisk kirurgi användas där vävnadsprover undersöks redan under själva operationen.
Små och ytliga basaliom kan också ofta åtgärdas med ett ytligt destruktivt ingrepp som till exempel skrapning och frysbehandling.
Vid utbredd basalcellscancer där kirurgin blir mycket omfattande, eller kirurgin inte lyckats ta bort hela tumören kan strålbehandling vara ett alternativ.
Basalcellcancer inte livshotande
Strålningen ges då i mindre doser vid en serie tillfällen. Det är inte sällsynt att basaliom återkommer och behöver behandlas igen, men det är extremt sällsynt med spridning utanför den ursprungliga platsen.
Eftersom basaliom inte är livshotande är det största problemet för patienten besvärliga ingrepp och ibland missprydande ärr.
6 hudförändringar att hålla koll på
Om du får ett nytt födelsemärke som växer snabbt, eller när ett befintligt födelsemärke växer eller ändrar utseende på något sätt, till exempel i färg eller form, bör du hålla koll och be en läkare undersöka det.
Personliga berättelser & forskning
Sol och hudcancer
Det finns inga speciella råd om solande för den som har fått hudcancer, utan samma saker gäller som för alla andra.
Målet är att undvika för mycket sol. Därför är det bra att inte vara ute i direkt solljus mitt på dagen när den står som högst på himlen, det vill säga mellan klockan 11 och 15.
De första dagarna i solen bör man också ta det försiktigt och bara vistas i solen korta stunder. Skugga, kläder och en vidbrättad hatt är bra skydd.
Läs mer om solens påverkan och hur du kan skydda dig
Vanliga frågor om sol och UV-strålning
Orsaker till hudcancer
Solen spelar en stor roll för uppkomsten av malignt melanom, skivepitelcancer och basalcellscancer. Men även förekomst av födelsemärken och till viss del ärftliga faktorer ligger bakom.
Ultraviolett strålning
Solens ultravioletta strålning orsakar skador i cellernas arvsmassa. Det kan så småningom resultera i cancer.
Man vet att risken för malignt melanom ökar hos personer som har utsatts för många brännskador av solljus.
Det anses vara särskilt riskabelt att få sådana skador som barn och ung, eftersom huden hos en person som växer är mer sårbar än hos en vuxen.
Solning i solarium
Att sola i solarium kan också bidra till ökad risk för hudcancer. Strålskyddsinstitutet avråder generellt från att sola solarium och från september 2018 finns en lag om 18-årsgräns.
Födelsemärken (nevus)
De flesta människor har födelsemärken, så kallat nevus, i huden. Personer med ovanligt många eller stora nevus löper ökad risk att få malignt melanom.
De bör därför vara extra noga med att vara uppmärksamma på förändringar och att skydda sin hud i solen.
Ärftliga faktorer
Olika ärftliga faktorer kan också bidra till de här cancerformerna. Personer med ljus, fräknig hy löper ökad risk för hudcancer. Även nedsatt immunförsvar ger ökad risk.
Av patienter med malignt melanom tillhör fem–tio procent familjer där flera släktingar har haft sjukdomen.
Om det finns misstanke om ärftliga riskfaktorer, kan man få en remiss till en onkogenetisk klinik för att utredas.
Hos de med särskilt hög risk är det viktigt att regelbundet låta en specialist undersöka huden.
Rehabilitering vid hudcancer
Redan när du har fått besked om att du har hudcancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.
Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.
Hur ser prognosen ut för hudcancer?
Prognosen vid hudcancer är relativt god. Omkring 90 procent av alla som får ett hudcancerbesked beräknas leva 10 efter att de fått sin diagnos.
Malignt melanom
Mellan 80 och 85 procent av alla patienter med malignt melanom i huden botas. Den främsta förklaringen är att melanomet upptäcks i ett tidigt skede, därför att man söker läkare för sina hudförändringar.
Av de tre hudcancerformerna är det framför allt malignt melanom som kan ge metastaser.
Skivepitelcancer i huden
Omkring 95 procent av all skivepitelcancer kan botas med operation. Men i sällsynta fall kan spridning ske. Då krävs en ny operation.
Basalcellcancer (basaliom)
Eftersom basalcellscancer nästan aldrig ger metastaser kan praktiskt taget alla patienter botas. Men det kan hända att sjukdomen återkommer på samma plats som tidigare eller på någon annan plats på kroppen. Då görs en ny behandling.
Vart kan jag vända mig?
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Boka tid hos vårdcentralen om du upptäcker en ny hudfläck eller en fläck som blivit större och kanske även har ändrat färg eller form. Hudfläckar som kliar eller är såriga ska också undersökas av läkare.
Vanliga frågor och svar om födelsemärken
Lyssna på vårt podcastavsnitt om hudcancer
Podden Glöd: Jag insåg att det här kan ju bli väldigt stort – med cancerforskaren Göran Jönsson
Efter cancerbeskedet
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Praktiska råd efter cancerbeskedet
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
Kontaktsjuksköterska
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.
Vad gör en kontaktsjuksköterska?
Stöd till närstående
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
För dig som är närstående till någon med cancer
Källor:
Kunskapsbanken, RCC
Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.
Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum
Cancerfondens expertråd
Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.
Internetmedicin.se
Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd.
Fråga Cancerlinjen om hudcancer
Får man vara i solen om man behandlas med cytostatika? Om inte, varför?
Rekommendationen vid cytostatikabehandling är att skydda huden mot solen med kläder och hög solskyddsfaktor.
Huden är mer känslig för solen under cytostatikabehandling och ungefär ett år efter avslutad behandling.
Om man är rödhudad, har man lättare att få cancer då? Har hört att det är vanligare?
Personer med blå ögon, rött eller blont hår, ljus hudtyp (ofta med fräknar) har en högre risk att drabbas av hudcancer.
Om man får nya leverfläcker som 30+, är det då troligt att de är cancer?
De allra flesta nytillkomna leverfläckar är inte cancer och därmed ofarliga.
Kan man bli solbrun utan risk för hudcancer?
All solexponering innebär UVA- och UVB-strålning. Den samlande mängden UV-strålning kroppen utsätts för har betydelse för uppkomsten av hudcancer.
Kan man få kolla upp födelsemärken gratis? Om man har malignt melanom i släkten.
Har du en misstänkt hudförändring bör du vända dig till din vårdcentral som i sin tur kan remittera till specialistmottagning. Kostnaden är enligt patientavgift och högkostnadsskydd gäller.
Till forskarna som söker svar
Vad är hud?
Hudens har tre lager: överhuden, läderhuden och underhuden.
Överhudens yttersta lager kallas hornlagret och det understa basalcellslagret. I basalcellslagret bildas hela tiden nya celler som vandrar upp mot hornlagret. Efter fyra veckor har de kommit till hornlagrets yttersta del och stöts sedan av.
I basalcellslagret finns en typ av celler som kallas melanocyter. I dem bildas pigment, melanin. Det är ett brunt färgämne som skyddar mot skadliga strålar, framför allt mot solens ultravioletta strålar. Många melanocyter tillsammans kan bilda ett födelsemärke, nevus.
Läderhuden är betydligt tjockare än överhuden, mellan 1 och 4 mm. I läderhuden finns blodkärl, hårsäckar, svettkörtlar och nerver.
Underhuden består mest av fett. Fettet i underhuden fungerar bland annat som isoleringsmaterial och skyddar kroppen mot värmeförluster.
Artiklar hudcancer
Hittade du informationen du sökte?
Om cancer
Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
