Fakta
- Skintigrafi ger i regel mindre stråldos än en vanlig röntgenundersökning.
- I tumördiagnostiken används skintigrafi främst vid misstanke om metastaser.
Hur går det till och varför görs undersökningen?
Hur går det till och varför görs undersökningen?
Skintigrafi är en undersökning där man i blodet eller på annat sätt för in ett radioaktivt ämne som tas upp av den kroppsdel som ska undersökas.
Granskad av: Jan Zedenius, professor i kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset
Bilder, eller en serie bilder, tas ur olika vinklar med en gammakamera som fångar upp det radioaktiva upptaget.
Bilderna bearbetas sedan av en dator. Skintigrafi ger i regel mindre stråldos än en vanlig röntgenundersökning.
Skintigrafi kan ge information om formen på den undersökta kroppsdelen, dess ämnesomsättning och cirkulation.
I allmänhet har skintigrafibilderna sämre skärpa än exempelvis vanlig röntgen, datortomografi, magnetkamera eller PET, men är i regel betydligt känsligare för sjukliga förändringar som kommer i ett tidigt skede i tumörsjukdomen.
I tumördiagnostiken används skintigrafi främst vid misstanke om metastaser (dottertumörer) i skelett men också för att undersöka lever, njurar, sköldkörtel och lymfsystem.
Läs mer om vad en radiolog gör
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.